Var inte rädd!

GylleneTemplet-Amritsar.jpg
Sikhisk pilgrim vid Gyllene templet i Amritsar. Foto: Per J Andersson

Det finns så många farhågor, rädslor och fördomar. Jag märker det när jag håller föredrag om Indien. Jag pratar om politiken, tågen, landskapet, historien, den sydindiska maten, kastsystemet och det nya moderna i storstäderna. Ändå är allra vanligaste frågan efteråt: Jamen, vågar man verkligen åka dit? Blir man inte magsjuk?

Det är mänskligt att vara rädd, försiktig och förutseende. Man ska inte vara dumdristig. Man kan ju till exempel undvika att klättra i berg och själv köra bil i Indien, anser jag. Det är onödiga risker.

”Riv moskén”

Ayodhyamalning.jpg
En miniatyrmålning från mogultiden av staden Ayodhya.

Läs på innan du reser.
Del 7: Därför är historien en så het politisk fråga idag

– Riv moskén! skallade ropen i staden Ayodhya.

På Lord Krishnas födelsedag 1964 – jo, hinduiska gudar fyller faktiskt år – bildade en grupp religiösa journalister, forskare och företagsledare en förening. De kallade sig Vishwa Hindu Parishad (Världshindurådet). De hade tre mål: de ville stärka hinduismens roll i samhället, sprida hinduiska värderingar och underlätta för den hinduiska diasporan runt om i världen att hålla kontakt med varandra. De första 20 åren var Världshindurådet en ganska obskyr förening,

Curryförvirring

Curry.jpg
Curry. En kryddblandning, och inget annat, tror vi i väst. Foto: Thinkstock

Läs på innan du reser.
Del 6: Vad är curry?

Curry är nog det första ord en västerlänning associerar till när man säger indisk mat. Men vad är egentligen curry? En torr kryddblandning, svarar vi i väst. En kryddblandning som består av exempelvis chili, kryddnejlika, ingefära, muskot, senapsfrö, koriander och gurkmeja (som ger den gula färgen), svarar de som vet lite mer.

Men curry, som är en brittisk förvrängning av tamilspråkets kari, kryddad sås, är i Indien i första hand liktydigt med sitt etymologiska ursprung,

Sista minuten-tåg

Indisktagstation.jpg
Väntan på tåget. Ibland blir den lång. Men förvånansvärt ofta går tågen i tid. Och trafikinformationen på stationerna är nuförtiden riktigt bra. Foto: Thinkstock

Nu börjar även indiska järnvägen med så kallade dynamiska priser, alltså såna som praktiskt taget alla världens flygbolag och många järnvägsbolag i väst, bland annat svenska SJ, haft i årtionden. Ni vet: en del riktigt billiga boka tidigt-biljetter och sista minuten-biljetter, och däremellan dyrare biljetter om tåget är nästan fullbokat och billigare biljetter om det är gott om lediga platser nära avgång.

Men de dynamiska priserna inför inte överallt, utan på 20 populära långdistanslinjer runt om i Indien.

Fler Indienturister

TajMahal.jpg
Mogulkejsaren Shah Jahans vita marmormausoleum för sin döda fru Mumtaz, beläget vid Yamunaflodens strand, är en av Indiens mest besökta historiska byggnader. Foto: Thinkstock

Trots fortsatt nedgång i den globala ekonomin och avskräckande rapporter om indiska våldtäktsbrott ökade antalet utländska turister som besökte Indien under perioden januari–november 2013 med 4,1procent jämfört med samma period året före.

Totalt 6,8 miljoner turister besökte Indien under de första elva månaderna. Glada nyheter för Indiens ekonomi eftersom de turister som kom samtidigt spenderade mer än tidigare: turistinkomsterna ökade tre gånger mer än antalet turister, nämligen med 12 procent.

