Gå till huvudsajt

Archive: Jun 2015

Ett litet stycke Bretagne – Dinan och St Malo

Vi lämnar Belgien och kör denna gång den snabbaste vägen mot Bretagne. Har tidigare besökt vackra Picardie och Normandie, men nu är målet Bretagne där Dinan ska vara vår utgångspunkt under några dagar. Det visar sig vara ett mycket bra val. En förtjusande gammal stad och en av de bäst bevarade i hela Bretagne. Kullerstensgator, de typiska husen i grå sten kompletterat med delar i korsvirke och en 3 km mycket välbevarad ringmur. Vi checkar in på Hotel d´Avaugour, ett litet trevligt och mycket personligt hotell, fjärran från lyx, men trivsamt. Läget är perfekt för att utforska det romantiska historiska centrat, som kanske kommer allra bäst till sin rätt i kvarteren runt Place de Merciers. Som, så ofta, slår vi oss ner på ett kafé, kollar på folk och njuter av atmosfären. Det vimlar av trevliga kaféer, barer och restauranger och de middagar vi åt i Dinan var himmelska. La Courtine och la Fleur du Sel måste lyftas fram – deras menyer är svårslagna. Bordsbokning är nödvändigt.

Genom staden rinner en förtjusande romantisk flod och längs kajen kan man njuta av en god cider, se på båtlivet och till och med hyra en båt och ge sig ut mot den vilda kusten. Havet är påfallande även om Dinan inte ligger vid havsbandet så märker man att det är nära, inte minst på alla ljuva skaldjur och ostron. Färskare än så här blir de inte. Missa heller inte att äta crepes, lite av en nationalrätt i Bretagne. Ett tips om man vill smaka ljuva crepes och samtidigt njuta av en läcker miljö är Creperie des Artisan. Mycket speciellt. Missa för all del inte det välbevarade gamla slottet!

Omgivningarna är underbara och ett sätt att utforska dem är att hyra cykel och trampa på cykelvägar så lantligt stilla att man har svårt att förstå att man befinner sig i 2000-talet. Cykla till Dinard och väl framme i Dinard kan man njuta av ett dopp i havet eller ta båten till St Malo. Själva körde vi bil längs havet till St Malo som ligger betagande vackert vid havet och vänder ansiktet mot Brittiska kanalen. Det är mycket gammal stad och det historiska centrat ligger på en klipphalvö omgärdad av murar, Intra muros. Strosa runt, insup atmosfären, känn dofter från hav, tång och sälta, slå sig ner någonstans och bara njuta av livet. Undviker man juli och augusti så har man nästan hela den staden tillsammans med den trevliga lokalbefolkningen. Lunchen, ja kan det bli annat än pinfärska ostron som sköljs ner av den lokala cidern? Kan inte motstå några av de goda lokala ostarna till dessert, en bit Petit Breton, en Merzer och ett litet stycke av den spännande osten Le ti Pavez. Nöjda flanerar vi vidare, utforskar smala gränder, kikar in i affärer, köper glass och har det väldigt bra.

Havet är påtagligt överallt i Bretagne och längre ut ersätts de mjuka sandstränderna av vilda och branta klippor. I Bretagne är skillnaden mellan ebb och flod den allra största, 12 meter, två gånger om dagen kan man njuta av detta skådespel. Lika lustigt varje gång att se båtarna som nyss låg i havet trona på sanddynerna. Bretagne bjuder på så mycket mera, men jag stannar här för denna gången.

P1000140.JPG

Vårt charmiga lilla hotell – byggnaden så typisk för Bretagne.

P1000145.JPG

Korsvirke och sten – mycket charmigt!

P1000178.JPG

Fascinerande skådespel med ebb och flod!

P1000168.JPG

Ljuva skaldjur i St Malo

P1000172.JPG

St Malo – en stad som bjuder på mycket!

