Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Om facebook och portvakter

Häromdagen när jag satte på min mobil så såg jag att jag hade en ny vänskapsförfrågan på facebook. ”Alberto Lugo vill bli vän med dig”. Det var inget namn jag kände igen, så jag blev lite nyfiken och gick in på personens profilsida. Där ser jag ett foto på min portvakt. Han går i allmänhet under smeknamnet Beto, så jag hade ingen aning om vilket hans riktiga namn var. Men nu vet jag, Alberto Lugo. Min första instinkt var att acceptera honom, men sedan tänkte jag till. Det känns märkligt att vara kompis med sin portvakt på facebook.

Buenos Aires godaste brownie…

…äter du på det supermysiga lilla caféet Brauni, bredvid Kongressen. En väninna som arbetar i närheten tog med mig dit häromdagen och jag blev frälst. Något av det jag gillar mest med att bo i en storstad är att det ständigt finns nya smultronställen att upptäcka.

Brauni2.jpg

Den som gillar sötsaker lär inte bli besviken på Brauni.

På Brauni serverars pajer, sallader, smörgåsar och på onsdagar även andra enklare lunchrätter. Men det bästa är ändå deras bakverk och kakor, som kan avnjutas tillsammans med en mängd olika teer (eller kaffe om man inte är en te-människa).

Äntligen lite vår och Mors dag

De senaste veckorna har det med argentinska mått mätt varit riktigt vinterväder i Buenos Aires. Kyligt, grått, kalla vindar och en hel del regn. Igår var det den första riktigt fina dagen på länge och stadens parker fylldes snabbt av vårsuktande Buenos Airesbor, picknickfiltar, hundar, cyklande barn, matetermosar, sockervaddsförsäljare, gitarrspelare och annat som hör årstiden till.

parquec2.jpg

Knökfullt med folk i Parque Centenario

parquecenteneario1.jpg

Buenos Airesborna njuter av den första varma dagen på länge.

Bilderna är från Parque Centenario som har många fina lekplatser för barn, en damm med gigantiska fiskar och en rolig loppmarknad.

En av de saker som jag älskar med Buenos Aires…

..är alla mysiga små traditionella affärer: sybehörsaffärer med inredning från 50-talet, pappershandlar där man kan köpa lösa kuvert eller pappersark för några peson och järnaffärer som luktar lacknafta och vars hyllor bågnar under små askar och plåtboxar med muttrar, spik och sandpapper. Varje kvarter har sina egna små butiker, där varorna köps över disk och det alltid finns tid att utbyta några ord om vädret eller gårdagens fotbollsresultat med kunderna.

Maidana.jpg

Maidana, siempre a la cabeza del buen vestir – Maidana – alltid i täten när det gäller att vara välklädd.

Jag blir alltid lika glad när jag går förbi den här hattaffären –

Obelisken utan topp

Just nu förvånas Buenos Airesbor och turister över att Obelisken – El Obelisco – saknar sin topp. Den 67,5 höga pelaren, stadens främsta symbol, ser helt enkelt ut som om någon har huggit av den översta biten. ”Obelisken utan topp” blev snabbt en snackis och bilder av den spreds som en löpeld via twitter och instagram. ”Vad har hänt med obelisken?” frågade folk sig och föreslog mer eller mindre osannolika teorier: allt från att toppen hade blivit bortrövad av rymdvarelser till att någon korrupt politiker skulle ha stulit den.

obelisken utan topp.jpg

Helt plötsligt saknades den översta biten på Obelisken,

En Nobelpristagare i Buenos Aires

Det är tredje gången på två år som Nobelpristagaren i Litteratur (2003) J.M. Coetzee besöker universitetet som jag arbetar på, Universidad Nacional de San Martín, och jag får möjligheten att hänga med honom. Faktum är att han gillar Buenos Aires så mycket att han har inlett ett unikt samarbete med universitetet. En speciell professorstjänst har skapats åt honom och han ansvarar för ett program i komparativ litteratur ”Coetzees Professur: Litteratur från södra halvklotet”.

Det hålls litteraturkurser två gånger om året och vid dessa tillfällen kommer författare från den södra hemisfären, till exempel från Afrika och Australien,

En speciell dag

Den 23 september har en alldeles särskild plats i mitt hjärta. I dag är det 12 år sedan jag landade på Buenos Aires flygplats Ezeiza för första gången med mina käraste ägodelar nerpackade i två resväskor. Jag hade aldrig varit i landet eller i Sydamerika överhuvudtaget men planerade att bosätta mig här under obegränsad tid.

Då, den 23 september 2003, fikade jag och drömprinsen i vårsolen på Plaza Dorrego i stadsdelen San Telmo. I dag lyste vårsolen med sin frånvaro och Buenos Aires såg ut så här:

baires1.jpg

12-årsjubileum i regn och rusk.

baires2.jpg

Paraply var ett måste idag.

Möt våren i Japanska trädgården

Våren är här! Den invigs officiellt den 21 september varje år i Argentina.

El día de la primavera”, vårens dag, firar man genom att köpa och ge bort blommor eller ha picknick i någon park. Dagen kallas även för studentens dag. Många gymnasieskolor och universitet stänger och studenterna vallfärdar till närmsta park, där det brukar arrangeras konserter och andra kulturella aktiviteter. Tyvärr förde våren i Buenos Aires med sig regn, rusk och iskalla vindar det här året, så särskilt många studenter på grönbete syntes inte till.

azaleor.JPG

När azaleorna blommar i Japanska Trädgården,

Barnens paradis

karusell1.jpg

Den gamla karusellen på Plaza del Congreso har öppnat igen efter att ha varit stängd i evigheter.

Jag har tidigare skrivit på bloggen om hur barnvänligt Buenos Aires är. Argentinarna är nog ett av världens mest barnkära folk. Barn är välkomna överallt – på restauranger, på fester, på bröllop och på begravningar – de får allas uppmärksamhet och behandlas som prinsar och prinsessor. Begreppet ”egentid” existerar inte och är svårt att förklara för en argentinsk förälder. Att få hänga med familjen och umgås med barnen anses vara en ynnest, särskilt i en stad som Buenos Aires där arbetsdagarna är långa och många dessutom förlorar mycket tid på att pendla.

Topless i riksdagen

0013020790.jpg

Jag kan inte låta bli att tillfälligt bryta bloggpausen för att lägga upp den här härliga bilden på rigsdagsledamoten Victoria Donda, som ammar sin 8 månader gamla dotter mitt under ett riksdagssammanträde. Bilden spreds som en löpeld i sociala medier och hennes offentliga ammande blev snabbt en snackis i Argentina.

Victoria hävdar att hon inte hade planerat att plocka fram bröstet i riksdagen, utan att hon gav barnet mat för att det var hungrigt. Andra menar att hennes agerande var ett smart drag för att bana väg för det lagförslag som hon presenterade i dagarna, under den pågående Världsamningsveckan.