HusbåtKerala.jpg
Att åka husbåt i delstaten Keralas backwater – Vembanadsjön och kanalerna,

Bollywood for ever

MotherIndia.jpg
Mother India. Moder Indien. Klassisk indisk film med ikonstatus från 1957.

Överallt hörde jag hur indier gick och nynnade på låten. På pendeltågen i Bombay. I kön till biljettluckan på New Delhis järnvägsstation. Bland hinduiska pilgrimer på Gangesflodens strand. På färjan som kör indiska turister mellan öarna i Andamanerna.

Why this Kolaveri, kolaveri kolaveri di.

En sång om olycklig kärlek på en märklig blandning av engelska och sydindiska språket tamil. På svenska betyder orden ungefär ”Varför denna ilska, kvinna?” och sången kommer från en film som hade premiär i april 2012.

Äru helt bengaluru?

Madras.jpg
Nä, nä, så heter det inte. Madras har sedan länge bytt namn till Chennai. Foto: Thinkstock

Läs på innan du reser.
Del 5: Så heter det inte!

Under 90- och 00-talet bytte flera indiska städer, torg och gator namn i ett led att göra sig av med sitt brittiska förflutna och låta mer indiska.

Mest kända namnbytet är Bombays förvandling till Mumbai. Bombay är en engelsk förvrängning av portugisiska Bom Bahia (den vackra bukten) medan Mumbai kan härledas till gudinnan Mumba Devi som dyrkats av fiskarfolket koli, som bott och verkat vid Indiens västkust sedan långt innan européerna gjorde entré.

Tåg Stockholm–Calcutta

Tag-teheran-istanbul.jpg

Författaren Paul Theroux reser i den fascinerande reseboken Den stora järnvägsbasaren (1975) med tåg från London via Istanbul till Asien. Sedan dess har krig och konflikter försvårat, för att inte säga omöjliggjort Theroux klassiska tågrutt.

Nu är läget ljusare – och en tågresa från Stockholm till Calcutta är fullt möjlig. Jag har kollat lite tidtabeller och räknat på biljettpriset. Så här reser du:

Dag 1-4: Stockholm–Köpenhamn–Istanbul
Ta snabbtåget till Köpenhamn och hoppa sedan på Hamburgtåget. Därefter reser du via Wien, Budapest, Belgrad och Sofia till Istanbul och efter drygt 60 timmar är du framme på Sirkecistationen.

Dyrt bröllop

Brollopsbil.jpg
Ibland kommer brudgummen på en vit häst. En modernare variant är att anlända till ceremonin i en vit bil. Foto: Per J Andersson

Läs på innan du reser.
Del 4: Därför ser bröllopen så traditionella ut.

Jag vet att Sanjay till vardags klär sig i t-tröja och jeans, eller möjligtvis chinos. Men i dag ska han gifta sig och han är klädd som en maharaja. Lång sidenkurta (skjorta som går till knäna) med guldbrodyr, orange turban med plym och glittriga sandaler med en spira längst fram.

Sunita är heller ingen klädtraditionalist. Man ser henne mest i slitna jeans och en tajt top och kanske en grå kavaj när hon kör sin skoter genom den hektiska Bombaytrafiken.

En dag med gudinnan

Maduari_tempel_blogg.jpg
Den upplysta gudinnan på sin dagliga rundtur i templet. Foto: Per J Andersson

Jag lyssnar på den trancendentala tempelmusiken och känner hur någonting drar i mig, en lockelse. Jag andas in dofter från de kamferflammande oljelamporna. Jag tittar på alla tusentals snidade små demoner och gudafigurer målade i bjärta färger, figurer som pryder templets gopuras, de fyra pyramiderna.

Jag föreställer mig att den egyptiska kulturen från faraonernas tid har överlevt till i dag. Att kulten vid templen i Luxor och sfinxen och pyramiderna i Giza har pågått utan avbrott sedan tusentals år tillbaka och utövats praktiskt taget oförändrad av nya läror.