Brygge och Flandern – romantik och Medeltid, men också vindar av grymma krig

Brygge – idealiskt för en långhelg eller som vi gjorde – några dagars stop over på väg söderöver. Brygge, en underbar medeltida pärla som brukar kallas norra Europas Venedig och nog gör staden skäl för namnet – lika – men också väldigt olika. Den är som en liten sagostad, uppbyggd av Lego, men i allra högsta grad verklig med sina knappt 120 000 invånare. Redan för ett par tusen år sedan fanns här bosättningar, men det är under Medeltiden som staden får sin blomstring. Strövar över torget, Markt, och vi känner oss förflyttade till en annan tidsera. Husen är helt fantastiskt vackra, så välbevarade och då vet vi ändå att kriget var påtagligt även om Brygge klarade sig förhållandevis väl Kommer tillbaka till den moderna historien, men låt oss stanna kvar i romantikens skimmer en stund. Kanalerna, den ena mer romantisk än den andra, mysiga kaféer, ölbryggerier, chokladpraliner, musslor, ja det känns att man är i Belgien.

Staden är en skönhet och turisterna dras dit som flugor på en sockerbit och vi gör som alla andra – tar en kanaltur. Det visar sig vara en perfekt guide för fortsatta upptäcktsfärder i Brygge. Efter turen drar vi oss mot de betydlig stillsammare Sankt Anna kvarteren. Målet är Café Bli, Brygges äldsta pub och med sina 500 år imponerar hon. Ölbryggerierna ligger tätt i Brygge och det är spännande att prova öl som man aldrig får möjlighet att smaka härhemma. Dags för middag på den förtjusande lilla fransk/ belgiska krogen Pro Deo. Bra priser och ett fantastiskt kök. Efter en eller är det två öl på en trevlig liten musikbar drar vi oss mot Hotel Heritage. Absolut inte billigt, men känslan av att befinna sig i ett Medeltida palats eller något liknande gör det värt varje euro. Somnar sött och förvandlas i drömmen till en medeltida prinsessa – inte alls fel, men är ändå glad när jag vaknar till en utsökt frukost i 2000-talets värld.

Strosar omkring, botaniserar i små butiker, tar en kaffe innan vi går till Markt – Rådhustorget. Torget är underbart vackert med Rådhuset, trevliga kaféer och Belfort, klocktornet. De 366 stegen är tuffa, men vi får lön för mödan när vi når toppen. Utsikten är vidunderlig. Man ser hela Brygge med sin vackra medeltida kärna, men också ut över Flandern och tankarna går till skyttegravarna, första världskriget, andra världskriget och alla liv som spillts i onödan. Sista versen i Ture Nermans sorgligt vackra dikt får stå för det jag känner just då.

Men den vackraste visan om kärleken
kom aldrig på pränt.
Den begrovs i en massgrav i Flandern
med en fattig parisstudent.

Flandern rymmer otroligt många minnen från olika krig, inte minst från första och andra Världskriget. Jag ska inte nämna de alla och det känns sorgligt att se krigsgravar och monument av olika slag, men också viktigt att inte glömma det förflutna.

Ett museum vill jag lyfta fram. Det ligger mitt ute på Flanderns fält nära Duiksmuide. Besöket berör oss starkt och jag kan varmt rekommendera att ta sig tid till några timmar på IJzertoren, som vi själva fann av en slump och texten på byggnaden får avsluta dagens inlägg: No more war!

P1000085.JPG

Brygge och alla vackra kanaler

P1000110.JPG

Värt mödan att gå upp i Klocktornet

P1000120.JPG

Brygges vackra katedral

P1000129.JPG

Otroligt fascinerande museum!

Sicilien – turistparadis – men bakom chartermålen kan man finna oförstörda små pärlor

Sicilien har länge lockat främmande resenärer – romare, vandaler, spanjorer – ja många har dragits denna undersköna ö. Numera är det dessbättre fredligare ockupanter som kommer för att njuta av sol, bad, god mat, ljuva viner och historia. Jag ska inte alls försöka beskriva Sicilien – det finns många som kan det mycket bättre, men att skönja konturen av ön när man närmar sig med sin svenskregistrerade bil – efter en lång färd kändes speciellt. Kör ombord vår bil, vädret är varmt och efter en kopp kaffe sitter vi ute på den drygt timmeslånga färden över Messinasundet. Det är skymning och vi har en timme att köra för att komma till den lilla italienska lägenhet som vi har hyrt. Positivt överraskade blir vi när det visar sig att det finns AC! Det kan behövas när nattemperaturen når över 30 grader.

