Gå till huvudsajt

Archive: Maj 2015

Sex och ilska – om Mahatma Gandhis experiment med människans natur

Mahatma_gandhi_farg.jpeg

Gandhi var en revolutionär på flera plan. Han ville köra ut britterna, skrota kasthierarkierna, skapa ett självförsörjande samhälle, slopa egendomsskydd till förmån för kollektiv gemenskap och få muslimer, kristna och hinduer att sluta bråka och förstå att de alla ber till samma gudomlighet.

Han utmanade allt vad vanans makt, inskränkthet och grupptillhörighet innebär. Med samma övertygelse som han gav sig på kolonialimperier och kastprivilegier bekämpade han sin egen kropp genom att leva i celibat och äta minimalt med mat. Han skippade exempelvis mejeriprodukter, salt och kryddor eftersom de förhöjde smaken och därmed njutningen, gud förbjude, och dessutom, trodde han, kunde väcka hans intorkade sexlust till liv.

Varför sa Gandhi nej till sex? kan man undra. Jo, han ansåg att det fanns en stark koppling mellan sexdrift och våldshandlingar, som enligt honom var två djuriska lustar som människan måste kontrollera.

På gamla dar beordrade han en ung släkting, 17-åriga flickan Manu, att sova nästan naken bredvid honom. Det skulle vara ett test på kraften i hans egen övertygelse, och en politisk symbolhandling. Kunde han stå emot lusten att kasta sig över flickan kunde kanske indiska folket hejda sin lust att ta till våld när hinduers och muslimers intressen ställdes mot varandra.

Jovisst, men man undrar vart Gandhis tanke om alla människors lika värde försvann när han begärde att den unga maktlösa flickan skulle delta i hans, den världskände frihetskämpens vågade experiment med människans natur.

Res med mig

Udaipur.jpg

Udaipur ligger vid en sjö mitt i öknen.

Förra året gjorde jag en dokumentärfilm om Indien tillsammans med Anders Hanser. i januari 2016 ska jag leda en resa som fått samma titel: Gudomliga Indien.

I drygt två veckor kommer jag och mina resenärer … kanske också du … att resa runt i norra och västra Indien. Det blir besök i den heliga staden Varanasi, Shivas stad, med sin trappor ner mot Ganges där tusentals pilgrimer varje dag tar sina rituella bad. Vidare till Taj Mahal i Agra och tigrarna i Ranthambore.

Och så ett besök i Jaipur med sitt astronomiska 1700-talsobservatorium och sagolika maharajapalats, ökenstaden och pilgrimsorten Pushkar, som under hösten är värd för världens största kamelmarknad och sist men inte mins vackra Udaipur, beläget vid en konstgjord sjö mellan kullarna i öknen.

Veckan före är det föresten Indiens häftigaste bokmässa, Jaipur Literary Festival, som alltså äger rum i staden där filmen The best exotic Marigold Hotel spelades in.

Jag ska dit, häng på! Den trippen ingår inte i resan. Men det är möjligt att boka flyget så att du hinner med både bokmässan och Gudomliga Indien.

Här är programmet dag för dag. Blir du sugen kan du läsa mer – och boka – på Indienresors sajt.

Dag 1 – Skandinavien Avresa med flyg.

Dag 2 – Delhi Ankomst på morgonen, Per J Andersson möter, incheckning och frukost på hotellet, hindutemplet Akshardham, sikhtemplet Bqangla Sahib, lunch, Lotustemplet, välkomstmiddag.

Dag 3 – Delhi Frukost,cykelriksha genom gränderna i Old Delhi, moskén Jama Masjid, lunch, besök vid Raj Ghat (den plats där Mahatma Gandhi kremerades), presidentpalatset, paradgatan Raj Path med India Gate, Qutb Minar, middag.

Dag 4 – Delhi, Varanasi Frukost, flyg till Varanasi (1 ½ tim), lunch och incheckning på hotellet, cykelricksha bland Varanasis vindlande gränder, på kvällen articeremoni vid Ganges, middag.

Dag 5 – Varanasi Tidig morgon med båt på Ganges, frukost, besök Bharat Mata Mandir, Sarnath, lunch under dagen, på kvällen nattåg mot Agra,middag på tåget.

