Månadsarkiv juni 2013

Utställningen som ackompanjeras av gatuljud från Bombay och rörlig film som visar Bombaybor som tittar på oss. Under ser du aktuellt utställningsprogram för Fotografiska i Stockholm och scenframträdandet under vernissaget med fr v Fotografiskas Per Broman, Håkan Elofsson och Johan Ehrenberg.

Har just kommit hem från vernissaget för arbetskompisen och Vagabondfotografen Håkan Elofssons fantastiska fotoutställning Bombay Boulevard på Fotografiska i Stockholm.

I flera år har Håkan åkt taxi längs de gator i staden där trottoarboende byggt sina skjul och lever sina liv. Ett märkligt och bakvänt sätt att ta bilder, enligt Håkan själv. Att inte etablera kontakt,

Den efterlängtade och älskade indiska monsunen fick hemska proportioner när över 800 människor omkom i jordskred och översvämningar i indiska Himalaya häromdagen.

Men regn gör vanligtvis gott för människan och naturen. Utan regn inget liv på planeten jorden. Och så skapar regn vemod och romantiska känslor oh en atmosfär av befrielse som många roman- och deckarförfattare och filmregissörer utnyttjat genom åren. Hur många gånger har du inte sett pojke och flicka kyssas i hällande regn. Regnet är den förlösande bekräftelsen på explicit lycka efter en lång tid av inneslutna begär. Boom! Gärna saluterad av en rejäl åskknall.

Jag betraktar det goda vädret på Mahatma Gandhi Road i Pune. Foto: Håkan Elofsson

Det regnar. Och regnar. Och regnar. På tv:n som står på hela tiden på mitt hotellrum visar de bilder på floder som svämmat över i indiska Himalaya. Hur trevåningshyreshus som stod på strandkanten kollapsar och faller ner i de bruna virvlande vattenmassorna. Jag ser också tv-bilder med översvämmade åkrar i Haryana strax nordväst om New Delhi och en buss som slungats av vägen och fastnat i en ravin.

Drygt 100 döda på grund av årets monsun, rapporterar tidningarna.

Det är dubbla känslor.

Ganesha räcker över en mango till den tamilska krigs- och segerguden Murugan (Kartikeya), som förstås blir glad för den generösa gåvan.

Det är mangofestival, mangohausse och mangofrossa i Indien just nu. Marknadsstånden är fulla av prydligt staplade gula alfonsomangos, de hongssötaste och melonmjukaste frukter människan skådat. Finns det någon ljuvligare, lenare och sötare frukt så är det det i så fall inte på den här planeten.

Restaurangerna serverar mangoefterrätter, på gatan ser man folk med plastkassar fulla med mangos och alla jag pratar med får något dimmigt och frånvarande i blicken och vått i mungipan när vi börjar prata om årets mangoskörd.

Grått, blött, blåsigt – och glada miner. Foto: Thinkstock

Tänk om din ekonomi plötsligt förbättrades på grund av att det regnade ovanligt mycket. Tänk om bostadsräntorna sjönk, inflationen avtog och tillväxten tog fart ju tätare åskknallarna dånade mellan husen, ju fler blixtar som syntes på himlen och ju häftigare regnet vräkte ner.

Sluta att försöka föreställa dig det som om det vore en saga och lyssna här: I Indien är det verklighet.

1 juni kom årets sommarmonsun till Kerala längst ner i söder, två dagar före utsatt tid. Bara det, att man har en fixdag då monsunen kommer och att tidningarna meddelar med braskande rubriker ”Monsunen kom i tid i år”

I baren hängde Chatwin. Genom entréportalen gick Dalrymple. Rohet Garh bjuder på litterär tidsresa till kungliga och koloniala Indien. Foto: Per J Andersson

Vore det inte för Bruce Chatwin skulle det inte finnas ett hotell i den lilla byn Rohet i den stora indiska öknen. 1985 var han var på resa i Indien och sökte en lugn plats för att skriva en bok som han researchat klart. I Jodhpur mötte han Manvendra Singh, vars familj hade varit lydkungar under maharajan av Marwar från 1500-talet fram till Indiens självständighet 1947. ”Kom och bo hos oss”, sa Manvendra. Chatwin tackade ja till inviten,

Ständigt pågående liv i Bombay …

… fångat av fotograf Håkan Elofsson.

Vintern 2007 bodde jag i Bombay, som sedan 1996 officiellt heter Mumbai. Jag skrev reportage om staden och om näraliggande Goa för Vagabond, rapporterade nyheter för TT, researchade två böcker, dels andra upplagan av min Indienguide, dels en ny reportagebok som kom att heta ”Indien – elefanten som började dansa – och så skrev jag ett reportage om Kerala för det allra sista numret av magasin ETC.

ETC var tidningen som jag redan 1980, som 18-åring, bläddrade i med en känsla av att ”Ja,