Gå till huvudsajt

Archive: Dec 2014

"Busy doing nothing" – livet på Fafa Island/Tonga

Vad gör man på Fafa Island? Ja, är det någonstans jag lärt mig konsten att ”bara vara” så är det just här. Att sitta på terrassen, samla snäckor, betrakta alla märkliga djur som lever sitt liv i sanden, snorkla, plocka koksnötter direkt från palmen innan man dricker den läskande mjölken, ja efter våra mått mätt – egentligen inte göra någonting.

Inget internet – mobilen gick inte att använda och det lustiga var hur snabbt man anpassade sig. Trots att man inte gjorde någonting hann jag knappast läsa en bok! Ville man koppla upp sig och kolla mailen så gällde det att följa med förmiddagsbåten in till huvudstaden- en upplevelse i sig liksom alla spännande möten – återkommer både till Nukualofa och möten som berört.

Om man ska sammanfatta vad man gör på Fafa Islands – så är det livsnjutning när den är som allra bäst!

P1030307_web.jpg

"Bara vara" – kan inte bli mycket bättre!

P1030275_web.jpg

Inte så dumt att bo i denna lilla bure som skymtar bland palmerna!

P1030315_web.jpg

Snäcksamlingen!

P1030296_web.jpg

Livsnjutning på bryggan!

P1030352_web.jpg

Ingen trängsel på stranden!

Ut på Söderhavet i kolsvart natt – en upp- och nervänd stjärnhimmel som enda ljus!

Söderhavet berusar och förför på ett alldeles speciellt sätt. Jag hade bestämt mig för att en gång vill jag till Söderhavet – det blev Fiji och den förtrollande lilla ön Yasawa – och där hände det något inom mig. Det ursprungliga – mänskliga – så fjärran från vår västerländska värld. Väl hemma bestämde jag mig -jag måste dit igen – och det har blivit fler gånger och fler Öriken- olika men alla extremt fascinerande. Så långt borta – hav och åter hav och en lockelse som ständigt ropar – kom tillbaka.

Spännande var när vi en sen kväll landade på Nukualofas lilla flygplats på Tonga. Det var kolsvart och varmt. In i en Volkswagensbuss i väg på skumpiga vägar. Efter någon timme var vi framme vid hamnen i Nukualofa. Där väntade en liten båt som förde oss rakt ut över ett kolsvart hav. Kikade upp och såg vår stjärnhimmel upp- och ner. Lilla Björn, Aftonstjärnan – igenkända, men olika. Båtföraren sa inte ett ord. Tystnaden var total. Otroligt spännande!

Så plötsligt dök det upp några svaga ljus. Båten stannade. Vi vadade barfota i vattnet till en flotte som tog oss i land på den lilla ön Fafa. En allvarlig man, Willie, mötte och med en fotogenlykta i handen följde han oss till vår bure. Vi fick ett par flaskor vatten. Den lilla anläggningen sov och jag prisade min stjärna att vi köpt nötter, gojibär, choklad och en flaska vin på Sydneys flygplats. Satt på terrassen, blickade ut över Söderhavets innan vi somnade till vågornas kluckande och regnskogens magiska ljud. Förtrollande! Framme i ett av Jordens paradis!

P1030239_web.jpg

Ut över Söderhavet – helt betagen!

P1030269_web.jpg

Hav och åter hav – och så små smaragdgröna öar här och var!

P1030220_web.jpg

Flotten som tog oss den sista biten till Fafa!

P1030204web.jpg

Sitta här i fotogenlyktans sken och lyssna till Söderhavets vågor -magiskt!

Jul på en Söderhavsö!

Det är ju snart julafton härhemma – överfulla affärer och många stressade människor. Själv njuter jag av stillhet i en liten fiskeby vid havet, sluter ögonen och är i drömmen tillbaka på Vanuatu Islands i Söderhavet – världens lyckligaste land. Kritvita stränder som är alldeles ens egna – inte en människa, turkosblått hav, frodig grönska, exotiska fiskar så nära att man kan klappa dem när man snorklar. Maten med fiskar så färska att de nästan fortfarande simmar eller nystekt ekologisk kyckling från ön. Över hela ön vilar ett lyckligt, varmt leende och ingen annanstans har jag hört orden – ”no worries” uttalas så ofta. Tempot är lugnt och julstressen är avlägsen.

