Gå till huvudsajt

Archive: Mar 2015

Berlin -till fots från Rosa Luxemburg Platz till Brandenburger Tor

Att börja dagen med frukost på något av de trevliga små kaféer som ligger längs Rosa Luxemburg Strasse får mig att känna mig lite som berlinare. Sitta där med en kaffe och titta på folk är ett spännande och billigt nöje. Här blommar verkligen individualismen och olika personligheter får vara precis den de vill vara. Folkets Teater på Rosa Luxemburg Platz rymmer modern historia. Blundar och försöker föreställa mig en teaterafton där innan Muren föll. Känner en kall vind, öppnar ögonen, kisar mot solen och är glad att ett delat Berlin är ett minne blott. Skyndar ner mot Alexanderplatz. En gång Östberlins stolthet med sin moderna arkitektur och fortfarande är det spännande att flanera där. Ofta lång kö för att åka upp i TV tornet, men väl uppe får man lön för mödan. Ett roterande kafé med storslagen utsikt över Berlin och man får en uppfattning om hur gigantisk staden är till sin yta. Långt borta skymtar Tiergarten – en gång Västberlins ”lunga”.

Så är vi ute på en av världens paradgator, Unter den Linden, som anlades redan på 1600-talet. Otaliga är de filmer där Unter den Linden visats upp. Dess historia rymmer elegans, men också fasa och skräck. Här ligger de tätt, sevärdheterna. En favorit är Domen där man kan klättra upp för en massa trappor och blicka ut över Berlin (utan köer). Nu kan det vara lagom att ta en kaffe eller kanske en öl? Kaféet på andra sidan floden Spree bjuder på en vacker utsikt. Fortsätter förbi Humboldt universitetet där boquinister och vykortsförsäljare bjuder ut sina varor. Stadsoperan, Historiska museet, Stadsbiblioteket – ja listan över sevärdheter längs vägen kan göras hur lång som helst.

Denna gång går vi in på Friedrichstrasse och fram till Check Point Charlie. Har inte varit där sedan sommaren 1989 då Berlin fortfarande var en delad stad. Ett besök på Maurenmuseet ger kalla kårar utmed hela kroppen. Att det var så? Det hade man nästan glömt. Skadar inte att minnas historien – antingen man går på Förintelsemonumentet eller Maurenmuseet. Tillbaka till Unter den Linden och till ännu en favorit – Hotel Adlon. Dyrt och exklusivt, men att ta en kopp te eller ett glas vin är överkomligt och ger en inblick i diskret lyx när den är som bäst. Skiner solen sitter jag helst ute och betraktar vimlet framför anrika Brandenburger Tor som rymmer så mycket historia. Stannar här och återkommer med mera Berlin.

P1010512_web.jpg

Fontänen på Alexanderplatz

P1000981---Kopia_web.jpg

Att sitta på detta kaféet och se Berliner Domen och tänka på att man klättrat högst upp känns väldigt bra!

P1010521---Kopia_web.jpg

Humboldt Universitetet – här kan man hitta spännande böcker och även köpa trevliga vykort.

P1010536_web.jpg

Check Point Charlie – ord blir överflödiga!

IMG_2060_web.jpg

Brandenburger Tor!

IMG_2310_web.jpg

Njuter av ett glas champagne på anrika Hotell Adlon medan jag betraktar Brandenburger Tor!

Berlin – en stad som berör – historiens vingslag känns överallt!

Är fjärran från en Berlinkännare, men älskar den staden. En härlig avslappnad mix av historia, konst, kultur och trender. Inte konstigt att denna metropol lockar alla sorters människor, kulturarbetare och avantgarde designers, men också finansmän, kapital och politiker.