Dag 6 – Agra Ankomst 06.10, frukost och incheckning på hotellet, Taj Mahal, Agra Fort, lunch, Itmad-Ud-Daula (”Baby Taj”), middag.

Dag 7 – Agra, Ranthambore Frukost, buss till Fatehpur Sikr (1 tim), buss till Bharatpur (ca 0,5 tim), lunch, tåg till Ranthambore (ca 3 tim), middag.

Dag 8 – Ranthambore Viltsafari i gryningen och sen eftermiddag, avkoppling vid poolen, frukost, lunch och middag.

Dag 9 – Ranthambore, Jaipur Frukost, buss till Jaipur (3,5 tim), lunch, programfri eftermiddag, på kvällen guidad promenad bland basarerna i gamla delen av Jaipur, middag.

Dag 10 – Jaipur Frukost, på elefantrygg upp till Amber Fort, lunch, Maharadjapalatset och Vindarnas palats, observatoriet Jantar Mantar, middag.

Dag 11
– Jaipur, Pushkar Frukost, buss till Pushkar (3 tim), lunch, Pushkar Lake, Bramhatemplet, middag .

Dag 12 – Pushkar, Udaipur Frukost, buss till Udaipur (6-8 tim), lunch under dagen, middag på kvällen.

Leela-palace-hotel-udaipur.jpg

Leela Palace i Uidapur.

Dag 13 – Udaipur Frukost, City Palace, Jagdish hindutempel, trädgården Sahelionki-Bari, lunch, båttur på Picholasjön, middag.

Dag 14 – Udaipur, Delhi Frukost, programfri förmiddag, lunch, flyg till Delhi (ca 1 tim), avskedsmiddag på kvällen.

Dag 15 – Hemresa Frukost, buss till flygplatsen, hemresa med flyg, hemkomst samma dag.

Här är resrutten på kartan.

När jag ändå har dig på tråden, missa in mitt, Davids Ståhls, Malin Mendel Westbergs, Mikael Bergstrands med fleras Indienföredrag i Kungsträdgården nu på lördag 23 maj:

Namaste.jpeg

Läs mer om Namaste Stockholm på IndiaUnlimited.se.

Indien i Kungsan

Indiska_kor.jpg

Indiska zebukor strövar fritt i Kungsan på lördag – inte. Men mycket annat indiskt blir det.

På lördag ska du komma till Kungsträdgården i Stockholm och lyssna på mig och många andra föredragshållare som pratar om Indien. Namaste Stockholm, som arrangemanget kallats, bjuder också på gemensam gratis yoga, dans, musik och inte minst indisk mat.

Mycket sker ute i Kungsan, medan föreläsningarna hålls i en lokal vid parkens västra sida, Stockholm Gallery, Jussi Björlings Allé 5, Kungsträdgården.

Alla är välkomna, fri entré.

11.15 – 11.45 Incredible India
Indien visar upp olika sidor av sin personlighet – den exotiska, extravaganta, eleganta, eklektiska – till varje resenär. Man kan välja det som passar en bäst. Vi vill ge dig ett litet smakprov på allt detta som
du kan upptäcka i Indien.

12.00 – 12.30 Janesh Vaidya – Ayurveda
Janesh Vaidya, den välkände ayurvedapraktikern och författaren av bästsäljande ‘Ayurveda för ditt sinne’, ‘Maten är min medicin’, ‘Yoga är min terapi’ och ‘I det sista regnet’, berättar om ayurveda i det dagliga livet.

12.45- 13.15 Indiska berg och djungler – Per J Andersson
Per J Andersson är en flitig Indienresenär, tillika en av grundarna av och redaktör för Resemagasinet Vagabond. Han berättar om ett Indien du sällan skådat: det exotiska nordöstra hörnet av jättelandet. Följ med till frodiga floddalar med vilda tigrar och noshörningar – och berg med orörd skog, stor biologisk mångfald och ett myller av ursprungsfolk och minoritetskulturer. Resan fortsätter till Odisha på Indiens östkust, och floderna, templen och stränderna i denna för turister okända del av Indien.

Indisk_riksharesa.jpg

Indisk riksharesa.

