Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Okategoriserat

Hösten när den är som bäst

20160507_132850.jpg

Vackert träd i Ingeniero Maschwitz.

Det har varit lite bloggtorka härinne på sistone. Mycket jobb, intensivt vabbande och en dunderförkylning är några av anledningarna som har hållit mig borta från bloggen ett tag. Men nu är jag tillbaka på spåret igen, med lite höstbilder från området kring Ingeniero Maschwitz, drygt 5 mil från Buenos Aires.

Ni som har läst bloggen ett tag har säkert inte missat att hösten är min absoluta favoritårstid i Argentina. Man får äntligen ta av sig sandalerna, som blivit uppslitna efter att ha suttit på i nästan sex månader och plocka fram boots och tjocka tröjor.

Konsten att köa

Argentinarna kan tyckas vara ett odisciplinerat folk i de flesta sammanhang, men när det gäller att köa, ja då är det ordning och reda. Köerna vid busshållplatser, på banker, eller när man ska göra ärenden hos någon myndighet kan vara evighetslånga, men det är aldrig någon som försöker tränga sig eller protesterar. Man resignerar och ställer sig snällt sist i kön. På många ställen – till exempel på de flesta banker – finns inga nummerlappar och dåligt med sittplatser. Här är det att köa som gäller.

Kanske är argentinare bra på att köa eftersom de redan vid tidig ålder tränas på att stå i led.

Dalen bortom bergen

Innan hösten är här på riktigt och sommaren känns för långt bort, så kommer här – som utlovat – ett inlägg om Valle de Traslasierra, Dalen bortom bergen, där jag tillbringade semestern. Namnet Dalen bortom bergen får mig att tänka på platserna i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta och faktiskt är det ett alldeles sagolikt ställe. Dalen ligger i provinsen Córdoba, ungefär 85 mil nordväst om Buenos Aires. Trots att det börjar bli ett allt mer populärt turistmål så är området fortfarande ganska vildvuxet och oexploaterat, särskilt i jämförelse med andra delar av denna natursköna och välbesökta provins. Det har gått tio år sedan mitt första besök i dalen och sedan dess har jag ständigt rest tillbaka.

Höst

Regnet hänger i luften när jag och 4-åringen promenerar de tolv kvarteren till den nya stora skolan som han började på igår. Visserligen i förskoleklass, men det är en skola som det går en massa stora barn på också, till skillnad från den lilla förskolan som han gick på förra året.

Vanligtvis är området kring kongressbyggnaden som vi passerar ett livligt kaos av bilar och människor vid den här tiden på morgonen, men idag är det alldeles stilla. Alla gator är avspärrade, det står uniformerade poliser överallt och de flesta lokala tevekanaler är på plats.

En speaker testar ljudet i högtalaranläggningen: Uno dos,

Världens godaste glass till dörren

Buenos Aires har utan tvekan glass som hör till den bästa i världen. Staden har över 3000 heladerías, glassbutiker. De flesta av dem är små familjeföretag vars glassrecept bevarats i flera generationer. De italienska invandrarna som bosatte sig i staden i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet öppnade de första butikerna och många av dem finns kvar än idag.

kyl.jpg

Hemma hos oss finns telefonnummerna till kvarterets glassbutiker alltid nära till hands.

En av fördelarna med att bo mitt i centrum är att det finns så många olika glassbutiker att välja mellan och nästan alla har gratis hemkörning i den stadsdel de ligger i.