Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Oze nationalpark

oze3.jpg

I helgen bilade vi 4 timmar norrut, upp i bergen och genom skogar, mot Oze nationalpark. Det är tradition på Fredriks jobb att varje år åka upp en helg och bo i stugor i bergsdalen, hajka i nationalparken i närheten och fiska i gryningen.

Bergsområdena är fortfarande kalla i juni, och temperaturen låg på strax över 12 grader när vi gick upp 7 på morgonen i lördags. Några från vårt sällskap hade tagit sig upp i gryningen och var redan iväg och fiskade sedan några timmar tillbaka. Våra stugor rymde bara exakt fyra futoner var (madrasser som rullas ut på marken som sängar om kvällarna) och vårt kök och gemensamma område låg utomhus under ett plåttak. Här satt vi tätt tillsammans medan det stilla duggade utanför på marken. Dånet av floden i bakgrunden blandades med fågelsång. De hade med sig stormkök och började snabbt att koka misosoppa till alla. Fylld med lök och tofu. Till det drack vi snabbkaffe och åt medköpta croissanter från 7-eleven. Till den som önskade fanns även mer tofu, täckt med soja och torkade fliskflarn, att avnjuta.

oze6.jpg
oze2.jpg
oze7.jpg

Tofu med soja och torkade fiskflarn.

oze4.jpg
oze5.jpg
oze9.jpg

Strax innan 08:00 tittade solen blygsamt fram bakom molnen och vi packade ihop lunch och regnkläder för att ta oss till Oze nationalpark. Juni är känt som den tid på året då vit skunkkalla (Mizubashou) blommar, vilket givetvis var målet med hajken upp genom skogen och ner mot sjön och träskmarken.

En kort bilfärd och sen buss sista halvtimmen upp längst kringlande småvägar. Vid en rastplats blev vi avsläppta för att ta trästigen upp för det grönskande berget. Hela sträckan upp och ner för berget, och in igenom dalen, var utmarkerad med trädäck som vi följde. Kanske lika bra i sommarregnet som hade lämnat marken runtomkring blöt och gyttjig. Kentaros son sprang glatt upp för berget och räknade trappstegen medan vi andra hakade på bakom. Det pinglande ljudet av klockor hördes från alla förbipasserande. Småklockarna såldes i souvenirbutiker i närheten som medel för att skrämma bort björnar.

oze22.jpg
oze12.jpg
oze16.jpg
oze14.jpg
oze11.jpg
oze13.jpg

När vi kom ut ur skogen och ner i dalen öppnade sig grästäckta ängar fyllda med blommande vit skunkkalla upp. Man uppskattar på något sätt naturen ännu mer när man spenderat varje dag i en neonupplyst och gigantisk megastad med miljontals människor. Längtan efter grönska, vilda blommor och frisk luft blir enorm. Det märktes på våra kära vänner att ett besök i naturen även för dem är något alldeles särskilt, och kamerorna gick heta medan vi gjorde vår väg fram över ängen. Träplankorna låg som en bro över träskmarken och ledde ner till en stor sjö. Där tog man givetvis fram stormköket igen och började koka kaffe och te till alla i sällskapet. Till lunch åt vi medhavda mackor med ägg och friterad skinka.

oze21.jpg
oze17.jpg
oze15.jpg

Vit skunkkalla blommar i juni.

oze23.jpg
oze28.jpg
oze27.jpg
oze24.jpg
oze25.jpg
oze18.jpg
oze19.jpg
oze26.jpg

Vi tog oss upp samma väg som vi kom. Innan hemfärd till stugorna åkte vi förbi ett närliggande onsen och badade i 40 graders vatten utomhus bredvid en rusande flod. Snart väntade kvällens barbecue då vi skulle njuta av fiskarnas fångst.