Hur firar man jul på Vanuatu Islands? I stillhet med nära och kära. Familjen omfattar många – avlägsna släktingar är också familj och många öbor menar att lyckan bland annat beror på den varma gemenskapen. Ingen är ensam.

Julmorgonen inleds med att man tillsammans går i kyrkan. Kyrkan är viktig för Vanuatuborna. Resten av dagen tillbringar man tillsammans med sina nära. Julmiddagen är ofta picnic gärna på stranden. Grillad fisk eller kyckling med riven manioc (en sorts potatisliknande grönsak) och bananer, som smakar ganska olikt dem vi har härhemma. Just nu är det ananas- och mangosäsong och det är bara att sträcka ut handen så har man mat i munnen. Här behöver ingen svälta trots att det efter våra mått mätt är ett fattigt land.

Inne i Port Vila, huvudstaden, kan man ståta med några upplysta träd och det finns julträd lite här och var. Enkla och utan överdrivet glitter. Den lugna behagliga stämingen , bekymra er inte utan ta det lugnt, vilar kvar över julen och året om. Stress tycks vara fullständigt okänt.

Stort tack till Pascalle på Eratap för fina julbilder!

Sluter mina ögon igen och har redan börjat spara för att komma tillbaka – en del av mitt hjärta glömde jag kvar på Vanuatu Islands och det måste jag klart hämta hem!

Xmas tree 14.jpg

Julträdet på Eratap Resort!

Xmas decorations 14 - flying fox.jpg

Juldekoration, i form av en fladdermus, handgjord i den lilla byn Eratap!

Xmas decorations 2014.jpg

Fler vackra julprydnader.

IMG_4349.JPG

Kyrkan i Eratap Village

IMG_4885.JPG

Alldeles egna stränder!

IMG_4851.JPG

Några av alla härliga människor ¨på Eratap Village Resort1

Fortsätter med julen – nu bär det av till Santiago de Chile!

Högsommar och varmt i Chiles huvudstad -fjärran från snö och slädturer. Kanske bad i havet lockar mer än julfirande – men trots sommarvärme märks julen överallt i Santiago de Chile. Massor av människor, julshopping och juldekorationer både hemma och i varuhusen. Härlig och glad stämning.

Julafton är mycket viktig och den firas, där som här, tillsammans med nära och kära i lugn och stillhet. Vad man äter? Maten kan variera – kalkon, kyckling eller något gott kött tillsammans med en massa tillbehör. Det viktiga är att det ska vara något extra. Kännas speciellt och att man är tillsammans med familj och släkt.

Vid midnatt kommer den som barnen – och kanske de vuxna – väntat på – nämligen ”Viejito Pascuero”, Jultomten. Han möts av glittrande och förväntansfulla ögon och kanske får han smaka en bit ”Pan de Pascua”. En mjuk kaka med valnötter, mandel, kanderad frukt, vanilj och en skvätt cognac. Utsökt! Till denna dricker man gärna en ”Cola de Mono” – en sorts varm choklad med kaffe, anis och kanel – mycket läcker. Kyrkorna fylls, samvaro, värme och gemenskap råder. Ingen behöver frysa.

Stort tack till Pablo, en god vän i Santiago som berättat och gett mig bilder. Tillsammans med sin bror har Pablo reseföretaget Chilean Wings (www.chileanwingstravel.com) – kan varmt rekommenderas om ni kommer till Santiago. De är superbra, ordnar allt och skräddarsyr turer efter ens behov. När vi var där i höstas var det Pablo som visade oss så mycket som vi aldrig annars skulle ha sett och fått uppleva. Nedan följer en massa julbilder från Santiago de Chile!

Santiago 1 kopiera.jpg

Vackra julträd i Santaigo!

Santiago 2.jpg

Ett annat exempel på ett tjusigt julträd!

image.jpeg

Längtar – Julgranen på mysiga Hotel Le Rëves gård – nyss satt vi där och åt frukost – måste snart tillbaka!

Santiago 4_Kopia.jpg

"Cola de Mono"

Santiago 5_Kopia.jpg

"Pan de Pascua"

P1020350_Web.jpg

Tillsammans med Pablo på väg upp mot Anderna!