Sicilien bjuder på allt. Naturscener utöver det vanliga, gnistrande hav, och strax bortom massturismen hittar man oförstörda små byar, citruslundar, viner, oliver och underbart vänliga människor. Att köra till Etna i kvällsljuset känns väldigt speciellt. Stannar till och köper utsöka bigarråer i ett av många marknadsstånd – måste åka tillbaka i februari när blodapelsinerna skördas. Stannar hänförda och betraktar den ständiga rökpelaren och tänker på naturkrafternas styrka.

Finns ett par andra platser jag bara måste nämna. Castelmola med sitt berömda mandelvin, Mandorla. Ja, det är turistiskt, ligger så nära Taormina, som också fylls av turister, men samtidigt är de båda betagande vackra. När vi åkte upp till Castelmola var vi lite ”off season” och vi mötte inte en enda turist. Satt på ett mysigt kafé, njöt av ett glas av det utsökta mandelvinet, blickade ut över ett bedövande vackert landskap. Ett par flaskor Mandorlavin fick följa med hem, det ska nog helst drickas på plats – som så många gånger så påverkar atmosfären och känslan smakupplevelsen.

Särskilt turistiskt känns däremot inte Catania – en helt underbar syditaliensk stad med ca 700 000 tusen invånare i kommunen. Staden är mycket gammal, det grekiska inflytandet märks här som i så många andra städer i södra Italien. Vulkaner och jordbävningar har satt sina spår och hus, byggda i lavasten, är mycket vackra. Pampiga och storslagna. Vi njuter av den arkitektoniska skönheten tillsammans med en utsökt italiensk lunch.

Den största favoriten blev dock Syrakusa. Jag blev så fascinerad av denna gamla och mycket romantiska stad att jag skulle velat ha en liten lägenhet i det charmiga historiska centrat. Det var varmt när vi var där, 40 grader, och lördag, vilket betydde att dagens alla brudpar flanerade i staden för att visa upp sin lycka och sina tjusiga kläder. Så romantisk och scenen gifte sig perfekt med Syrakusas fascinerande historia. Här gick en gång Arkimedes – blundade och kände att jag nästan mötte honom – ville fråga honom om han kunde berätta om Arkimedes princip, men då försvann han! Skämt åsido så kändes historiens vingslag överallt. Lucia var född i Syrakusa på 200-talet och dog offerdöden som martyr och så firas hon här uppe i den mörka nord varje år. Romantik, men absolut mest romantiskt var Fonte Aretusa, den heliga sötvattenskällan. Legenden berättar att den vackra nymfen Aretusa förvandlades till en källa av gudinnan Artemis – svartsjuka och försmådd kärlek eller? Omskrivet av antikens poeter som Vergilius och Ovidius för att nämna några. Avslutar dagarna i ljuvligt romantiska Syrakusa med en av de bästa kaffe jag druckit. Går tillbaka till bilen och temperaturen visar 43 grader i skuggan – wow – tur att vi har AC tänker jag när vi kör tillbaka till vår lägenhet.

PICT2844.JPG

Catania – en mycket spännande och trevlig stad

PICT2835.JPG

Ingång till vår mysiga lägenhet!

PICT2865.JPG

Njuter Mandelvin i betagande vackra Castelmola!

PICT2888.JPG

Romantiska Siracusa – en stad som gjord för romantik!

PICT2889.JPG

Symbol för legenden om Aretusa!

