Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Mysteriet med den bördiga slätten

Av Posted on Inga taggar 0
155682208.jpg

Torka i Niranjana-floden, ett av Ganges biflöden. Foto: Thinkstock

Det nordindiska slättlandet runt floderna Indus, Ganges och Brahmaputra skulle kunna vara jordens politiska och ekonomiska centrum. Under mänsklighetens historia fram till förra seklet har nästan alltid en femtedel av världens befolkning bott här på de tjocka lagren av bördigt flodsediment. Här och i dess närhet såg några av mänsklighetens första jordbruk dagens ljus, har flera världsreligioner fötts och några av historiens mäktigaste imperier regerat.

Ändå är slättlandet som bevattnas av regelbundna sommarmonsunregn och kopiösa mängder smältvatten från världens högsta bergskedja en problemfylld region. Här finns världens största anhopning av absolut fattiga, politisk turbulens, stora ekologiska problem, ett för övriga Indien sällsynt vardagsvåld och ett internationella sett extremt lågproduktivt jordbruk.

Här finns alla förutsättningar för ett gott liv, ändå blev livet så tufft för en så stor del av befolkningen. Gangesdalens rika mylla och vattentillgångar, skrev Lasse Berg i Längs Ganges från 1986, skulle ”teoretiskt räcka för att försörja hela mänskligheten! Ganges bär på löftet om ett gott liv, men orsakar nu i allt större utsträckning lidande och död”.

Hur kan det komma sig att den bördiga nordindiska slätten, vars goda förutsättningar i historiens gryning ledde till världens då mest avancerade högkulturer, i dag är så fattig och problemfylld?

Orsakssammanhangen, i den mån de kan nystas upp, handlar i vilket fall inte bara om jordmån och klimat, utan också om hur människan organiserat sina samhällen och förvaltat det försprång som naturen gett. Kanske var naturen i norr för givmild – och frestade människorna till ett tidigt överutnyttjande med massiv skogsavverkning, som ledde till överbefolkning och miljöförstöring. Kanske man också peka på de militärtekniskt skickliga indoarierna, ett hästridande folk från Centralasien som i norr skapade patriarkala och feodala samhällen och utvecklade kastsystemet, som med tiden kom att hämma social rörlighet och därmed politisk och social utveckling.

Andra delar av Indien – särskilt i södern och längs kusterna – har haft en historia med mer reformintresserade maharajor och – precis som i Europa – många konkurrerande småriken. Den sydindiska dravidiska folken i södern byggde kommunikationen med omvärlden på relativt fredlig handel, medan invånarna på slätten i norr ständigt erövrades av främmande arméer och tvingades därför under kritiska perioder forma sina samhällen som härläger. Utanför Gangeslätten i norr finns också mer skog kvar och en något mer sund ekologisk balans.

De stora tunga nordindiska imperierna intresserade sig mer för vackra byggnadsverk än sociala reformer och var ointresserade av jordreformer för att bryta jordägarnas makt och lantarbetarnas slaveri, som pågått i årtusenden. Den gamla kulturbygden runt floden Ganges förvandlades under de muslimska dynastierna från medeltiden och framåt till ett ekonomiskt bakvatten, till allt mer hierarkiska och militaristiska samhällen, som till slut imploderade och lämnade fältet fritt för britternas ekonomiska utsugning.

Delstaterna Uttar Pradesh och Bihar runt floderna Yamuna och Ganges är helig och historisk mark. Här utspelade sig Mahabharata och Ramayana, utvecklades hinduismen till vad den är i dag, föddes buddhismen, regerade några av världens konstnärligt sett mest imponerande kungariken. Men här är i dag jordägandet mest ojämlikt, fattigdomen störst, politikerna mest korrupta och kasthierarkierna hårdast.
Sedan Lasse Berg skrev Längs Ganges har metropolerna New Delhi i slättens västra hörn och Calcutta i slättens östra hörn vaknat, genomgår nu snabba sociologiska förändringar och får uppleva ekonomisk tillväxt. Men där emellan: ekonomisk stiltje, feodal landsbygd och illa administrerade städer på Indiens bördigaste jordar.

153052433.jpg

Buddhastaty i Patna i Bihar, buddhismens födelseområde.