13.25 – 14.05 David Ståhl pratar om hinduismen, karma och återfödelse
Föreställningen att alla våra gärningar, tankar och känslor påverkar oss och formar oss, samt att allt liv är oförstörbart och hela tiden återvänder till den materiella världen är grundläggande för de indiska religionerna. Trots att långt över en miljard människor tror detta är dessa föreställningar ofta
missförstådda i väst.

14.15. 14.45 – Travel Tips Indcen Resor
Indcen Resor är en pionjär när det gäller resor till Indien. De delar med sig av sin mångåriga erfarenhet för att hjälpa dig att planera en resa till Indien. Välj från deras rikliga utbud av resor till Indien och till exotiska öar i Indiska Oceanen.

15.00-15.30 – Malin Mendel Westberg: Bombay Takeaway
SVT:s Indienkorrespondent Malin Mendel Westberg berättar om sin bok Bombay Takeaway. Förutom reportage innehåller boken hennes bästa recept från 10 år I Indien. Malin kommer att avslöja hur hon använt maten för att förstå det indiska samhället. Hur varje lunchtallrik visar social status, varifrån någon kommer och vilken religion man tillhör. Med hjälp av sina currykunskaper har Malin rapporterat om Bollywoodstjärnor, fattiga fiskare i slummen och den så kallade lökfaktorn i indisk politik. Hennes intresse för indisk mat öppnar dörrar och har gett Malin vänner över hela Indien.

15. 45 – 16.15 – Dr Olavi Hemmilä: Jakten på den försvunna medaljen
Den indiske författaren Rabindranath Tagore fick nobelpriset i litteratur 1913. När han besökte Sverige 1921 och 1926 betraktades han som en världsfrånvänd mystiker, men i själva verket var Tagore djupt engagerad i framväxten av det moderna Indien. 2004 stals hans nobelmedalj från ett
museum utanför Kolkata. Fil dr Olavi Hemmilä berättar om Tagore och om den spännande jakten efter den försvunna medaljen.

Indisk_bussresa.jpg

Indisk bussresa.

16.30 -17.00 – Mikael Bergstrand: Svenskindiska äventyr!
Den svenske författaren Mikael Bergstrand har gjort stor internationell succé med sina romaner Delhis vackraste händer och Dimma över Darjeeling, som har sålts till ett tiotal länder och snart blir teveserie i Sverige. Nu släpper han den sista fristående delen i sin populära Indiensvit: Gurun i Pomonadalen. Välkomna till en fartfylld och färgstark halvtimme där Mikael berättar om sitt förhållande till Indien och hur landet har inspirerat honom i hans författarskap. Efter föredraget kommer det att finnas möjlighet att köpa signerade exemplar av hans böcker.

Läs mer om Indien i Sverige i maj, juni och juli på India Unlimiteds sajt.

Kamelsafari!

Kamelporträtt-small.jpg

Att någon gång i livet få rida en kamel och vaggande gunga ut över sanddynerna i den stora indiska öknen. Tystnaden. Fridfullheten. Den knastertorra skönheten. Alla borde någon gång i livet unna sig några dagars civilisationsflykt i form av kamelsafari med start och mål i ökenstaden Jaisalmer.

– Haaa, moooaaa!
Vishnarams rop sätter fart på kamelerna. De vecklar ut sina väl vikta ben, lyfter sina ormlika, fläckiga halsar mot solen och grymtar irriterat.
Ett dovt, instängt avgrundsgurgel, som om vrålet fastnat långt nere i magen, ett sagoljud.
Äntligen är karavanen på väg.

Vi rider passgångarens malande, gungande skritt över ett ständigt skiftande ökenlandskap. Röda, steniga skifferslätter. Sandiga, torra bäckfåror. Ljusbrun sprucken jord – symbolen för torka och elände. Decimeterhögt monsungräs med dunvippor skimrar som silver i den flacka eftermiddagssolen. Mjuka, räfflade sandyner prickiga av frasande buskage och rullande stäpplöpare, som liksom vinden, djuren och människorna rör sig västerut.