Är i Berlin lite då och då och en långhelg där berör på så många olika sätt. Historien så klart – Muren och de svarta åren från 2:a världskriget. Kommer aldrig att glömma förra sommaren då vi av en slump, bland alla fina små gårdar i Hackesche Höfe, kom in på Otto Weidts borstfabrik. Här gömde och räddade han ett otal judar under kriget. Ofattbart att det bara gick och vilka modiga människor det finns.Dessa små gårdar – alla olika – ligger i Mitte. Min absoluta favorit i Berlin. Finns flera andra fina delar som Prenzlauerberg, Friedrichshain och så klart även gamla Västberlin. Mitte är på många sätt det historiska Berlin och området kring Alexanderplatz fascinerar. Spårvagnarna rullar lugnt förbi och plötsligt känns 4 miljonersstaden mera som en småstad. Här ligger trevliga små kneipe där man kan dricka en god Berlinöl. Själva Alexanderplatz med TV tornet och mycket annat är en sevärdhet i sig. Varma försommardagar hänger massor av människor runt fontänen som ger en förnimmelse av svalka.

Brukar bo på Lux 11 – ett intressant och bra designhotell och allra mest spännande är kanske att det utgjorde en del av Stasis högkvarter under Berlins delade era. Inte svårt att föreställa sig avlyssning och viskanden i väggarna. I dag dock glatt och trevligt och vägg i vägg har de har ett förtjusande ekologisk frukostkafé, Type Hype, som också är en mycket trevlig liten affär.

Mitte har i dag blivit chickt och lite trendigt, men själv känner jag historiens vingslag överallt. Kafé Mitte på Weinmasterstrasse är helt underbart och ett stenkast därifrån ligger absintbaren – nej, jag brukar inte prova, men visst är det läckert. Kvarteret är numera en intressant blandning av lyxbutiker, nya designers och små spännande udda butiker. Vad sägs om en hel affär fylld med all världens pärlor eller den vietnamesiska restaurangen, Chén Chè som får en att känna sig förflyttad till Vietnam. Har aldrig druckit så gott vietnamesiskt kaffe utanför Vietnam. Går man i stället mot Rosa Luxemburg Platz blandas trevliga små kneipe med flotta affärer som döljer sig bakom slitna fasader. Känner att jag kan skriva hur mycket som helst så det bir mera Berlin i nästa inlägg.

IMG_2291_web.jpg

Kafé Mitte – här träffar man garanterat en massa spännande människor!

IMG_2302_web.jpg

Absintbaren på samma gata – Weinmasterstrasse!

IMG_2306_web.jpg

Mysig Berlinfrukost!

IMG_2334_web.jpg

Bakom den slitna fasaden döljer sig urläckra no 74 Adidas!

Hoppets träd -nya hälsningar från Vanuatu efter cyklonen!

”The Eratap tree of Hope” – hoppets träd som stod emot och överlevde cyklonvindarna och de gigantiska vågorna under hela natten har nu fått bli symbol för Eratap. Till och med belysningen i trädet klarade sig. Som ett mirakel. Ofattbart och underbart.

Precis fått nya hälsningar från mina vänner på Vanuatu Islands långt borta på andra sidan jorden – i Söderhavet. Mitt i sorgen över hur detta fina lilla land har drabbats blir jag mer och mer hoppfull. Det kommer att gå bra för Vanuatu. Värmen, livsglädjen och engagemanget mitt i denna förödelse. Hur alla ställer upp för varandra med ett leende. Läser inte en rad om att någon utnyttjar situationen och t ex plundrar. Det känns som om något sådant vore helt otänkbart i detta land.

Jag tänker hur mycket vi har att lära. Nej, jag skulle inte vilja bli av med vår trygghet och välfärd, men berörs av värmen och gemenskapen och i mina öron klingar fortfarande den vanligaste frasen vi hörde när vi var där: No worries – och så det stora varma och inbjudande leendet.

”The sun shone all day today allowing all the villagers to dry wet clothes and mattresses and to start the clean up and burn off. As usual optimism prevailed and the villagers smiles seemed a little bigger today We had a productive day at the Resort, the road in is now fully cleared thanks to the wonderful Kernest Jack from Eratap who is an outstanding front end loader driver.

