Gå till huvudsajt

Archive: Apr 2014

Varanasi Junction ligger i Kista

Varanasijunction.jpeg

Om du inte redan förstått det: just nu pågår ett indiskt kulturfyrverkeri i Stockholm. Ikväll är det Bollywoodparty på Clarion hotell, boka biljett här.

Och i helgen blir det konstutställning och föredrag i Kista. Arrangörer är tidskriften Sydasien ihop med Svensk- Indiska föreningen.
Varanasi Junction kallas den indiska kulturhelgen., som är en del av indiska ambassadens temavecka India Unlimited. Läs mer om India Unlimited.

I helgen kan du alltså kliva nerför trappan till Kista Underground Bazar och uppleva den heliga staden Varanasi med alla dina sinnen! Här visas Elin Thorséns konst i samband med föreläsningar av Willy Pfändtner och Stig Lundgren.

Du kan pyssla i workshopen som leds av Streetkonstnären Beate Pretty Smart Lindberg, låta barnen leka i barnhörnan, handla indiskt hantverk från Butik Brokiga Bengalen bazaaren, få dina händer målade med henna av Miss Mehndi, njuta av indisk mat, en kopp rykande hett chai, musik och kultur.

Konstnären Elin Thorsén presenterar sin utställning ”Banarsi Still Lifes”, en serie fotografier och målningar som skildrar människorna och livet på Varanasis gator. Serien är resultatet av en tre års vistelse i staden då hon studerade vid Banaras Hindu University.

Guruns roll inom hinduismen.
Stig Lundgren håller föredrag om gurutraditionen, synen på mästare-lärjunge; vilken uppgift gurun har för sin lärjunges andliga utveckling, om hur man i äldre tider (och ännu i dag på sina håll) levde med sin guru i åratal i ett ashram, samt vad gurun har för roll idag när många gamla brahmana-familjer i stället riktar blickarna mot teknisk utveckling och lukrativa yrken som ingenjörer, läkare, biologer etc. Stig kommer även att ge några exempel på framstående traditionella gurus i dagens Indien och vilken roll de spelar idag. Lyssna på föredraget lördag 26 april kl 14.

Att se och bli sedd av Gud. Willy Pfändtner, Lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola håller föreläsningen ”Att se och bli sedd av Gud”. Hinduismen är en mycket visuell religion. Begreppet darshan, som betyder ”skådande” är av central betydelse. När hinduer går till templet säger de att de ska gå för darshan, att möta och välsignas av Guds mäktiga och gränslösa blick. Men vad ser hinduerna i gudabilderna? Vad betyder dessa mångarmade gudar, deras vapen, emblem och djur? Dessa frågor tas upp av experten Willy Pfändtner, lördag 26 april kl 16.

Här är alla hållpunkter under helgen:
Lördag 26 april

11.00 vernissaget öppnar med Invigningsskål
12.00 Elin guidar genom utställningen
12.30 Bazaar, mingel och workshop
14.00 Stig Lundgren ”Guruns roll inom hinduismen”
16.00 Willy Pfändtner ” Att se gud och bli sedd av gud”

Söndag 27 april
11.00 vernissaget öppnar
13.00 Elin guidar genom utställningen
13.30 Bazaar, Mingel och workshop

Platsen är alltså Kista Bazar, Vejlegatan 7, t-bana Kista.

Keralas kryddstad

477644987.jpg

Nästan som på Hedenhös tid. De kinesiska fiskehåvarna i Cochin. Foto: Thinkstock

Mina indiska favoriter
Del 7: Mångkulturell kryddstad

Kochi är essensen av Kerala. En storstad i skärningspunkten mellan världsligt och andligt, mellan historiskt flagnande och modernt skinande mellan den frodigt gröna kokospalmsskogen och det salta friska havet.

Magasinsbyggnader med säckar fyllda med kardemumma, svartpeppar, chili och muskot. Gamla portugisiska kyrkor. En gammal synagoga. Ålderdomliga kinesiska fiskehåvar. Skälvande och rosslande stadsfärjor. Smala gränder.