Apulien och Kalabrien – ett helt annat Italien

Italien är helt klart en favorit bland mina resmål och jag har varit där många gånger. Mest i norr med jobb, men också bilat från Sverige genom Italien (ja det är motorväg hela vägen – om man vill ta sig snabbt fram), tagit färjan till Messina och njutit av Sicilien. Tänkte berätta om ett par stopp i Puglia (Apulien) och Kalabrien, underbara regioner i södra Italien. Inte en svensk så långt ögat når. Nej, här turistar framförallt italienarna själva och åker man till exempel i juni finns det knappast några turister alls och man får mycket bra kontakt med den trevliga lokalbefolkningen. Kristallklart vatten, härlig syditaliensk atmosfär, vänliga och öppna människor, ja här kan man stanna länge.

Det känns så lantligt och annorlunda när vi styr bilen mot Alberobello – en av de märkligare städerna i Italien. Det är som att flyttas långt tillbaka i tiden. Vi parkerar bilen på det lilla torget och beger oss för att leta upp vårt hotell, som ska ligga i ett alldeles äkta trullihus. Trullihusen liknar inte några andra, konformade med vitkalkade väggar. Vi checkar in på hotell Trullidea (namnet låter lite som ett skämt). Det är varmt, men trots att hotellet saknar AC är det svalt och skönt inne i rummet. De tjocka stenväggarna stänger ute hettan på ett föredömligt sätt. Ut för att se oss omkring i denna charmiga lilla by, UNESCO skyddad. Mysiga kaféer, trevliga restauranger och små souveniraffärer ligger lite här och var, men jag kan inte hjälpa att det hela känns nästan overkligt, som att befinna sig i en liten stad för hobbits eller några andra sagofigurer. Mycket speciellt och mycket charmigt.

Vi stannar ett par dagar innan vi styr vidare mot Kalabrien som tar oss med storm. Underbart, verkligt i allra högsta grad. Fattigare än sina kusiner i norr, men vilken härlig och öppen stämning. Vi ska bo några dagar på Fattoria il Borghetto i Isola Capo Rizzuto, en liten kommun med ca 15 000 invånare. Vi hälsas som om vi vore nära vänner eller släktingar. Tjejen i receptionen har varit inne och tittat på min hemsida www.tollgerdt.se och vet ”allt” om mig. Hettan slår emot oss, men i rummet är det svalt och mörkt. Fönsterluckorna är neddragna och öppnas upp först när solen börjar går ner. Då vaknar allt till liv. Vilken miljö, poolen, dofterna, en lantlig stillhet, olivlundar och vinodlingar. Lägg till detta en helt fantastisk restaurang och vi skulle kunna stanna i veckor i detta lilla paradis. Fattorian ligger mitt ute på landet, men det inte långt till byns livfulla kaféer.

Adriatiska Havet, varmt, mjukt och salt, är nära. Färgerna skiftar från blåaste blått till turkost och smaragdgrönt. En liten bit från vårt lilla paradis ligger den mycket charmiga staden, Crotone, kallad Pythagoras stad med flera tusen åriga anor. Historiens vingslag känns överallt, gamla kyrkor, ruiner och minnen, men också en i allra högsta grad levande och livfull stad. Pinjeträden skänker behaglig skugga. Marknadsstånd, mysiga affärer, kaféer och små trattorior för lunch gör att vi gärna återkommer gång på gång till denna lilla pärla som också bjuder på jättefina stränder.

Det pampiga slottet eller borgen som ligger längst ut på Capo di Rizzuto är spännande och garanterat turistfritt om man undviker slutet av juli fram till början av september då italienarna själva njuter av sitt vackra land. Karl V lät bygga detta storslagna slott som i dag inrymmer ett Arkeologiskt Museum med oersättliga skatter. Ja det finns så mycket mera att se, men för vår del börjar det bli dags att köra vidare för att lasta ombord bilen på färjan till Messina.

PICT2802.JPG

Alberobello med sina mysiga och mycket speciella hus

PICT2801.JPG

De typiska trullihusen – i hela den gamla delen av Alberobello dominerar dessa hus totalt

PICT2805.JPG

Fattoria il Borghetto i Kalabrien – en pärla utöver det vanliga.

PICT2811.JPG

Il Castello – slottet får man inte missa.

