Månadsarkiv november 2013

Känguru? Det är kattmat, anser fortfarande många australier. Dock kan man märka en attitydförändring under senare år. Känguru och vallaby serveras allt oftare på både enklare så väl som finare restauranger. Det är ett magert men smakrikt kött, som påminner ganska mycket om nötkött. Det finns dessutom kängurur i överflöd och man behöver inte hålla reda på dem på samma vis som med tamboskap.

Själv passar jag gärna på att äta ”annorlunda” mat, när jag är på resande fot. En missad middag ledde till att jag gav mig på jakt efter hämtmat. Jag hamnade på The Australian,

Flyget från Adelaide går inte alls direkt till Hong Kong. Vi ska tydligen till Melbourne först, vilket står klart först när jag kommer till gaten. Det är som att Australien vill hålla kvar mig så länge som möjligt. Efter en timmes resa i ”fel” riktning och ytterligare en timme på Melbournes flygplats är vi till sist på väg norrut mot Asien.

Två familjer med jämngamla barn möts i höjd med min plats. De är på väg till toaletterna, men stannar upp och börjar prata med varandra. Det är barnens intresse för varandra som är isbrytaren; en skön blandning av vill så gärna prata med den andra flickan men det känns ändå bra att klänga mig fast runt mammas ben.

Tänk så fort två veckor kan gå. Å andra sidan, vad hade jag väntat mig? Underbart är kort, som Povel Ramel en gång sjöng.
Mina tidigare resor till Australien har sträckt sig från sju veckor till nästan 6 månader. När jag då har mött folk, som lite med skammens rodnad på kinderna har medgett att de bara är här 2-3 veckor, har jag utbrustit: ”Men då hinner ni ju knappt se något.” Det var både rätt och fel av mig på samma gång, inser jag nu.

Visst avundas jag de som kuskar runt i Australien i maklig takt under veckor och månader,

Jag avnjuter just en härlig omgång calamaris i trevliga Glenelg i Adelaide. Jag var på en mycket lyckad delfintur på förmiddagen. Mer om det längre fram.

Moseley Square, Glenelg. Notera juldekorationen.

Mmmmmm …

Nu befinner jag mig i Adelaide, staden som så många svenskar missar, eftersom de har så bråttom upp längs östkusten. Det är allt bra synd eftersom man då inte får se pärlor som Kangaroo Island, vindistrikten och Flinders Ranges för att bara nämna några saker. Till just Flinders Ranges reser jag imorgon. Denna bergkedja 50 mil norr om Adelaide har länge legat på min lista över ställen som jag vill se i Australien. Nu är det äntligen dags.

En sak till som ni inte får se om ni skippar Adelaide: Grisstatyer.

Ett sånt svin!

Vi hade natten till idag ett väderomslag i Katoomba. Från präktiga 25 grader ner till 16 grader. Från sol till regn dessutom. Dock spenderades hela dagen utomhus eftersom det blev abseiling … och canyoning. Under den senare strapatsen hade vi lyckligtvis våtdräkter på oss. (Mer om dessa äventyr, när jag fått ordning på bilder och filmklipp.)

Jag var ganska frusen när jag kom tillbaka till vandrarhemmet. En dusch på nästan en halvtimme hjälpte en del, men så fort jag kom in på rummet igen började jag huttra. ”Tokstollar till aussies som lever i tempererat klimat men som inte fattar att centralvärme kan vara något bra att ha”

Idag hävde sig temperaturen i Sydney upp mot 28 grader. Jag gjorde därför det som många i stan gör det när det blir för varmt; drog upp i bergen. Javisst, jag har åkt till Katoomba i Blue Mountains.
Det är fjärde gången som jag är här men första gången som jag åker hit med tåg. Det var förvånansvärt smidigt och faktiskt också billigt. För en tvåtimmars resa med ganska mycket fint att titta på ut efter vägen, ville man ha AU$8.50 av mig (ungefär 55 kr)
Jag betalade och såg glad ut. Jag hade kunnat betala det dubbla och fortfarande se glad ut.

För er som tror att Sydney är ett enda ymnighetshorn av härliga stränder, operahus, pampiga broar, en fantastiskt vacker hamn, den bästa Fish&Chips i hela världen, underbart klimat och trevliga människor, så kan jag upplysa er om att det stämmer!

… men så var det ju den där detaljen. Det där vi som inte pratar högt om. Det är som vi inte skulle berätta för våra barn. Det där smutsiga som sker i skydd av mörker, men som vi ändå ser lite i ögonvrån, när vi snabbt skyndar vidare. Du kanske tror att du är i en rekorderlig del av staden,

Det lite som att komma hem. Jag blir snabbt förbivinkad en halv miljard kineser i tullen, där de ska försöka förklara varför de har med sig odeklarerad mat. Strax därefter inser jag att jag fortfarande vet hur och vart tågen går här i staden.

Efter ett kort stopp på stället, där jag bor (mer om det längre fram), sitter jag på färjan på väg ut till Manly. Där ute har min kamera och jag en rolig dag, och jag glömmer alldeles bort att jag egentligen ska vara jetlaggad.

Dock är jag nu, efter en kortare kvällspromenad,