Gå till huvudsajt

Archive: Mar 2014

Shin-Koshigaya

koshigaya8.jpg

I Koshigaya är menyerna bara på japanska.

Hos oss i Koshigaya (ca 2 mil norr om Tokyo) är det alltid en upplevelse att gå ut och äta. Runt tågstationen Shin-Koshigaya finns ca 100 små restauranger och barer; på gatuplan, i källarlokaler, under tågspåren eller en hissresa upp i något av höghusen.

I Koshigaya bor det näst intill inga utlänningar. Detta har den naturliga följden att närmare allt är på japanska. Vi har lärt oss att tyda menyerna någorlunda, men det blir oftast ändå en överraskning när maten kommer. I Japan beställs flera smårätter till bordet, och sen delar hela sällskapet. Yakitorispett, sashimi, grillat kött, bacon, tempuragrönsaker. Listan kan göras lång.

På ett av våra favoritställen väljer man själv vad man vill grilla ur ett akvarium vid baren. En pilgrimsmussla eller en jättehavssnigel kostar 30kr att grilla vid bordet. En hel måltid med massor av mat samt dryck (öl, sake eller umechu) brukar sluta på ca 300kr för två.

koshigaya5.jpg
koshigaya7.jpg

Grillade shitake.

koshigaya9.jpg
koshigaya6.jpg

Grillad bacon och räkor i japansk majonnäs.

koshigaya3.jpg

Ett av våra bästa "hål-i-väggen" ställen. Serverar mat till kl 04:00 dagligen.

koshigaya1.jpg

Vi får hjälp att välja vilka skaldjur som ska grillas vid bordet

koshigaya4.jpg

Havssniglar

koshigaya2 copy.jpg

Akihabara – elektronik, maids, manga och robotdans!

Jag spenderar mina dagar i Akihabara. Centrum för manga, popkultur, anime, och otaku-kultur (fanatiska fans). Idag uppmärksammar CNN gruppen World Order och låten ”Have a Nice Day” med frågan ”Är detta nästa Gagnam Style?” Robotdanser, maid cafés, spelhallar, hundratals små elektronikbutiker och dansgruppen AKB48. Precis så här ser det ut!

Jag undrar om denna musikvideo kommer att explodera på det sätt som CNN förutspår? Och vad det i sådana fall skulle innebära för turismen här i området (jag har sett förvånansvärt få västerländska turister i Akihabara jämfört med i t.ex. Shibuya, Harajuku, Shinjuku, Asakusa och Roppongi). Kanske efter detta att maid cafés blir ett måste för alla som besöker staden? (Och tro mig, det är precis lika oskyldigt och barnsligt som det framstår i musikvideon. Man får ett medlemskort vid första besöket och kan därefter ”levla” i Masternivå. Jag är fortfarande på Level 1, men kommer säkerligen att klättra snabbt i takt med besök vi får under våren.)

I skrivande skull har videon strax över 406 000 views. Vi får se hur det utvecklas i takt med den pågående uppmärksamheten från världsmedierna.

(Jag befinner mig i skrivande stund i en av byggnaderna som ni ser i videon.)

akihabara7.jpg

I Akihabara finns små elektronikbutiker längst varje gata.

akihabara_4.jpg

Maids som välkomnar en upp på besök på deras caféer.

akihabara2.jpg
akihabara3.jpg
akihabara6.jpg

Manga på alla billboards!

Oume-festival

Det är långt ifrån en myt att japanerna älskar vårens alla blommor. Körbärsblommorna är kanske mest välkända för omvärlden, men plommonblommorna är även de otroligt uppskattade. De så kallade ”Oume no hana” som blommar under mars månad.

oume5.jpg

I söndags åkte vi till staden Oume (som alltså fått sitt namn efter just plommon) för att njuta av årets första picknick. Station Hinata Wada ligger ungefär 1h och 30min väst om Tokyo med tåg.