The house girls turned up in their full uniform as though the cyclone had never happened and it was business as usual for them at the Resort cleaning out the Villas.

It has been a very major event but the news stories need to be taken with a grain of salt. So if you are or were planning a holiday to Vanuatu please do come over, it is the best thing you can do for this country. The Ni Vanuatu people will not understand why you are not coming.”

thumb.jpg

"The tree of hope" – Hoppets träd i Eratap på Vanuatu – efter cyklonen!!

IMG_4509---Kopia_web.jpg

Samma träd på Vanuatu i somras före cyklonen!

IMG_4403_web.jpg

Minnen från ett av många besök i lilla Eratap!

IMG_4408_web.jpg

Fler av alla rara vänner på Vanutau.

IMG_4857_web.jpg

Några av alla underbara människor på Eratap Beach Resort – vi kommer tillbaka så fort vi kan!

Vanuatu – mitt hjärta blöder – men efter senaste mailet från vänner där är jag också full av förhoppning!

Hade förmånen att besöka Vanuatu Islands – världens lyckligaste land i somras/höstas och blev fullständigt betagen. Oslagbar skönhet, stränder som man hade helt för sig själv, mat som förflyttade en till himmelriket – men framförallt helt underbara människor. Materiellt fattiga – men rika på gemenskap, samvaro och lycka. Hjälpsamma, varma och familjerna omfattade syskon, kusiner, mostrar, fastar, äldre släktingar – ja alltid var alla välkomna till sin familj. Ingen ensamhet där inte.

När jag nåddes av nyheterna om Pam 4 och den skada cyklonen gjort blev jag mycket ledsen. Förödelsen är stor, men när jag läst nyheter från vänner är jag förhoppningsfull inför återuppbyggnaden. Alla hjälps åt – sliter som djur för att återställa sitt vackra land. Även om turismen är blygsam – 80 procent lever av jordbruk och fiske – så är den viktig för Vanuatu.

När jag fick veta att samtliga i ”vår” by var oskadda blev jag glad och berättelsen om hur alla ställer upp för varandra med ett enda stort leende gjorde mig rörd. Man torkar madrasser och kläder i solen, röjer fällda träd så att vägarna blir framkomliga och så vidare. Längtar tillbaka och kommer att resa dit så snart jag jobbat ihop pengar till denna drömresa. En del av mitt hjärta kommer alltid att finnas på Vanuatu och bland deras fantastiska befolkning.

Det behövs klart massor av hjälp – Vanuatu är ett fattigt örike långt borta i Söderhavet – ett genuint paradis – och jag hoppas att många vill hjälpa. Unicef är på plats!

UNICEF_Sverige@unicef.se

Senaste hälsningen från Eratap gjorde mig både rörd och glad!

Things continue to move forward very well. Port Vila and surrounds is alive with activity, everyone is working hard to restore things to the way they were last week – everyone is really positive and seeing improvements every day. Water is back on and electricity is fast coming back on line thanks to the tireless efforts of Unesco.

IMG_4364_web.jpg

Den lilla skolan i Eratap.

IMG_4433_web.jpg

Rara barn som älskade att få gå i skolan och lära sig nya saker.

IMG_4374_web.jpg

En av alla varma och fina människor vi mötte och lärde känna!

IMG_4661_web.jpg

Den trevliga Saluhallen i Port Vila.

IMG_4464_web.jpg

Orörda stränder överallt.

IMG_4838_web.jpg

Solnedgång över Vanuatu!

Wonderful Copenhagen – City bjuder på det mesta!

Köpenhamn är en mångfacetterad stad där varje stadsdel har sin alldeles egen karaktär. City med Ströget, Kongens Nytorv, Rådhusplatsen och Tivoli är välkänd mark för de många turister som årligen besöker Dronningens By. Jag förstår att det lockar för här finns verkligen allt. Ofattbar lyx som Hotel d´Angleterre – återöppnat efter en ordentlig ansiktslyftning – behövlig med tanke på hotellets långa historia. Under den tyska ockupationen var detta lyxhotell tyskarnas bas. I dag diskret och dyr lyx, men det är fullt möjligt att gå in och ta ett glas vin i baren och kika på lyxen utan att ruinera sig.