I både Arundathi Roys De små tingens Gud och Salman Rushdies Morens sista suck finns mustiga och realistiska skildringar av stan som dominerats av kryddplantage- och kryddhandlarfamiljer.

Titta på klassisk dans på Kerala Kathakali Centre.

NDBras_Indien_ko.jpg

Fler restips får du i min guidebok Indien – personlig guide (Vagabond förlag). En spännande historia om indiern som cyklade från Indien till Sverige får du i New Delhi-Borås (Forum förlag).

Och missa inte tävlingen här på Indienbloggen. Svara på tre frågor och vinn New Delhi-Borås.

Lejonskogen

Indisktlejon.jpg

Det asiatiska lejonet finns bara på en plats på jorden i Girskogen i västra Indien.

Mina indiska favoriter
Del 6: Indiska lejon

En gång i tiden var det asiatiska lejonet, panthera leo persica, spritt från Grekland i väst, över Palestina, Syrien och Persien, till indiska Bihar i öst. Men i takt med att gräsmarker odlades upp och jakt med gevär blev vanligare än med pilbåge och spjut minskade lejonstammen. Nu finns det på ett ställe i världen: i Girskogen.

Att det överhuvudtaget finns lejon kvar i Asien idag är nawabernas av Junagadh förtjänst (nawaber liksom maharajor var furstar som före självständigheten styrde över ofta ganska små stater runt om i Indien). I slutet av 1800-talet, under de sjunde och åttonde nawaberna, Bahadurkhanji III och Rasulkhanji, var lejonstammen troligen nere i ett 20-tal exemplar. Nawaberna bestämde då att lejonen skulle skyddas. Jakten begränsades till tre lejon per år. Och när en av nawaberna fick en förfrågan från Europa om det fanns några lejon kvar i Girskogen, svarade han bestämt: ”Sorry, Sir, de är utrotade”.

Inga storviltsjägare och inga indiska grannmaharajor kom därför hit för att skjuta den asiatiska varianten av panthera leo. Beskedet att lejonet var utrotat var en medveten lögn som borde ge nawaben något ärofullt WWF-pris postumt.

När Indien blev självständigt vid midnatt den 15 augusti 1947 föll dock den siste nawaben av Junagadh i onåd i den purunga nationens huvudkvarter. Regeringen i Delhi krävde att han skulle överlämna sina maktbefogenheter och låta sitt rike integreras med Indien. Men nawaben, som var muslim, ville hellre vara med i Pakistan. Indien hotade med militär attack. Den 30 augusti sköt man några skrämselskott. Nawaben flydde över gränsen till den pakistanska provinsen Sindh.

Men lejonen blev kvar. Sedan 50-talet är de fridlysta, vilket lett till att de 180 lejon som bodde i Girskogen 1974 idag har förökat sig till 411, vid senaste räkningen i april 2010.

Skåda lejon: www.indianwildlifeportal.com (klicka på Gir Wildlife Sanctuary). Det är enkelt att resa dit på egen hand och ordna safari på plats (här fixar du tillstånd), men vill du åka i svensk grupp har Anneli Utter Naturresor en resa som hon kallar Stora kattresan.

Vinn New Delhi-Borås

ND-Boras_pocket_stor.jpg

Det är kul med frågesport. Så därför kör jag igång en sådan. De tre läsare som först svarar rätt på följande tre frågor vinner varsitt dubbelsignerat ex av min bok New Delhi-Borås: den osannolika berättelsen om indiern som cyklade till kärleken i Sverige. Med dubbelsignerad menar jag att både jag och bokens huvudperson, Pikej, signerar den.

1. Vad kallades den indiska mogulkejsaren som regerade andra halvan av 1500-talet, gifte sig med en hinduisk prinsessa från Amber och blev känd för sin tolerans mot icke-muslimer? Kärlekshistorien mellan mogulkejsaren och prinsessan blev för övrigt en fin Bollywoodfilm 2008 med Hrithik Roshan och Aishwarya Rai Bachchan i huvudrollerna.

2. Just nu pågår parlamentsvalet i Indien. Vad heter det nya politiska parti som är en förlängning av den antikorruptionsrörelse som Anna Hazare för några sedan var förgrundsfigur i? Jag vill ha namnet på hindi, transskriberat till våra bokstäver.