London – världens julskyltning nummer ett?

Svårt att lämna temat julskyltning – kan inte gärna gå förbi den stad som kanske – i mitt tycke – har den bästa julskyltningen av de alla. Måste medge att New York är en tuff konkurrent men nu till London. Som så många andra metropoler rymmer London allt – ofattbar lyx – som Harrods, Harvey Nichols, Selfridges för att inte tala om lyxboutiquerna på Bond Street eller Jermyn Street, Afternoon tea på Fortnum and Masons eller Ritz. Är det någonstans man känner sig pank så är det där.

Vill man se och uppleva ett helt annat och mer prisvärt London finns det massor av ställen – Hackney eller Dalston känns fortfarande genuina och här kan man både äta och dricka utan att reskassan töms, men det finns också många andra stadsdelar där den svenska kronan räcker riktigt bra!

Nu är det julskyltningen jag vill lyfta fram – som kanske världens bästa och trevligaste. Trots ofattbar trängsel ligger den brittiska artigheten som ett mjuk moln över alla rusande och julklappsglada Londonbor mixade med turister. Med ”sorry” och ett stort leende kommer man långt – här som överallt i världen. London gör en glad och att resa dit då och då är otroligt berikande!

IMG_8009.JPG

Jul på Regent Street!

IMG_8010.JPG

Läckra juldekorationer på Carnaby Street!

IMG_8011.JPG

Att botanisera bland läckerheterna på Fortnum & Masons och dricka Afternoon Tea i Diamond Jublilee Tea Salon kostar en slant,men är värt vartenda öre. Atmosfären och att smaka på elegansen är kul!

IMG_8012.JPG

Selfridges julskyltning är fantastisk och det kostar inte ett öre att titta på den!

IMG_8014.JPG

Vackra blå lysande bågar på Bond Street

Julskyltning – Stockholm vs Köpenhamn

Ett snabbt hopp – från Latinamerika till Norden. Det är ju snart jul.Glittrigt i överkant och mindre stilfull julskylting stöter man på ibland, men jag tycker att både Stockholm och Köpenhamn står sig väl om man gör en internationell utblick. Nordiska huvudstäder – lika men ändå olika.

Vacker, stilfull och mysig julskyltning gör mig glad och väcker barnasinnet till liv. Fast i dag byts den varma chokladen ut mot glögg. Tillbehören desamma – pepparkakor. Redan här är de olika – Stockholm och Köpenhamn. Den svenska glöggen är sötare och serveras i ganska små koppar eller glas. I Köpenhamn sitter man gärna ute under värmelamporna på mysiga Café Sommersko och dricker varm glögg i gigantiska saftglas med pepparnötter i stället för pepparkakor.

Illums julskyltning är fantastiskt läcker – särskilt kul är att komma den lördag då Julemannen skrapar bort ”snön” från skyltfönsterna och glada barna- och vuxenögon får ta del av årets jul! Smakfullt – vinrött – blått -brunt och mörkgrönt är färger som går igen i dansk julskyltning. Missa inte julborden på Illum, som varje jul dukas av danska kändisar.

NKs storslagna julskyltning är också fantastisk. Vänder sig nog i större utsträckning till barnen än vad den danska gör. Årets Tomteverkstad får en att vilja flytta in och bli en liten jultomte! Silver och elegans på Sergels Torg med ren familjen. För att inte tala om Disneygranen på Skeppsbron!

Ett par saker i Köpenhamn är svåra att hitta i Stockholm. Hela fasaden på Hotell D´ Angleterre (Köpenhamns motsvarighet till Grand Hotell i Stockholm) görs om till en juldekoration och i matavdelningen på Magasin bjuds kunder att smaka årets gin och rom medan Lögismose i stället kontrar med champagne- och vinprovning. Till detta små laxanrättningar och vars ett ostron – helt gratis!

Så följer några bilder som speglar Köpenhamns- och Stockholmsjul!

IMG_7460.JPG

Glada åskådare kastar "snöboll" medan Julemannen skrapar bort snön från skyltfönsterna – vad döljer sig där i år?

IMG_7414.JPG

Läcker sagovärld öppnade sig!

IMG_7432.JPG

Om man kikar noga så kan man förvånas när man ser vad de små sagofigurerna har i tassarna!

