Gå till huvudsajt

Archive: Okt 2014

Ikebukuro och kvinnlig otaku

ikebukuru1.jpg

Ikebukuro är otakucentrum* för tjejer – med all anime, manga, cosplay och nördighet som Akihabara erbjuder, fast anpassad efter en kvinnlig klientel. Här är det butler cafés istället för maid cafés som gäller. Butikerna Animate, Mandarake and K-Books nära Otome Road framför jätteshoppingcentrumet Sunshine City sägs vara centrum för kvinnliga otakukultur. Området är inte lika stort som Akihabara, men här finns ändå en hel del att se och upptäcka för mangafantasten.

*Otaku är ett ord som används för att beskriva nördighet och besatthet, ofta av japansk populärkultur.

ikebukuru3.jpg
ikebukuru8.jpg
ikebukuru6.jpg
ikebukuru7.jpg
ikebukuru2.jpg
ikebukuru4.jpg
ikebukuru5.jpg

Trots den kvinnliga inriktningen finns här givetvis maids ändå, även om de i Ikebukuro blandas upp med butler cafés också.

Bar High Five

barhighfive.jpg

Bar High Five i Ginza utsågs i år till världens nionde bästa bar, och Asiens allra främsta, av World's 50 Best Bars. Bartendern Hidetsugu Ueno imponerar med nytänkande kombinationer, och drinkar som blandas efter gästernas smak och humör. Här finns inte en drinklista i sikte. Ingredienser skakas gärna ihop till perfektion, och serveras sedan i martiniglas eller som high ball. Trots att han knappt dricker själv har Ueno, efter att ha drivit den lilla baren med rum för bara 18 personer i sex år, utvecklat ett utomordentligt tycke för vilka smaker som går bäst ihop, och vad som passar varje gäst.

Du hittar Bar High Five en hissresa upp på fjärde våningen, och igenom en mörk korridor, i ett höghus i stadsdelen Ginza, mittemellan Yurakucho och Shinbashi Station på JR-linjen. ”Jag vill inte ha en bar som folk springer förbi på gatan och går in på för att bli fulla, bara för att de råkade hitta den. Det är därför jag valde en anonym lokal på 4e våningen, dit man bara hittar om man känner till oss.”

Ueno berättar att nästan 90% av gästerna är utlänningar. Troligtvis gör den internationella utmärkelsen att just expats och turister är de som oftast lockas hit och tilltalas av konceptet. Till och med en dalahäst har hittat hit som en gåva från en stamgäst. En internationell miljö med japansk touch, där alla pratar engelska. Och så klart med väldigt bra drinkar.

barhighfivedrink.jpg
barhighfivedrinkmartini.jpg

Interior Street i Meguro

megurodori1.jpg

Meguro Dori, också känd som Interior Street, är himmelriket för alla inredningsfantaster! Här hittar du över en kilometer med 50+ möbel- och inredningsbutiker med allt från senaste internationella designmöblerna och experimentella lokala kreationer till second-hand stolar, soffar, lampor och inredningsprylar i alla storlekar, material och färger. En salig blandning av inspiration från Japan, Kina, USA, och Skandinavien (som är väldigt hett på den japanska inredningsmarknaden just nu!).

Strosa runt i timmar på helgen och känn hur det riktigt kryper i köparnerverna. Tyvärr är frakten för att få hem några större möbler hela vägen till Sverige ganska dyr (tråkigt nog då många av de riktigt fina möblerna här säkert kostar en tredjedel av vad de hade gjort hemma). Men mindre inredningsprylar och tavlor, för att inte förglömma rejält med inspiration, är det inget problem att få med sig hem. På plats finns också flera fik och restauranger där du kan slå dig ner och samla tankarna. I flera av butikerna kan du köpa med dig magasinet ”Interior Shop File” där gatans butiker finns listade med beskrivningar om deras utbud. Perfekt läsning över en kopp kaffe och en nyfriterad munk!

Åk till Meguro Station och gå ut ”West Exit”. Vandra sedan västerut på Meguro Dori, över och förbi Megurofloden, i ungefär 15 minuter. Snart dyker möbelbutikerna upp, och skattjakten kan börja!

megurodori2.jpg
megurodori3.jpg
megurodori4.jpg
megurodori5.jpg
megurodori6.jpg
megurodori7.jpg
megurodori8.jpg
megurodori9.jpg
megurodori10.jpg
megurodori11.jpg

Tokyos komplexa tåg- och tunnelbanenät

tokyo_metro_beautiful.jpg

I storstadsområdet Tokyo bor det ungefär TRETTIOFEM MILJONER människor – världens största stad. Då kan ni föreställa er hur extremt stort tåg- och tunnelbanenätet är. Särskilt som genomsnittstiden för en japan att pendla till jobbet varje dag är mellan 1,5 till 2 timmar. Inte undra på att de lärt sig följa extrem disciplin i morgonrusningen.