3. På tal om hindi, vad heter det alfabet, eller den skrift, som framförallt hindi skrivs med? Även marathi – som talas i Bombay – och nepali – som talas i grannlandet Nepal – skrivs med detta alfabet, eller stavelsealfabet, om man ska vara petnoga. Ja, vad heter det?

Skriv ner dina svar i ett mail och skicka med din postadress. De tre först öppnade rätta svaren vinner. Om du vill ha en specifik dedikation i boken (annan än ”Till …”), skriv då också det i mailet. Klicka här för att maila ditt svar.

Här kan du gratis provläsa de första kapitlen i boken. Boken finns att köpa här.

Världens tigertätaste

BandhavgarhElefantturist.jpg

Mina indiska favoriter
Del 5: Tigertätaste skogen

Bandhavgarh i delstaten Madhya Pradesh, Indiens hjärta, är Djungelboken i verkligheten. I andra nationalparker krävs tur för att se tiger – här nästintill osannolik otur för att missa den. Reservatet är förmodligen världens tigertätaste.

Kipling lär ha hämtat inspiration från trakten. Samtliga av Djungelbokens karaktärer finns här: björnen Baloo, tigrar, leoparder, vargar, vildhundar, sambarhjortar, axishjortar, sjakaler, indiska gaseller och apor.

Över allt detta vakar en 400 meter hög klippa, krönt av en 2 000 år gammal palatsruin, vars vittrade tempel fångats av strypfikusar och tigerspår, en tydlig förebild till apornas tempel i Djungelboken. Å andra sidan finns det fler fort och tempel djupt inne i indiska djungler, i Girskogen, i Ranthambore …

Kungen av Bandhavgarh brukade hur som helst själv sitta och spana över sitt rike. Nu tillhör kungadömet inte längre dem med två fötter, utan de randiga med fyra tassar.

Bandhavgarh-skogens egen sajt. Travel Operators for Tigers listar rättvisa och ekologiska tigersafariarrangörer.

Här får du realistisk bild av hur det kan se ut och kännas att åka på safari i Bandhavgarh:

Stockholm blir indiskt

India Unlimited.jpeg

En stad som lyser i orange och doftar av sandelträrökelse, saffran, kardemumma och curry.

22–28 april måste du bege dig till Stockholm, om du inte redan befinner dig där. Då kommer nämligen Indien till huvudstaden. Under sex intensiva dagar blir det matfestival, design, mode, konst, dans, galapremiär på Bombayfilmen The Lunch Box och en hel eftermiddag med prat om Indienresor.

Evenemangen arrangeras på flera olika ställen, men framför allt på Clarion hotell vid Skanstull (t-bana Skanstull) och på biografen Saga på Kungsgatan (t-bana Hötorget).

Jag har själv suttit med i en rådgivande grupp som tänkt fram programmet – och Vagabond är en av många sponsorer av Indienveckan. Men huvudarrangör är Indiens ambassad i Sverige och Sweden-India Business Council – och eldsjälen som råddat ihop allt heter Sanjoo Malhotra, svensk-indisk kock, reseledare och kulturfixare.

Komplett program hittar du här!

Sagan blev sann

Orchha_1.jpg

Orchherna är förvånansvärt lika människorna. Foto: Per J Andersson

Mina indiska favoriter
Del 4: Hos kungen av Bundelkand

När jag kom till Orchha första gången tänkte jag: det här är Den klassiska bilden av Indien. Svarta fuktfläckar, eroderade stuckaturer, fallfärdiga portaler. Det känns som om de ståtliga byggnadsverken stått tomma och orörda sedan den sista kungen 1783 flyttade vidare till kungadömet Bundelkands nya huvudstad.

Förfallet är en del av Orchhas charm.
När man tittar upp mot palatsen och låter blicken svepa över de spetsiga spirorna, de överväxta murarna, de mörkbruna åkrarna och den brusande floden känns det om man förflyttats till en medeltida kungaborg.

Bo i palatset Sheesh Mahal, boka här.

Ökenklotter

mandawagrafitti.jpg

Historiskt klotter i Mandawa i Rajasthan.