Flotta butiker längs Ströget, men betydligt mera spännande att ta en tur på de ringlande sidogatorna som t ex Kronprinsens Gade där Perch´s anrika tehandel, grundad 1835, bjuder en välkommen. Köerna ringlar ofta långt ut på gatan, men stämingen är gemytlig och alla bjuds på en gammeldags karamell efter avslutat köp. Här finns de finaste teer från hela värden och en trappa upp i det gamla huset möter terummet där man kan njuta ljuvligt ”afternoon tea”. Vill man hellre ha kaffe så gå över gatan till trevliga Café Sommersko.

I dessa kvarter finns en uppsjö av spännande butiker – nya och väletablerade märken, Norr är en kul och prisvärd butik. Om man gillar läckra designmöbler så missa inte Hay House och blir man i stället hög av att frossa i blomsteruppsättningar så har Tage Andersen sin butik i närheten.

Jag kan aldrig lämna Köpenhamn utan att ta en tur på Magasin du Nord – elegant med allsköns varor. För egen del är det framförallt matavdelningen som lockar. Det känns kontinentalt och läckert. Ett glas champagne i champagnebaren inne i affären eller varför inte något lätt att äta på Meyers (grundad av Peter Meyer, dansk nationalikon inom matområdet).

Att bara flanera och njuta av Köpenhamns underbara arkitektur är gratis och mycket givande. Fina gamla hus, slott och borgar mixade med modern arkitektur när den är som bäst – som den storslagna operan eller ”Den sorte Diamant” – Danmarks Nationalbibliotek. Efter all andlig spis är det dags för den lekamliga. Utbudet av restauranger från hela världen är enormt , men man kan väl inte missa äkta danska smörrebröd och då är Kanalkaféet en anrik pärla. Fram till 1967 var kvinnor inte välkomna, men i dag är ”alla” där – stämningen är gemytlig med öl och snaps i mängder – bordsbokning är ett måste. En solig sommardag kan man i stället gå in på Lögesmose vid Kastellet och Churchillplatsen, köpa en ”tapaspose för två” (195 danska kronor för utsökta små tapas) slå sig ner vid vattenbrynet, blicka ut över havet och all spännande båttrafik och bara njuta av livet.

IMG_1993_web.jpg

Ringlande gator med massor av trevliga små kaféer bara ett stenkast från Ströget.

IMG_2059---Kopia_web.jpg

Tage Andersens välkända blomsterpalats.

P1030879_web.jpg

Operan – en av många undersköna byggnader i Köpenhamn.

IMG_9193_web.jpg

"Frokost" (lunch) på Kanalkaféet gör en så mätt att middag knappast behövs!

IMG_0469_web.jpg

Välkända Meyers på Magasin du Nord – brukar vara väldigt fullt men denna onsdag förmiddag var det lätt att få bord.

Upptäck Köpenhamn bortom Ströget – Torvehallarna – och Ködbyen

Som skåning är det nära till Köpenhamn och jag är ofta där – både privat och med jobb. För många är ”Byen” lika med Ströget, Tivoli och tjusiga Magasin du Nord. Fint det också, men i dag ska jag berätta lite om ett annat Köpenhamn och små ”städer” i staden finns det gott om. Tio minuter från Ströget når man Nörreport – en nyrenoverad helt underjordisk station, men också porten till spännande kvarter, restauranger, kaféer OCH till Torvehallarna – ett mattempel som förflyttar alla matälskare till himmelriket. Utbudet är oftast ekologiskt som är väldigt stort i Danmark. Själv skulle jag kunna ägna en hel dag åt Torvehallarna, insupa atmosfären, äta smörrebröd, smaka ekologiska viner, bröd, läckra bakverk, äta skaldjur, köpa lantkycklingar, ostar, kryddor, men också få demonstrerat undergörande organiska krämer, badprodukter. Torvehallarna är två – Hall 1 och Hall 2 och mellan de båda finns en underbar grönsaksmarknad med allsköns läckerheter.