Det enda som hörs är de skramlande kokkärlen, de klunkande vattendunkarna och de knirrande lädersadlarna. Jo, och så kamelförarnas runda, korthuggna konversation på rajasthani. Jag rider tillsammans med Vishnaram och när han mumlar nåt i min nacke tror jag att han pratar med mig. Men plötsligt svarar Rupa Ram som rider på kamelen tio meter framför oss.
Öknen har en enorm akustik: ljuden känns dämpade och mjuka, som om man haft bomull i öronen, och på samma gång knivskarpa. Som på sjön. Som på kalfjället.
Plötsligt i en vindby hör vi hundar som skäller, men vi ser inga hundar, inga människor, ingen by. Vi hör kling-klang-klong från plåtskällor långt innan vi möter fårhjorden. Och så de märkliga pistolskotten, som efter en halvtimmes ritt över ett krön, runt en kulle och över ett sandhav visar sig komma från pojkar som med rappa pisksnärtar skrämmer bort kråkor från de monsunmogna hirsåkrarna

Här drog kryddexpressen
fram. Gungande och knirrande kamelkaravaner längre än Lapplandspilen for genom jordens största sammanhängande ökenbälte. Från Delhi, genom Thar-öknen och bort till marknaderna i Damaskus, Memphis (dagens Kairo), Ancyra (Ankara) och Byzantium (Istanbul). Kameler fullpackade med sekiner, guld- och silverbroderade tyger och senare peppar och kardemumma.
Ett millenium innnan Marco Polo, Vasco da Gama och Magellan flängde runt och trodde att de upprättade nya handelsvägar, red en strid ström av interkontinentala affärsresenärer fram och tillbaka mellan Asien och Europa.
Århundradena runt år noll fanns starka centralstyrda imperier i Kina, Nordindien och Rom och handeln mellan dem var intensiv. Kryddvägen till Indien var sammanbunden med sidenvägen till Kina och romarnas vägnät i Europa; man kunde färdas sammanlagt 1 280 mil i öst-västlig riktning på väl utstakade, anlagda vägar, från kinesiska Shanghai i öster till spanska Cádiz i väster – jordklotets utan konkurrens längsta väg.

Men ett par hundra
år efter Kristus rämnade världsmarknaden. Imperier föll och krig flammade upp och inkräktade på den globala handeln. Handelsvägar blev invasionsvägar, misstro grodde, murar restes.
Europa och Asien fick dras med 1 000 långa år av lågkonjunktur och krympande handel. Först på 1100–1200-talet kom uppgången. Det var byggboom i Europa och fred längs rutterna. Befolkningen och därmed efterfrågan ökade.
Åter trampades stigarna och vägarna i Västasiens och Indiens öknar av fullpackade lastkameler.
Men till skillnad från ”de stora upptäckarna” tänkte medeltidens affärsresenärer mest på affärer, skrev inga böcker och hade sällan kontakter i hoven.
Kort sagt: de blev aldrig några världsstjärnor och omnämns därför inte i historieböckerna.
”Köpmännen själfve brukade i regeln uteslutande intressera sig för handeln och hade endast sparsamma underrättelser att lämna rörande de olika landens naturliga beskaffenhet.”, som H.H. von Schwerin påpekar i De geografiska upptäckternas historia (1905).
Europa fick sin peppar, men inte en djäfvel visste ännu vad en hindu var för nåt.

Bikaner-small.jpg

Solen försvinner bakom en sanddyn när vi kliver av kamelerna för att slå nattläger. Ljuset rusar ner bakom horisonten. Öknen drabbas av ett definitivt mörker; utan ficklampa ser man inte ens sina egna fötter.
Motula, den tredje och yngste kamelföraren, får eld på de gråa pinnar han plockat längs vägen och snart sprakar och knäpper det under de buckliga, sotiga kastrullerna. Elden lyser i deras pupiller, vedröken sticker i mina ögon. Vishnaram kokar linser till en tunn, brun gröt som kallas dal och steker hackad okra och chili i olja och curry. Motula kavlar sjungande ut chapatidegen mot en upp och nedvänd plåttallrik.
Kamelerna ligger i den mjuka sanden och tuggar smackande i sig sin blast, fiser då och då liksom fladdrigt. De runda dyngbaggarna flyger brummande genom natten, tystnar och kraschlandar i sanden, kommer på rätt köl och rusar fram och tillbaka i jakt på kamelspillning, springer ibland vilse och – tjofs! – krockar med våra kastruller och vattendunkar.

