Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Om 50 år spelar vi landhockey

Snartsmalterisen.jpg

Snart smälter isen.

Snart är det nytt år. Dags för en framtidsprofetia.

Om 50 år är USA inte lika mäktigt. Världen domineras istället av kineser och indier. Vi bor i megastäder, cyklar och åker kollektivt, medan landsbygden mest används för att koppla av. Och ishockey och bandy är bortglömda sporter, eftersom konstfrysta bandy- och hockeyrinkar drar för mycket energi och har förbjudits i syfte att rädda klimatet. Istället gör vi som engelsmännen, australiensarna och indierna: vi spelar landhockey.

Den ekonomiska krisen hade pågått ett tag. Arbetslösheten växte sig kort tid dubbelt så stor, medan BNP minskade med en fjärdedel. Saab hade gått i konkurs för länge sedan, liksom de flesta av bensinbilindustrins underleverantörer.
Det såg riktigt illa ut för Sverige. Regeringarna i New Delhi och Brasilia skickade under en period livsmedelsbistånd till hårt drabbade Bergslagen och Norrland. Men så vände det. Indiska, kinesiska och brasilianska investerare började köpa upp svensk basindustri. Volvo och Ericsson blev indiskägda, medan Sandvik fick kinesiska och ABB brasilianska ägare. Arbetslösheten sjönk. Hoppet återkom.

Att Kina, Indien, Brasilien och en handfull andra i dag fattiga länder om några decennier växt sig ekonomiskt starka är de flesta överens om. En rad framtidsprognoser spår att Brasiliens ekonomi om 40 år är större än Japans, Rysslands, Mexikos och Indonesiens ekonomier är större än Tysklands och Turkiets större än Italiens. Världsetta är Kina med USA och Indien på delad andraplats.
Redan om 10 år är det slut med USA:s världsherravälde. Istället består världen av flera ungefär jämbördiga stormakter, spår rapporten Global Trends 2025 – a Transformed World från amerikanska underrättelsetjänsten. För amerikanerna är det inte bara något att ängslas för. När USA inte längre är starkast kommer antiamerikanismen att tona bort och terroristerna att välja andra mål än amerikanska.

Vi är vana med att det är fattigt i Syd och rikt i Nord. Men historiskt sett är det ingen självklarhet. Från Jesus födelse till 1700-talet produceras det mesta av världens välstånd i Kina och Indien.
Samtidigt var Europa eländigt. När den brittiska ekonomen och prästen Thomas Robert Malthus reste genom Bergslagen och Mälardalen sommaren 1799 såg han hopplöshet och nöd. Han konstaterade att människorna klarade ”sig undan från rena svältdöden genom att äta barkbröd och ett gräs som vi efteråt identifierade som harsyra”.
På 1860-talet drabbades Norrland av hungersnöd: kringvandrande människor desperat efter föda, barnens magar var uppsvällda och barnadödligheten var skyhög, medan tyfusepidemier härjade. Den norrländska nöden lindrades med bland annat … jo, det är sant: livsmedelsbistånd från det rika Argentina.

Men så illa ska det väl inte behöva bli igen? Nej, det tror nog inte ens de värsta pessimisterna. Profetian att indier och kineser köper upp europiska basnäringar är däremot inte särskilt vågad. Maktförskjutningen österut är redan på gång. Indiska företag dominerar sedan ett par år världens stålindustri sedan de köpt de största europeiska och amerikanska stålföretagen. De västerländska statusbilmärkena Jaguar och Land Rover är inte längre brittiska eller amerikanska, utan numera indiska. Och för några år sedan tog ett indiskt företag över lilla Arvika Gjuteri, en av den svenska bilindustrins underleverantörer.
I Storbritannien finns ett uttryck som sätter ord på framtidsutsikterna för krisande europeiska företag. Det lyder: ”Mumbai, Shanghai, Dubai – or Goodbye”.

Att vi idag uppfattar klimathotet som så allvarligt kan bli vår räddning. Det menar framtidsforskaren Janken Myrdal som skrivit boken Framtiden – om femtio år.
– Trots att vi hittills ännu på allvar inte tvingats ändra vår livsstil på grund av klimatförändringarna har vår moral kring energiförbrukning ändrats. Det är bra. Det innebär att vi kan lämna slöseriets princip innan katastrofen är ett faktum, säger han när jag pratar med honom på telefon.
Hoppet står till att gyllene regeln utvidgas, den ”regel” som i nya testamentet (Matteus 7:12) formuleras ”Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem”. I framtiden kan gyllene regeln låta så här: ”Du ska inte göra mot kommande generationer vad du inte vill att föregående generationer gjorde mot dig”.
Att städerna växer sig enorma är en positiv spådom. Janken Myrdal tror att Norden i framtiden består av några få sammanhängande stadslandskap. En av dessa megastäder sträcker sig från Öresund, längs västkusten och upp till Oslofjorden. En annan i en ring runt Mälaren.
Inom dessa stadslandskap är privatbilism förbjuden. Det blir självklart att gå eller cykla kortare sträckor än fem kilometer. Längre resor inom jättestäderna sker med kollektivtrafik.

hockey-india-pakistan.jpg

Landhockey passar bra i ett varmare klimat.

På den omgivande landsbygden finns små och lätta bilar som kompletterar system av bussar och tåg. Den bränsleslukande jetplanen har ersatts av snabbtåg och långsamma luftskepp. Snabb båttrafik är förbjuden, men vattnet utnyttjas för långsamma transporter av stora mängder gods.
– Folk kommer att bo i städerna på vintern och på landet på sommaren. Jag tänker mig att stora delar av landsbygden går in i en säsongslunk med aktiviteter på sommaren, när stadsborna flyttar ut på landet, och dvala på vintern. Ungefär som sommarbadorter.
Så det ser ganska dystert ut för glesbygden?
– Nja, landsbygden närmast städerna används för att producera mat till stadsbefolkningen. Och eftersom landet behövs för sommarrekreation måste man upprätthålla viss aktivitet vintertid. Landsbygden blir glesare jämfört med i dag, men inte helt tom.
I framtiden måste vi förändra också våra fritidsvanor i stan. I boken Klimatsmart – din guide till en miljövänligare vardag kan man läsa att en ishockeyrink drar lika mycket energi som 50–75 eluppvärmda villor. Med varmare klimat ökar behovet av konstfrusen is, vilket blir dyrt och är dåligt för miljön. Därför är en självklar framtidsprognos att ishockeyns och bandyns dagar är räknade.

Istället får vi roa oss med landhockey. Inte så dumt. Då kan vi dessutom få hjälp av Indien, en av dagens ledande landhockeynationer – och i morgon dessutom en av jordens mäktigaste politiska och ekonomiska stormakter.