Ome-shi Plum Park ligger på 20 minuters promenadavstånd från stationen, längst en väg som var full av gatustånd denna soliga söndag. Parken bjuder på över 1500 plommonträd på gröna kullar, så väl som hundratals besökare. I slutet av säsongen kommer alla träd att huggas ner på grund av ett virus som har spridit sig bland växligheten i området. Det här är alltså sista veckan på flera år som man kommer att kunna se plommonträden i blom längst med dalen.

oume6.jpg
oume8.jpg
oume2.jpg
oume3.jpg
oume9.jpg
oume7.jpg

En barrunda i Kita Senju

Jag och Fredrik bor inte direkt i Tokyo. Vi bor i Koshigaya, en stad 2 mil norr om huvudstaden som ligger i prefekturen Saitama (kan jämföras med annat län/landskap).

I Koshigaya bor det väldigt få utlänningar. Det innebär att restauranger, barer, butiker och all annan typ av service och information nästan enbart finns på japanska. Vi ser det inte som ett problem, snarare som en rolig utmaning. Man kommer långt med att peka, le och gestikulera. Restaurangpersonal brukar dessutom lära oss nya ord varje gång vi är på besök. ”Biru okawari onegaishimasu” = ”En till öl tack”.

Vilket för mig till onsdag kväll i förra veckan. Det finns EN irländsk pub i Koshigaya (som vi hittade med lite hjälp av en engelsman vi sprang in i för några veckor sedan). Barägaren Yossy öppnade ”Blue Dolphin” för 10 år sedan. Idag driver han stället tillsammans med sin fru, med generösa öppettider till 04:00 varje dag i veckan. Efter vårt tredje besök på baren, då Yossy bland annat bjöd oss på äggstocksledare från en grissugga som barsnack, frågade han oss om vi ville följa med på en barrunda i Kita Senju i norra utkanten av Tokyo.

kitasenju4.jpg

Bredvid tågspåren i Kita Senju

Onsdagkväll kl 19:00 träffades vi vid tågstationen. Det var första gången vi var utanför själva stationen där vi annars byter tåg varje dag. Kita Senju kryllade av små barer, restauranger och människor. Den här veckan hade vi besök av två vänner från Sverige, Josefin och Isabelle. Yossy mötte upp oss tillsammans med sin vän Dodo och engelsmannen Mike.

kitasenju7.jpg

Yossy!

Vi åt friterad fisk och bläckfisk på pinne och drack umechu (plommonvin) på första stället, gick igenom en bakdörr och upp till en tom övervåning på en annan pub där vi bjöds på grillade räkor och potatissallad tillsammans med sake som vi blandade med det populära groggvirket Hoppy, sen promenerade vi vidare igenom några gränder och upp för ännu en trappa som ledde till en bar som specialiserade sig på frozen strawberry daiquiri. 15 minuters väntan. Stor koncentration från bartendern bakom bardisken. Här fanns det bara tre bord, och varje gäst stod i fokus. Yossy och Dodo testade snus för första gången. Det tyckte att det var.. sådär. Daiquirin däremot var gjord på färska jordgubbar och smakade underbart. Yossy visade oss snart vägen ner för trappan och vidare längst gatan. Vi gick in på en belgisk bar som serverade leverpastej och Guinness. Klockan var snart 12, och i Tokyo slutar kollektivtrafiken att gå vid midnatt. (Jag återkommer till det en annan gång.) Vi rörde oss mot tåget allihopa och åkte hem till Koshigaya.