Jag kände mig tvungen att dela med mig av bilden ovan som föreställer hela storstadsområdets tåg- och tunnelbanenät. Enormt! Cirkeln i mitten är JR-linjen Yamanote som cirkulerar centrala Tokyo och passerar alla de större stationerna som Shinjuku, Ikebukuro, Ueno, Akihabara, Tokyo, Shinbashi, Shinagawa, Shibuya och Harajuku. Precis i mitten ligger kejsarpalatset. De färgglada sträcken är de olika tunnelbanenäten som går genom staden. Och resterande gråa linjer är JR-linjer och privattåg som når överallt du kan tänkas önska komma. Systemet sträcker sig även ner och runt japans näst största stad Yokohama i söder.

Turligt nog kan man använda samma tunnelbane- och tågkort i hela landet (du kan alltså köpa ett kort i Tokyo och använda det på tåg och bussar även i Kyoto, Hiroshima och Osaka). Kortföretagen heter Suica och Passmo, och det är vilket som vilken av dem du väljer att skaffa.

Ett ännu större plus är att Google Maps är HELT integrerat med hela Japans tåg- och tunnelbanesystem. Du kan kolla restid och pris för både lokala resor så väl som för längre resor över hela landet med Shinkansen (snabbtåg). Ännu större plus är att till och med plattform som tågen går från står med, vilket är extra tacksamt vid en jättestation som Shinjuku eller Tokyo.

Allting är riktigt ”benri” som japanerna själva skulle säga; det vill säga ”bekvämt”. (Ett favoritord tillika motto i det här landet!)

Bilden på Tokyos tåg- och tunnelbanesystem kommer från det koreanska kart/affischföretaget Zeroper Zero som även säljer liknande affischer från andra storstäder som NYC, London, Paris, och så givetvis Seoul. Affischerna kostar US$20 styck, och vill du ha bilderna som mindre bärbar karta att ta med dig på din resa kostar de US$10 via webbshoppen. Företaget samarbetar med JR East i Japan och säljer även sina kartprodukter i två Trainart-butiker i Tokyo, en vid Tokyo Station och en i Akihabara.

Svarta hamburgare på Burger King

burgerking1.jpg

Just nu har Burger King Japan en uppmärksammad nyhet på menyn – kolsvarta hamburgare. Både brödet, osten och hamburgerdressingen färgas svarta med bambukol och bläckfiskbläck. En ganska ovanlig känsla när man sitter och begrundar burgaren i sin hand innan man tar sin första tugga. Men den smakar fantastiskt!

McDonalds Japan vill givetvis inte vara sämre. Inför Halloween har även de lanserat en svart ”Halloween-burgare”, färgad med bläckfiskbläck. (Till skillnad från originalet från Burger King är dock bara brödet och dressingen på McDonaldsversionen svart, medan cheddarosten fortfarande lyser gyllene gul).

burgerking2.jpg

Rusningstrafik i Tokyo

akihabaraeki.jpg

Det stämmer som dom säger; att det finns personal på tågplattformarna i Tokyo som hjälper åt att knuffa in folk i de överfyllda vagnarna. Det är lite som en gåta varje gång man står där på perrongen en tidig morgon och allt fler och fler människor strömmar till. Trots att tågen går var tredje minut. Det bli så tjockt med folk att när tåget rullar in så känns det som att man ska få vänta i minst två omgångar till innan man kommer på. Tågvagnen vars dörrar öppnas upp framför en är redan överfull, och ingen ska av vid din station.

Det är då det intressanta inträffar. ALLA kommer med tåget. Jag vet fortfarande inte hur en tågvagn kan rymma SÅ många människor.

Det är samma sak varje morgon mellan 7:30-8:30, och sen lika igen från 17:30-19:00. För att inte prata om sista tågen hem. De som ALLA verkligen måste komma med, för sen kommer man inte hem överhuvudtaget och måste sova över på ett kapsellhotell eller hyra in sig i ett karaokerum hela natten. Där någon gång från 23:45 och fram till 00:30 när det allra sista tåget för dagen skrider iväg. DÅ, då är det trångt på riktigt. Och vagnarna fyllda med en och annan person som druckit en sake för mycket.

