Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Ayurveda – indiskt sunt förnuft

Av Posted on Inga taggar 0

”Öst är öst och väst är väst. Och aldrig mötas de två”, sa Rudyard ”Djungelboken” Kipling.
Men det var då det. Idag har indierna med entusiasm anammat västerlandets vetenskap och politiska idéer, medan vi i väst lockas allt mer av yoga, meditation och traditionella mediciner.
Men ibland krockar tankesätten.
En av kollisionerna är den mellan västerländsk medicin och österländsk hälsolära.

Västerländska läkare är skeptiska till ayurveda, sanskrit för kunskapen om livet. Inte så konstigt. Visst finns det studier som visar på antioxidanter i olika indiska kryddor. Men ayurvedan som medicinskt system är inte vetenskapligt utvärderat.
Det blir knappast bättre av att den indiska hälsoläran blandar massage, naturmedicin och anpassad kost med österländsk filosofi. Sådant som österlänningar kallar livskunskap, men västerlänningar gärna klassar som flum.

Men indier jag känner tycker att det går fint att kombinera öst med väst. Får de lunginflammation äter de också antibiotika och skulle de få hjärtattack skulle de också uppsöka sjukhus som har maskiner som säger pling och ordinerar ”English medicine”.
Samtidigt vet alla vilka grönsaker och kryddor man ska äta om man har uppblåst mage, känner sig trött och hängig – eller har en kronisk sjukdom.
Som reumatiker har jag fått förklarat för mig vad jag bör och inte bör äta. Ät massor med papaya med lime, säger de, och bara vegetarisk mat med fänkål, spiskummin, gurkmeja, ingefära, sesamfrön och bockhornsklöver.

Fast helst tycker de att jag ska uppsöka en ayurvedisk doktor för att bestämma vilken personlighetstyp jag är, och få kostråd specifika för min människosort. Visst har jag testat: blivit insmord i varma oljor och masserad av två massörer som på varsin sida av kroppen simultant drar med sina händer över mina stela muskler och ömmande senfästen.
Det har lindrat, men inte botat. När jag efterfrågat mer bestående förbättringar har de svarat att det då krävs minst sex veckors daglig behandling och när jag efterfrågat vetenskapliga bevis för det, ja då har de sagt: ”Bevis? Det är ju sunt förnuft!”.
Men tyvärr lever indierna inte alltid som de lär. Medan allt fler västerlänningar går på yogapass och äter vegetariskt sitter allt fler österlänningar stilla framför datorn och äter hamburgare. Väst gör som öst. Och öst gör som väst.

Nej, nu tycker jag att det är dags för de båda traditionerna att mötas på allvar.
Varför inte ett sjukhus där man blandar västerländsk läkarvetenskap med ayurvedisk hälsolära. ”English medicine” på akuten, men indiskt tänkande på rehabiliteringen?
Öst plus väst är lika med sant. Tillsammans är vi starka.

I januari åker jag på en två veckor lång ayurvedabehandling för mina stela leder på Rajah Island utanför Trissur i Kerala. Återkommer med hälsorapport därifrån.