Favoritkafé är Il Fornaio – vilka bröd och vilket kaffe! ASA – den ekologiska kryddaffären får alltid ett besök liksom mandelbutiken som ligger mitt emot. Le Pinard där den trevliga ägaren visar och berättar om sina ekologiska viner och öl. I Hall 1 ligger flera mycket bra fisk – och skaldjursbutiker och är man i Danmark någon gång mellan mitten av februari till slutet av mars så bör man smaka den stora primören och delikatessen – färsk stenbitsrom. Glöm all annan rom – den här konkurrerar med färsk löjrom – svårfunnen i Sverige men en stor delikatess på andra sidan Sundet. Lunchar på Gorms som har oslagbara pizzor – naturligtvis ekologiska råvaror.

Helt annorlunda är Köpenhamns nya ”inne område” – Ködbyen på Vesterbro. För inte så länge sedan – ett ruffigt område bakom stationen. De gamla kött- och fläskhallarna finns kvar, delvis ansiktslyfta, men alls inte helt och hållet. Här finns trevliga små butiker, gallerier och ett sent och häftigt nöjesliv med barer och klubbar för alla smaker. Mysiga kaféer som Café Mandela och Bio Mio. Fisketorvet för fiskälskaren medan Pate Pate bjuder på fransk/spanskt kök ”a la modell” tapas. Härlig och skön stämning.

Mysigast med Ködbyen är att kolla på folk, insupa stämningen där man fortfarande känner atmosfären av slakterierna (de finns också kvar) och trots att de blivit ett inneställe så känns det väldigt genuint. Det kommer mer Köpenhamn så småningom med shopping, krog och hotelltips mm.

IMG_0371.JPG

Torvehallarna en solig marsdag!

IMG_0406.JPG

Pinard ,med sina fina viner

IMG_0400.JPG

Pizza på Gorms.

IMG_0417.JPG

I Vesterbro – på väg till Ködbyen.

IMG_0425.JPG

Ködbyen med den bruna hallen – finns också den vita och den gråa – mycket läckert!

Vinterhelg i Aten – historiens vingslag svävar över gator och torg!

Att landa i Aten en helg i slutet av januari är nästan som att förflytta sig till en svensk försommardag. Solens strålar värmer frusna själar och den ekonomiska krisen till trots så är Aten en förtjusande och charmerande weekendstad. Atenarna är glada, öppna och lätta att få kontakt med. Vi träffar många och får höra om den ekonomiska krisen, men minst lika mycket om livsglädje och att bejaka livet – varje dag. Aten är en stad som berör och inspirerar – en riktig tvillingsjäl. Staden med sina drygt 3 miljoner invånare känns säker även sent på kvällen och det är lätt att ta sig runt med tunnelbanan och till fots.

Gatulivet är livligt och glatt med kaféer och barer i varje gathörn. Trevliga kaféer finns överallt – såväl i trendiga Kolonaki som i Plaka. Turisterna är få så här års och man får en känsla av äkthet och slipper trängas. Superfly är ett läckert kafé och missa för all del inte ett glas ouzo på Brettos – öppet till sent på natten och mycket livfull stämning. Själv kunde jag inte motstå ett glas champagne på Hotel Grande Bretagne, ett klassiskt landmärke mitt i Aten. Diskret lyx. Ett trevligt och prismässigt mer överkomligt hotell är designhotellet Fresh med läcker takpool – lite kallt med ett dopp för min smak, men mysigt att ta en öl på takterassen.