PICT2824.JPG

Härliga Crotone erbjuder mysiga affärer, trattorior, kaféer och stränder.

Från Medelhav till bergsbyar där tiden stått still – utflykter i Ligurien

När man insupit tystanden, njutit av poolen, cikadornas sång, grodornas hemtrevliga kväkanden och doften av natur och liv så kanske det är dags för ett par små utfärder i trakten. En tur på slingriga små vägar genom en natur så vacker att man nästan får nypa sig i armen för att förstå att det inte är en dröm. Prela – ett namn okänt för de flesta är bara en av alla undersköna små liguriska byar. Kommer dit strax före lunchtid, vilket betyder att byns lilla affär är öppen. Att det fortfarande finns sådana små mataffärer och som så många gånger förut överraskas jag av utbudet. Mortadella, parmesan, mozzarella, frukter, grönsaker, färska ägg och en massa annat. Vin från trakten så klart liksom olivoljor. Älskar dessa små ställen. Dags för lunch som intas på en liten trattoria/ café ”in the middle of nowhere” och likväl utsökt gott. Ber servitrisen ta ett foto av oss – fullständigt ovetandes om att denna bild blir baksidesfoto på min bok ”Passion, nyckeln till framgång”. Mätta, glada och nöjda lämnar vi den lilla byn som tycks tillhöra en svunnen tid, men ändå så aktuell. Vi kör tillbaka en annan väg och passerar by efter by som är precis lika charmerande. Olivträden, knotiga och gamla, bugar och hälsar oss välkomna vid sidan av vägen vart vi än kör tillsammans med lika glada vinrankor. Här är gott att leva!

Den Liguriska kusten är mycket vacker. Här lyser Medelhavet lika turkost som alltid och vid kusten möter man ett helt annat liv. Glada sommarfirare som spär på solbrännan på stranden. Betydligt fler människor, men likväl långt från charterturismen. Låt oss njuta en stund av Imperia, som egentligen är två städer, som tvingades samman under förkrigstiden av Mussolini. Hamnsidan (för stora båtar) bjuder på många mycket bra fisk- och skaldjursrestauranger, som Laterna Blu. Lyxbåtarna ligger förtöjda i en helt annan del och här ser man snygga soldränkta kroppar blandas med helt andra. Stämningen är befriande skön och glad. Alla är välkomna.

En bit upp mot bergen finns en helt annan del av Imperia. Atmosfären känns väldigt italiensk och inte en enda turist i sikte. Mysiga kaféer och små affärer, barnvagnar, föräldrar, ungdomar och äldre, alla lika glada och öppna. Bara njuter när jag sitter på ett kafé, kollar på folk och pratar. La bella Italia! Vill man äta lokalt och mycket bra bokar man bord på Osteria Dida. I Imperia handlar vi våra dagligvaror på utmärkta Conad. Ett tips – ha med isklampar och kylväska – det är varmt och bilturen upp till Lecchiore tar i alla fall en knapp halvtimme.

Kusten bjuder på så mycket mera. Vem minns inte den glade bagaren i San Remo? Vi är på jakt efter honom och hittar till slut ett utsökt litet bageri. San Remo är elegant och mondänt jämfört med Imperia, men också den en mycket trevlig stad. Blommorna vid Nobelfesten flygs alltid till Sverige från San Remo och här hålls varje år en berömd musikfestival. Kul bara att insupa atmosfären, slå sig ner på ett kafé, en liten trattoria och kolla på folk. Eleganta italienare och italienskor i alla åldrar. Härligt att se hur alla tycks njuta av livet och att bara den man är! Njut gärna en espresso tillsammans med en frasig cornetto på läckra Café Luciano eller varför inte känna sig som kung eller drottning för en ta och äta lunch på storslagna eleganta Royal Hotel. Blundar man är det inte svårt att föreställa sig ryska furstar och engelsk överklass i början av 1900-talet. Vill man veta mera om Nobel, som bodde en period av sitt liv i just San Remo, så finns det ett trevligt museum som bär hans namn.