Yossy, Dodo och Mike gick vidare direkt från stationen till Blue Dolphin. Tydligen var de ute till klockan 04:00. På något sätt orkade de ändå gå upp och jobba vid 08:00.

kitasenju5.jpg
kitasenju2.jpg
kitasenju3.jpg
kitasenju8.jpg
kitasenju1.jpg
kitasenju6.jpg
kitasenju9.jpg

Tsukiji Fish Market – världens största fisk- och skaldjursmarknad!

tsukijifishmarket9.jpg

Häromveckan steg vi upp redan klockan 5:00 för att ta första tåget in till Tokyo. Strax innan 06:00 mötte vi upp min vän Satoko vid utkanten av Tsukiji Fish Market, världens största fisk- och skaldjursmarknad. Långsamt gick vi in på marknaden, försiktiga för att inte störa alla de fiskare och säljare som jobbat snabbt och flitigt i den kalla morgonluften. Var man än vände fanns där skaldjur och fiskar i alla storlekar, färger och former. Krabbor, ålar, blåsfiskar, räkor, musslor och snäckor jag aldrig sett tidigare. För att inte tala om de gigantiska tonfiskarna som ståndägare stod och kämpade med att såga i mindre bitar. Köpmän åkte snabbt förbi på minitraktorer inne på marknaden, och man fick snabbt hoppa undan så fort man hörde en motor närma sig. Överallt människor som snabbt och flitigt säkerställde att handeln på marknaden rullade på även denna morgonen. Platsen var större än vad jag kunnat föreställa mig.

Vi åt frukost i utkanten av marknaden. Färsk sashimi och bbq-grillad Unagi, Japansk sötvattensål.

tsukijifishmarkettuna.jpg
tsukijifishmarket6.jpg

Missa inte att komma på ett tidigt besök om du besöker Tokyo inom de närmaste månaderna. Inför sommar-OS 2020 kommer marknaden att stängas ner och flyttas till nya, modernare lokaler. SVT kallar det en av ”Nio platser att besöka – innan de försvinner”. När marknaden flyttas befaras dess charm försvinna.

tsukijifishmarket5.jpg
tsukijifishmarket3.jpg
tsukijifishmarket4.jpg
tsukijifishmarket10.jpg
tsukijifishmarket8.jpg
tsukijifishmarket1.jpg
tsukijifishmarket7.jpg

Konichiwa!

emelietokyo.jpg

Jag har nu bott i Tokyo i snart två månader. Att trängas på tåget tidigt på morgonen, se animerade skyltar var jag än vänder mig, äta ris till frukost, lunch och middag (nå ja, inte varje dag), bugande säga ”arigato gozaimasu” så fort jag köpt en kaffe på stan, slita hårt med att läsa tre nya alfabet, se kvällen lysas upp av neonskyltar i regnbågens alla färger, vimla bort mig på en bakgata för att upptäcka ytterligare en ny av de över 100 000 restauranger som finns här, för att efter middagen hitta ett karaokeställe där jag kan sjunga mig hes, har alltså blivit min vardag.

fried_squid.jpg

Min man jobbar i Akihabara, stadsdelen som kallas för Electric Town. Här finns det teknikbutiker utspridda i varje hörn, samtidigt som det är centrum för Japans mangakultur. Enorma mangaskyltar pryder byggnaderna. På morgnarna läser vi Japanska tillsammans. Varje vardag. Men det behövs säkerligen för att kunna förstå alla nya tecken, helt ny grammatik, så väl som ord och meningar som inte kan liknas vid något annat språk jag känner till. På eftermiddagarna tar han sig till kontoret, medan jag hittar ett fik eller annan bra plats med internetuppkoppling där jag kan sitta och jobba mot mina kunder i Sverige också.

akihabara.jpg

Akihabara – "Electric Town" och centrum för Japans mangakultur

Efter veckor med snö, slask och kyla närmar sig äntligen våren. Den 29 mars ska körsbärsträden börja blomma i Tokyo enligt rapport. Tills dess njuter vi av de lite mindre kända, men minst lika vackra, plommonträden.

Idag är det tisdag, och en ny vecka har precis börjat. Idag börjar jag skriva för Vagabond. Följ med mig till Tokyo; till parkerna, barerna, bakgatorna, shoppingstråken och människorna.

Och följ med på mina resor runtom i världen. Jag har som mål att besöka 50 länder innan jag fyller 30 år (jag är idag 27 och har besökt 42 länder).

Det här kommer att bli kul.

yoyogipark3.jpg
yoyogipark1.jpg