Saluhallen är en sevärdhet i sig med fina frukt- och grönsaksstånd, men också med kött, ostar och mycket annat spännande. Bra shopping med alla sorters märken finns på gågatan Ermou och i Monastriki hittar man tyger, silver, keramik och mycket annat i trevliga små butiker. Här finns också en stor marknad.

Så det mest berörande och storslagna – Akropolis. Förra gången vi var där så var det sommar och massor av turister och nu är vi nästan ensamma. Vilken känsla. Här gick medborgarna flera hundra år före Kristus, samtalade, spelade pjäser, umgicks nästan precis som vi – ytterst fascinerande. Parthenon, så vackert att det nästan gör ont inne i en. Saknar ord för att beskriva Akropolis, Det nya Akropolismuseet är fantastiskt. Vacker byggnad ritad av stjärnarkitekten Bernard Tschumi och ett besök på museet är överväldigande. Här finns en mycket trevlig restaurang som serverar lokala specialiteter från hela Grekland. Till sist, vill man avsluta med en middag utöver det vanliga så beställ bord på Spondi. Matupplevelsen där kastar omkull alla tankar på grekisk sallad, souvlaki och liknande. Vi svävar på lätta moln när vi lämnar och bestämmer oss för att snart komma tillbaka, inte bara till Spondi utan till Aten.

P1000022_web.jpg

Ett av många trevliga kaféer.

P1000025---Kopia_web.jpg

Saluhallen bjuder på en kaskad av färger.

P1000037_web.jpg

Historiens vingslag märks överallt.

P1000043_web.jpg

Akropolis vakar över Aten – dag som natt.

P1000152_web.jpg

Akropolismuseet.

P1000042---Kopia_web.jpg

Ett glas champagne på lyxiga Hotel Grande Bretagne får avsluta resan.

Från skidor och snö till ett dopp i Medelhavet – vårvinter i Nice!

Man kan tillbringa veckor i Nice och ständigt fylla på med nya upplevelser, möten, njuta och bejaka livet i vårvintersolen, men bara en dryg timme från Nice kan man också uppleva så mycket annat. Förtjusande provencalska bergsbyar, vingårdar, men det kommer jag tillbaka till senare i vår.

Längs Medelhavet finns många pärlor som är kul att besöka vintertid. Hyra bil (finns flera bra biluthyrningsfirmor mitt i centrum), starta med frukost på stranden (bara champagne till den som inte kör så klart) och åka längs kusten, njuta av betagande naturscener. Man kan köra i riktning mot Italien och se lyxen som kröns av gigantiska lustyachter i Monte Carlos hamn – rikedomen är häpnadsväckande och man blir verkligen varse livets kontraster.

Åt andra hållet och väldigt nära Nice ligger förtjusande Antibes med sina vindlande gamla gränder. Stadskärnan är från 1500-talet, stämningen är härligt avslappnad och mycket sydfransk. Luncha där eller bara njuta av en kaffe, kolla på folk och insupa stämningen. Vintertid är turisterna lätt räknade. Antibes har gamla anor, grundades på 300-talet och bjuder bland annat på Picassomuseet och pampiga medeltida borgar. Som svensk kan det vara lite kul att veta att Evert Taube under många år hade en liten skrivarlya här. Granne med Antibes ligger Juans les Pins med glada tonårsminnen och där njuter vi av den vackra solnedgången.

Om man i stället kör upp i bergen – knappt två timmar från Nice kan man kasta sig ut för snötäckta pister eller bara sitta i solen, njuta snö och klarblå himmel, vända tillbaka och doppa, i alla fall fötterna, i Medelhavet. Vill man inte hyra bil går det buss både till Auron, en söt liten skidort och till Isola 2000 och resan tar knappt två timmar. På 20 minuter kan man också åka tåg till Antibes om man hellre vill det.

Fascinerande Nice bjuder på det mesta och en liten noisette (Provence motsvarighet till Caffé macchiato) tillsammans med mini creme brulee och små läckra macarons får avsluta dagen.