IMG_7920.JPG

Underbar sagovärld på NK i Stockholm!

IMG_7923.JPG

Stilig ren som glittrar på Sergels Torg!

IMG_7921.JPG

Dröm för alla som har barnasinnet kvar – små som stora – NKs julskyltning!

DSC00678.JPG

Nog är den pampig denna Disneygran på Skeppsbron!

IMG_7884.JPG

Köpenhamn kontrar med ett juldekorerat Hotell D´Angleterre!

IMG_7848.JPG

Avslutar med att prova Gin & Tonic på Magasin du Nord – Köpenhamns motsvarighet till Stockholms NK!

Besöker sjukhus och skolor i Venezuela

Genom mitt jobb som forskare har jag haft förmånen att besöka sjukhus och skolor i många länder (jag har studerat ledarskap och organisation) – är otroligt givande och lärorikt. Har inte varit någonstans utan att ha fått med mig ny kunskap. De sjukhus jag besökte hade mycket enkel utrustning – men vilken värme man såg mellan människorna. Alltid en tröstande hand – en kram – och tillgängligheten var hög.

Var också på en skola i Choroni vid kusten – samma sak där. Mycket enkelt, men vilken glädje över att få gå i skolan. Ibland känns det som vi mitt i vår välfärd har tappat något – omtänksamheten och att inte ta allt för givet!

SNC10433_web.jpg

Varm och härlig stämning på det lilla sjukhuset!

SNC10434_web.jpg

Kände mig verkligen varmt välkommen!

SNC10426_web.jpg

Den lilla byskolan i Choroni!

Som så ofta – fördomar kommer på skam!

Så många gånger det visat sig att den bild och de förväntningar man har inte alls stämmer i verkligheten – det är bland annat det som fascinerar och utvecklar med resandet.

Som när vi kom till Lima. Även om en tredjedel bor i slumområden är medelklassen så stor att affärsutbudet överraskade -inte minst mataffärer med ett utbud som fick vår affär härhemma att kännas väldigt ”mager”.

För att inte tala universitetsutbildningen. Var där med ett jobbprojekt inom hälso- och sjukvård – imponerades. Peruanska läkarutbildingen står mycket högt i kurs – höga krav och betydligt längre grundutbildning än i Sverige (p g a lönen söker sig dessvärre många färdiga läkare till USA – en förlust för landet).

Dessutom -underbara människor- spännande kultur – betagande vacker kust – och vilken mat – inte konstigt att Lima fått en stor plats i mitt hjärta!

PICT3550_web.jpg

De gamla Post & Telegrafbyggnaderna – pampiga där som här!

SNC10484_web.jpg

Vilka mataffärer – vilket utbud!

PICT3555_web.jpg

Inte varje dag man sitter i samma stol som en Påve suttit i!

SNC10494_web.jpg

Mycket intressant jobbmöte med representanter för Läkarförbund m fl.

Svårt att slita sig från Pisco!

Dröjer oss kvar längre än vi tänkt i södra Peru. Maten – människorna och fascinerande naturupplevelser är svåra att lämna. Strosar på marknaden tillsammans med vår vän Silvio – ögat njuter av alla sorters potatisar, gigantiska avokado, kryddor i alla dess färger – och underbara smycken som jag inte kan motstå. Fint peruanskt hantverk – så det blir några halsband och armband. Många menar att det Peruanska köket tillhör världens bästa – och jag är benägen att hålla med! Avslutar marknadsturen med en ceviche – gjord på fisk så färsk att den nästan simmar. Till choclo – en sorts majs och en iskall öl.

Hinner också med fler utfärder. Ibland känns det som om tiden stannat – passerar en liten by där små barn badar nakna i någon sorts vattenränna – herdar för sina hjordar efter bete i den karga naturen. I bakgrunden skymtar snötäckta Anderna. Har tiden stått still eller? Vardagen med sitt överflöd känns mycket långt borta!

PICT3654_web.jpg

Vilka fina smycken jag köpte!

PICT3657_web.jpg

Silvio visar oss runt överallt – här vid kyrkan i Pisco!

SNC10527_web.jpg

En av många boskapshjordar som korsade vår väg!

SNC10540_web.jpg

Fascinerande och kargt landskap!