Mina indiska favoriter
Del 3: Grafitti i Rajasthan

Känt för sina fort ombyggda till vackra hotell och grosshandlarvillor målade med scener som återspeglar såväl maharajalyx som vardagsliv i den stora indiska öknen.

I Nawalgarh, Mandawa och många andra byar i Shekhawatiregionen möts man av en fantasirik värld på husväggarna. Att promenera på byarnas gator blir en konstrunda på ett överdådigt och öppet konstmuseum.

Väggmålningarna var ett slags historisk graffiti som föreställer stolta krigare på kameler, engelska damer i tjugotalsbilar, ånglok som drar antika tågvagnar eller helt enkelt bara dekorativa mönster.

Bo på maharajaslottet i Mandawa.

Shekawati-karta.jpg

Slow train to Darjeeling

ToyTrain_Darjeeling.02.jpg

Uppförsbacke hela vägen till Daarjeeling.

Mina indiska favoriter
Del 2: Leksakståg till Himalaya

Ett tåg så näpet, så näpet – och en järnväg så slingrande och uppåtsträvande att den skulle platsa på Liseberg och Gröna Lund. Inte så konstigt att bergståget från slätten upp till tedistrikten i bergen kallas Toy Train, leksakståget. Det är mer lek än allvar.

I en snitthastighet på kanske
30 kilometer i timmen bärs du upp mot himlen. Ibland slår järnvägen knut på sig själv: du åker i en loop och därefter på en bro diagonalt över samma räls som du nyss åkte på. Ibland backar tåget 200 meter, kör framåt lika långt, backar igen – och sicksackar sig på sätt uppåt, uppåt, uppåt.

Framme i den slitna basarstaden Darjeeling drygt sju timmar senare stönar loket av trötthet. Och du belönas av utsikten över frodigt gröna teplantage och – böj huvudet bakåt lite – världens tredje högsta berg, 8 586 meter höga Kangchenjunga.

Leksakståget heter egentligen Darjeeling Himalayan Railway och har en hemsida.

Mina indiska favoriter

Kamelkopulation.jpg

Öknen är en romantisk plats, och inte bara för människor. Foto: Per J Andersson

Mina indiska favoriter
Del 1: Ökenstaden

Jaisalmer är sagan, drömmen och turistklichén. Som om man plockat miljöer och stämningar ur Tusen och en natt, karaktärer ur Mahabharata och låtit indiska turistbyrån regissera.

Jag bor i ett hotell inne i det 1 000 år gamla fortet mitt i Jaisalmer. Muren runt fortet består av rader av cylinderformade torn och påminner om ett sandslott. Taket och väggarna i mitt rum är hopbyggda med muren, receptionen har samma nötta stengolv som gränden utanför, luften är lika het och torr på dagen och kall och fuktig på natten här inne som där ute. Det är omöjligt att avgöra var det ena börjar och det andra slutar.

När jag senare åker härifrån och försöker minnas gränderna från stadsporten, genom marknaden, in i fortet, förbi palatset och torget och upp till mitt lilla hotell längst upp, längst ut, i muren, i sagan, i drömmen, flyter allt ihop i ett gytter av ljusbrun, solvarm sten.

På kvällarna klättrar jag upp på fortet i staden, på fortets mur, på taket till mitt rum, och tittar ut över öknen. När solen går ner blir de bruna husen persikofärgade och röken från hundra eldar ser ut som genomskinliga bomullstussar. Alla minareters uppmaningar till kvällsbön tonar in i och ut ur varandra och det luktar lök och chili, kokande olja och ännu mera chili.

Kamelkaravaner ringlar genom fårhjordar. Lastbilar brölar genom folksamlingar. Jaisalmer brinner och sjunger, flammar och pinglar, knattrar och smäller, tutar och bräker. Från taket på mitt hotell känns drömmen plötsligt vardaglig och Jaisalmer väldigt verklig.

Är du i Jaisalmer måste du åka på en två-tre-dagars kamelsafari. Rida kamel, sova i tält eller i sanddyner under stjärnhimlen. En bra eko-medveten arrangör som inte bara rider de vanligaste rutterna är Safari Tours.