Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

BBQ i Oze, Japan

oze8.jpg

Efter en heldagsvandring i bergsdalar och på ängar i Oze nationalpark gör vi oss redo för kvällens barbecue. Mycket påminner om att laga mat tillsammans ute på landet hemma i Sverige – vi står utomhus och hjälps åt att skära grönsaker och göra sallad. Ölen ligger nedkyld i påsar i en bäck som rinner ner för berget och vi knäcker glatt varsin burk medans maten tillagas.

Under morgonens tidiga timmar har några av männen varit ute och fiskat i en sjö uppe vid ett av bergen. Fångsten är nu stolt uppradad på pinnar som står och röker på en vedspis. Det ser ut lite som fiskklubbor, och vi äter direkt från pinnen; fenor och skinn för den som önskar, men det går bra att ta bort också. På vedspisen bredvid förbereds det tempura. Frityrolja står och kokar i en stekpanna, och en efter en tillagas olika grönsaker täckta med tempurasmet. Äggplanta, japansk basilika, vårlökar och zucchini. Därefter småfisk och räkor med skal.

Vi sitter inte ner och äter alla rätter tillsammans runt ett bord, utan man går och plockar från tallrikarna en och en när de olika maträtterna blir klara. Såser står i olika fat på bordet, och papptallrikar finns för den som vill ha extra sallad och böngroddar att äta.

oze14.jpg
oze15.jpg
oze5.jpg
oze18.jpg
oze4.jpg
oze3.jpg
oze16.jpg
oze6.jpg

Varm sake kokad på fiskben.

Efter tempura och rökt fisk på pinne är det dags för udonnudlar i soppa med svamp och lök. Samtidigt serveras vi även varm sake som kokats upp med fiskben. En delikatess säger de.

Och när man knappt tror att man orkar någon mer mat så tänder vi grillen. Medköpt finns 3kg tunt skuret kött – kyckling, fläsk och nöt. Bröst, tunga och olika inälvor. Och så några stycken filé också. Alla står runt grillen och äter direkt från lågorna. Allt man behöver är ett par pinnar och en tallrik med yakinikusås i andra handen, så är det bara att äta på så mycket som man orkar. Samtidigt som vi äter berättar de för oss att yakiniku minsann inte är en japansk rätt i grunden; den är sydkoreanskt. Något som vi lärde oss redan första veckan i Japan. Sydkoreansk mat är dock otroligt populär, särskild i Tokyo, så rätten är väldigt vanligt förekommande även här.

Efter köttet åker även sötpotatis, bläckfisk och ostron på grillen för den som ännu inte blivit mätt.

oze7.jpg
oze9.jpg

Här plockas maten direkt från grillen med pinnar, och doppas sedan i yakinikusåsen som var och en håller i.

Senare på kvällen drar vi fram en medhavd burk surströmming. Denna gastronomiska middags höjdpunkt?

”It’s an experience,” säger våra vänner för att övertyga sig själva om värdet att smaka på fisken, samtidigt som de långsamt var och en plockar varsin filé med pinnar ur den stinkande burken.

Anledningen till att vi tagit med oss surströmming från första början är att flera japaner själva pratat om rätten med oss. Den är tydligen känd från flera olika tv-program i landet som den mat med absolut äckligast doft i världen. Till och med småbarn känner till fenomenet; och de barn som är med oss uppe i bergen ikväll springer lyriska bort med handen för näsan när de andra för fiskfiléerna till munnen. Blandade grimaser.

”Now we’ve tried the famous smelly fish from Sweden,” säger de stolt nickande mot varandra. En av dem tar till och med en till filé och sväljer den hel.

oze11.jpg
oze2.jpg