Tittar upp i rymden. Herregud, den är ju full av stjärnor, från horisont till horisont. Vintergatan! Miljarder världar sammansmälta till ett brett, vitt stoftmoln bakom tusentals urskiljbara prickar.
Men redan vid nio på kvällen ljusnar det vid horisonten. Jag tror först att det är ljuset från en stad långt bort, men förstår inte varför ljuset blir starkare och starkare. Skenet sprider sig upp över himlen – och så går månen upp. Full och rund kastar den ett mjölkvitt, nästan elektriskt ljus över öknen. Vintergatan slocknar. En spökvärld tänds. Vassa, förvridna skuggor från buskarna och akacia-träden mot de bleka sandynerna.
Man skulle utan problem kunna läsa en bok i månskenet. Och alldeles nyss var det mörkare än i en säck.
Det är som om någon kopplat en extra förstärkare till himlakropparna. Allt är så starkt. Så här ser det inte ut hemma.

Städerna och forten
längs denna medtida huvudled fungerade som den tidens vägkrogar, transferhallar och råvarubörser.
I Jaisalmer, ett fort som tronar på en ensam klippa som höjer sig över det väldiga sand- och stenhavet, blev några få handelsmän väldigt rika på kort tid.
Guman Chand Patwa handlade med både kryddor och tyger, men mest pengar tjänade han på penningutlåning och opium, som ju blev poppis som en själsligt stimulerande drog bland intellektuella i romantikens Europa.
Med vinsterna från knark och spekulation byggde Patwa sitt imperium. I slutet av 1700-talet ägde familjen 300 handelscentra från Afghanistan i väster till Kina i öster. Hemma i Jaisalmer byggde han påkostade hus till var och en av sina fem söner. Dessa indiska grosshandlarvillor, havelis, är precis som fortet byggda av ljus, skir, precisionsuthuggen sandsten. En arkitektur som får europeiska samtida slott att kännas klumpiga och vulgära.
Mjukt rundade fönster- och dörrkarmar med sirliga blommönster. Alkover hängande på fasaden som svalbon, med stenräcken perforerade av hundratals små gluggar, en uråldrig byggteknik som släpper in luft och ljus men stänger ute sanden, en arkitektur som praktiseras från Marocko i väster till Indien i öster. Svala, små innergårdar som gjorda för te- och vattenpipeseanser på murriga persiska mattor. Rymliga salonger med takfläktar som genom en sinnrik konstruktion med remmar drevs för hand av en tjänare i ett annat rum. Ja, här gottade sig de nyrika.
Men redan innan husen stod klara hade det blivit lågkonjunktur för kamelkaravaner. De konkurrerades ut av de snabbare och leveranssäkrare fartygen. Exportörerna skickade sina varor till hamnen i Bombay.
Jaisalmer var inte längre öknens mest besökta vägkrog, utan bara ännu en by i provinsen. Kamelstigarna dammade igen. Patwa startade en sanskritskola för pojkar i sina fem hus och lämnade själv stan.

Jaisalmer var på dekis i tvåhundra år.
Stan krympte. 115 000 invånare i slutet av 1800-talet, 8 000 i början av 1960-talet.
Men krigen mot Pakistan 1965 och 1971 gav stan, som ligger bara tolv mil från den pakistanska gränsen, en ny roll. Militären byggde en flygbas för de dånande, silverglänsande MIG-planen och ett regemente för de kamelberidna gränstrupperna.
1965 drogs den första riktiga vägen fram till stan, 1968 var järnvägen klar och 1975 kom de första utländska turisterna.