IMG_0928 - Kopia.JPG

Champagnefrukost på stranden – inte alls fel ibland!

P1030744_Redigerad.jpg

Mysiga gränder i Antibes gamla centrum.

P1030736 - Kopia.JPG

Antibes historiska centra bjuder på många trevliga kaféer och restauranger!

IMG_0935.JPG

Njuter av solnedgång i Juans-les-Pins

IMG_9697.JPG

Mindre än två timmar från Nice kan man susa ner för snötäckta pister eller bara njuta i solen!

IMG_0955_Redigerad.jpg

Många badar – själv nöjer jag mig med att doppa fötterna i Medelhavet en februaridag!

Februarihelg i Nice – som en svensk sommar!

En passionerad förälskelse sedan tonåren är Nice och sedan dess har jag har varit där ett otal gånger både med olika jobbprojekt och privat. Min debutroman – Gränslandet – utspelar sig till stor del just där. Nice har lockat och berört i generationer. Redan romarna sökte sommarsvalka i Provinsen – Provence – och staden gömmer många romarminnen. Under senare århundraden har ljuset, klimatet, havet och den speciella stämningen lockat konstnärer, författare och turister året om.

Lämnar ett kylslaget och grått Skåne för att ett par timmar senare kisa mot solen, ta av jackan, se blommande träd, känna doften av anis och mimosa, sitta på stranden och blicka ut över ett turkosblått Medelhav. Ja, folk till och med badar. En helt annan värld så nära hemma.

Snabbt packa upp i lägenheten vi ”alltid” hyr – ut och känna doften av nyklippt gräs. Ut på Jean Medicin – shoppinggata som också kantas av trevliga kaféer. Första målet efter vi landat är ofta detsamma- skaldjur på Café Turin tillsammans med ett gott vin från trakten. Hälsas välkomna som ”barn i huset” och medan vi beställer delger vi varandra vad som sedan vi senast sågs. En stad som Nice bjuder naturligtvis på ett otal restauranger – alltifrån stjärnkrogen Chantecler på Negresco till små lokala gömställen. Café Turin är en absolut favorit – en annan är Oliviera i Vieux Nice där maten lagas mitt bland gästerna medan den trevlige ägaren berättar, pratar och demonsterar sina olivoljor och andra lokala delikatesser. Olivoljan är som has bebis och han ser allvarlig ut när han säger att en krog med billig olivolja är en katastrof på alla plan. Att komma dit är också som at komma hem.

Den fantastiska Marche du Fleurs bjuder så här års på citrusfrukter i alla former med kulörer från gyllene citroner till mandariner, apelsiner, pomeranser och den glödande blodapelsinen. Fruktstånden påminner mera om ett konstverk, men allt är alldeles verkligt. Doften av anis och andra kryddor slår emot en och blandas med doften av hav, fisk och skaldjur. Strandserveringarna är öppna och det känns nästan overkligt att sitta på stranden och äta lunch en alldeles vanligt februaridag.

Museer och andra sevärdheter finns i mängder och hela gamla staden är en sevärdhet i sig. Matissemuseet är min absoluta favorit. Det blir fler inlägg om Nice – vill bara slå ett slag för ett vinteravbrott i denna förtjusande pärla som bjuder på allt, berör och förför. Vyerna när man blickar upp mot snötäckta berg för att i andra sekunden se ut över det bedövande blåa Medelhavet slår fortfarande ”knock-out” på mig.

IMG_0892.JPG

Ostron och skaldjur på Café Turin som faktiskt till och med vunnit VM i ostron!

IMG_0965.JPG

Oliviera – där den trevlige ägaren längst till vänster berättar och visar!

IMG_0909.JPG

Matisse museet är som en provencalsk dröm!

IMG_0904.JPG

Förtrollande vackert!

IMG_0952.JPG

Citrusfrukter i mängder på vintermarknaden!

IMG_0896.JPG

En "Noisette" får avsluta lunchen på en soldränkt strand i början av februari.