Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Min första resa

Av Posted on Inga taggar 0

Att resa till Australien var något som växte fram hos mig under gymnasietiden. Jag hade kompisar som åkte över till USA för ett år på high school och sedan kom hem med fjantiga, bräkande accenter. Det lockade mig inte alls.
Jag hade istället en idé om att det vore extra roligt att åka så långt bort från Sverige som bara möjligt. Australien och Nya Zeeland, som just låg så där långt bort, verkade dessutom vara väldigt intressanta länder.
Jag började låna hem böcker från biblioteket och läste in mig på regionens historia. Vid den här tiden, i mitten av 80-talet, fanns det inte mycket litteratur om nutidens Australien och guideboksutbudet var det ännu sämre ställt med.
Lite av ett genombrott var det därför, när Margareta Lindblad och Willy Westby från Willma kom till Stadsbiblioteket i Göteborg och föreläste i en, som vi säger i Göteborg, knökfull hörsal, om att resa i Australien. Jag och säkert många andra insåg den kvällen att en resa till Down Under var fullt genomförbar.
Julen därpå fick jag deras första resehandbok om Australien (Tryckår 1986). Den boken var närapå sönderläst, när jag väl åkte, för iväg kom jag!

Den 22 januari 1988 lyfte jag från Landvetter utanför Göteborg på väg mot mitt livs största äventyr. Jag tog den ”långa” vägen till Australien. Via Köpenhamn flög jag till Los Angeles (11 timmar). Spenderade 4-5 timmar på LAX innan det var dags att sätta sig på planet, som skulle ta mig till Sydney.
Det var dock en del stopp på vägen: L.A. – Hawaii (5 timmar). Det var en i det närmaste surrealistiskt känsla att stå sträcka på benen på flygplatsen på Hawaii och ta en kort sväng utanför terminalen och försöka fatta att: ”Jag är på Hawaii!” Jag som inte hade varit utanför Europa tidigare.
Från Hawaii till Auckland på Nya Zeeland tog det 14 jobbiga timmar, och en dag försvann i och med att vi flög över datumlinjen. Jag sover inte speciellt bra på flygplan (läs: inte alls), men strax efter att vi korsat ekvatorn slumrade jag till av ren utmattning.
Efter ytterligare en bensträckare på en flygplats, den i Auckland, påbörjades den sista etappen av den långa resan.

När vi närmade oss Sydney ökade min puls märkbart. Plötsligt kunde jag genom flygplansfönstret skymta land. Strax syntes staden. Med smått darrande hand tog jag mina första bilder på Australien, och vad kunde vara bättre att börja med än Sydneys hamn? Jag kunde till och med urskilja Operahuset och Sydney Harbour Bridge.
Det kändes nästan magiskt när vi tog mark. Det som jag hade fantiserat och drömt om i flera år hade nu blivit verklighet.

sydney-harbour1.jpg

Äntligen Sydney! (Manly Beach just ovanför vingen)

sydney-harbour2.jpg

Harbour Bridge och Operahuset skymtar i soldiset