De säger att den största uppvisningen av människosväljande tåg finns att hitta i Shinjuku. Vid denna gigantiska station, faktiskt världens största, i västra Tokyo passerar över 3,5 miljoner människor varje dag. Och detta igenom ett virrvarv av tunnelbanelinjer och pendeltåg som heter duga. Man kan tappa bort varandra vid Shinjuku Station för att inte återfinnas igen fören 40 minuter senare. Det är SÅ stort.

traintokyo.jpg

Och om det är kaos undrar ni? Nej, faktiskt aldrig. Trots dessa enorma mängder människor som ska forslas mellan de olika stadsdelarna, och in från förorterna, så är det alltid fantastiskt ordningsamt. Folk står på kö. Ingen tränger sig. Inga blir arga och skriker på varandra eller hugger ifrån. Nej, alla går på tågen (tja, eller trycker sig på tågen) i total tystnad, i perfekta led, tills det att den allra sista människan har kommit på. Vid behov finns perrongpersonalen på plats och puttar på så att allt flyter på som det ska. Och sen står man där inne i tågen. Knäpptysta. Hårt tryckta mot varandra som sillar. Och skumpar iväg mot nästa station så fort dörrarna lyckats stängas. Det är så tyst och lugnt på det överfulla tågen att folk till och med står och sover. (Trots att man själv emellanåt inte ens kan andas för att det är så trångt).

Det är otroligt imponerande hur fantastiskt duktiga japaner är på att följa regler. Men det är klart, i en 35-miljoner-stad vore det omöjligt om folk inte lydde.

Jag kan inte bekräfta om ovan film verkligen är inspelad i Tokyo. MEN den säger i alla fall något om antalet människor som får plats i en och samma tågvagn… (Även om detta känns lite mer kaos än vad jag personligen är van vid. Men vem vet, kanske är det precis så det fungerar vid Shinjuku Station på morgonen?)

Tropiska Shimoda

Shimoda1.jpg

Knappt två och en halv timme söder om Tokyo, längst ut på udden av Izuhalvön, ligger den tropiska badorten Shimoda. Stränderna avlöser varandra längst med palmbeklädda kullar och grönskande bergstoppar. Hotellresort, vandrarhem och japanska gästhus, ryokan, ligger vackert spridda utmed kusten med utsikt över Stilla havet. De flesta boenden har egna varma källor, onsen, där du kan bada året om i vulkaniskt uppvärmt vatten som alltid håller runt 40 grader.

I ett väldigt säsongsbetonat land, där strandsäsongen officiellt varar mellan första juli till sista augusti, ligger stränderna nästan öde så här i oktober. Bortsett från en och annan surfare, och så lokalbefolkningen som står och försöker fånga de stora silverglänsande fiskarna som hoppar ivrigt ute i bukten. Vattentemperaturen ligger fortfarande på runt 24 grader, och om dagarna har vi fortfarande över 25 grader nästan dagligen. När solen ligger på känns det ännu varmare.

När du har tröttnat på att bada i havet och i de varma källorna har staden Shimoda ett och annat att bjuda på. Här finns ett stort flytande akvarium med delfinföreställning och en linbana som åker upp i bergen med utsikt över staden och havet. Shimoda var även den första hamnen som öppnades för amerikanarna år 1854. Här inledde kommendör Matthew Perry handeln mellan Japan och USA, något som han än idag uppmärksammas för med en stor staty nere i hamnen.

Åk med Odoriko line från Tokyo station, som går en gång i timmen, och hela vägen till slutstationen Izukyu-Shimoda Station. Tågbiljetter bokar du vid JR-kassorna. Tajmar du in att åka med ”Super View” tåget bjuds du på vacker utsikt genom stora fönster mot havet hela resan – för att inte prata om att de har en speciell vagn med lekplats för barn. Snart lämnar du neonljusen och storstadsmyllret bakom dig och befinner dig plötsligt i en helt annan värld.

Shimoda2.jpg
Shimoda3.jpg
Shimoda5.jpg
Shimoda4.jpg

Vending Machine-bar

vending_machine_bar_tokyo.jpg

Under tågspåren i Yūrakuchō, precis intill restaurang Andy's / Shin Hinomoto med den fantastiska kungskrabban, hittar du (inte helt optippat) en massa vending machines. Det som gör just denna plats speciell är att några av automaterna säljer starköl och japansk alkoläsk – något som inte är så vanligt ute i offentlig miljö (även om det ofta finns på hotell och vandrarhem). På kvällskvisten samlas således pratglada människor och köper varsin ölburk och ställer sig invid spåren och pratar glatt. Bredvid en av de inre automaterna har någon öppnat upp en liten kiosk som säljer snacks och fatöl i plastglas för den som inte vill dricka direkt ur burk. En liten folkfest på några kvadrat, där samtalen med jämna mellanrum överröstas av dånet av tågen som snabbt drar förbi ovanför.

vending_machine_bar_tokyo2.jpg