Älskande_kameler-small.jpg

Jag traskar runt i gränderna i Jaisalmers fort. Hus, mur, gata, torg, trappor – allt i samma sandsten, som om hela stan var ett stycke. Avlopp som sipprar ut från hål i husen direkt ner i grändens rännsten. Grå, gyttjiga vildsvin, puckelryggiga vita kor med skinnet spänt över det knotiga skelettet som en tältduk och svarta långhåriga getter som bökar, vankar och klafsar runt i skit och lerig blast långt inne i de smalaste gränderna mitt i stan. Det kan inte ha sett så annorlunda ut under kamelkaravanernas glansperiod.
Tittar in i alla dessa rum som är öppna mot gränden; scener med isärdragna ridåer. En dunkel, sotig teservering, trång som en skokartong, fylld av tedrickande män axel mot axel på smala, murriga, kvistiga träbänkar. Ett vardagsrum med ärtgröna stenväggar och därinne en ensam, tjudrad kalv under en naken glödlampa. Ett rum med golvet helt täckt av skrynkliga kläder, en flimrande teve som visar en ljudlös tennismatch, en man som sover och en kvinna som stryker med ett gigantiskt, rostigt, träkolseldat strykjärn.
Plötsligt är det kväll. Jag tittar upp mot fortet och ramlar nästan baklänges av synen. De höga murarna, de monumentala portarna och de cylinderformade försvarstornen badar i strålkastarljus: varm, gul sten mot natthimlen. Hundratals fladdermöss, som blir vita prickar i skenet, flyger pipande in och ut i tornen och portarna.
Det är nåt man sett förr och ändå inte. Klassiska sagor, serietidningar, barnböcker och filmer. Tusen och en natt, Aladdin, Tintin, Ronja Rövardotter. Det känns märkligt att knalla omkring här och titta på alla dessa sagoschabloners moder, att inse att det är på riktigt.

Det har regnat i öknen. Det var de bästa regnen på flera decennier. Det flöt rännilar av livsnödvändigt, livgivande vatten i sanden. Dammarna fylldes. Vattennivån i brunnarna höjdes. Och nu: frön som legat gömda i sanden i många år gror och spirar. Det grönskar i öknen.
Vägen är blockerad av vandrande sanddyner. Stigen klyver den gräsiga stäppen. Våra eftermiddagströtta kameler gungar sakta, malande framåt. Fyra män på springande kameler rider upp bakom oss, vill köra om. De sitter i damsadel utan att hålla i sig, det ser obekymrat och lustfyllt ut. En av dem tänder en bidi och frågar var vi kommer ifrån, får ett svar, tittar forskande på oss, och plötsligt ökar de allihop farten, rider snabbt om oss och försvinner bakom ett krön, som om de haft en gaspedal att trampa i botten.
Som en lek. Som en dans.
Och Jaisalmer, ökenfortet, har för länge sedan försvunnit bakom oss, sjunkit under horisonten, finns inte mer.
Som om det bara var en dröm eller en hägring från medeltiden.

Missa inte Namaste – en heldag i Kungsträdgården i Stockholm lördag 23 maj. Yoga, mat, hantverk, musik, dans och resprat, bland av mig. jag kommer att prata om visa bilder från nordöstra Indien och Odisha. Läs mer här!

Namaste.jpeg

Reseföredrag om Indien

Junagadh_moske.jpg

Moské i staden Junagadh i delstaten Gujarat. Foto: Per J Andersson

Ska du resa till Indien nästa vinter? Har du frågor och funderingar om hur, var och när?

Kom då och lyssna på mig … inte nu, inte snart, men onsdag 25 november (2015) på biografen Victoria på Götgatan på Södermalm i Stockholm, då jag berättar om världens näst folkrikaste land. Hör om Kerala och Rajasthan, lyxhotell och slumområden, myllrande basarer och fridfulla flodfärder, djungler med tigrar och berg med kardemummabuskar.

Om några år beräknas Indiens ekonomi vara den tredje största i världen; tillväxten är rekordhög, börsen stiger med raketfart, liksom rymdprogrammet. Moderniseringen till trots har Indien ett motståndskraftigt kulturellt och socialt arv, på gott och ont. Även om det berättar jag.

Det blir förstås både anekdoter, tips och bilder från mångfalden, historien, kulturen, maten och sevärdheterna.

Onsdag 25 november kl 18.30.
Biljett: 190 kr.
[b]Boka biljett redan nu. Ring 08-679 03 74. Det brukar snabbt bli fullbokat, så dröj inte med bokningen (du betalar först på plats i november).

Kamelman.jpg

I januari varje år arrangeras ökenfestival i staden Jaisalmer i den stora indiska öknen i delstaten Rajasthan. Foto: Per J Andersson

Kerala_backwater.jpg

På sjöarna, floderna och kanalerna – the backwater – mellan risfälten i delstaten Kerala kan du åka båt och göra strandhugg i byarna. Foto: Per J Andersson