Efter en myllrande dag vid kusten känns det bra att vara tillbaka i Lecchiore. Sitta på terrassen, känna den sammetslika kvällen, lyssna på naturens varma ljud, äta ljuva italienska skinkor, melon och mozzarella som sköljs ned med ett glas iskallt rosévin innan man vaggas till ro i den Liguriska natten. I morgon är vi redo för ännu en dag – being busy doing nothing!

P1010155.JPG

San Remo – italiensk elegans och bra shopping

P1010178.JPG

Prela – som en liten sagoby där tiden stått stilla!

P1010212.JPG

Vidunderlig utsikt från Imperias centrum

P1010146.JPG

Småbåtshamnen i Imperia – i närheten hittar man också stranden och trevliga små barer och restauranger

P1010158.JPG

Så hittade vi honom till sist – den glade bagaren i San Remo!

Ligurien – en skapelse vacker som en tavla

Ligurien påminner om sin granne och ”kusin” Provence, men ändå är de så olika. I dag tänkte jag ta med er till en speciell liten del av denna undersköna region. Kommer med bil från Genuahållet (men det går utmärkt att flyga till Nice – och hyra bil där) och på ena sidan lyser, det alltid lika soldränkta turkosblåa, Medelhavet. Jag förstår varför det lockar så många. På andra sidan skymtar berg med vinrankor, olivträd, blommor och andra växter som gör mig glad Lyfter man blicken långt bort kan man skönja de snötäckta Alperna. Svänger av vid Imperia som tronar vid den soldränkta kusten. Badare och seglare vid havsbandet och ett äldre, mycket italienskt, centrum uppe på berget gör den till en charmig stad, men vi är på väg upp i bergen.

Via vindlande små vägar lämnar vi turismen och når bergsbyar som nästan får en att tro att man förflyttas till en annan värld. Vi är på väg till Lecchiore där vi hyrt en liten lägenhet i en gammal olivoljekvarn. Det bär uppåt och vägen blir allt smalare och det känns långt trots att det bara är knappt två mil från det brusande livet vid kusten. Vi kör fel ett par gånger, men det gör inget eftersom vi passerar små förtrollande byar som man knappast trodde existerade.

Så är vi då framme. Stannar hänförda, parkerar vid den lilla kyrkan och när vi kommer ut ur bilen hör vi bara tystnaden, fågelsången, cikador, grodor som kväker och en annan hund skälla i fjärran. Nyper mig i armen, är det här vi ska vara? Ser inte människa, har hämtat nyckeln på ett litet kontor nära kusten och lite vilsna vandrar vi upp för en smal gränd. Bagaget är kvar i bilen och plötsligt får jag syn på en äldre dam. På stapplande italienska frågar jag var lägenheten kan ligga. Med tanke på att turisterna nästan kan räknas på ena handens fingrar vet hon precis var vi ska bo och hon pratar glatt på och berättar om livet i byn. Jag förstår väl i alla fall hälften.

Låser upp dörren och det känns speciellt att bo i en flera hundra år gammal olivoljekvarn. Lägenheten är naturligtvis renoverad och mycket fräsch. Går ut på terrassen och sitter en lång stund och njuter av en skönhet som överträffar det mesta. Det finns en liten pool och en underbar restaurang i byn, men sedan är det natur, sol, tystnad, olivträd, blomsterprakt och druvor som gäller. Söker man charterresor, paraplydrinkar och barnklubbar så ska man inte åka hit. Vill man däremot upptäcka det genuina Ligurien som fortfarande finns så nära badlivet vid kusten så är detta en riktig pärla. Här råder stillhet och här fångar man livet just nu. Vi går en rundtur i byn och det är snabbt gjort. Möter rara och vänliga människor och får veta att byn var på väg att dö ut vintertid, men i dag har en hel unga sökt sig tillbaka bl a för att ögna sig åt olivoljeproduktion, som är en central del för försörjningen.

Vill man handla mat och prova olika restauranger tar man sig lätt till Dolcedo som ligger fem kilometer bort. En förtjusande medeltida pärla med anor från 1200-talet. Lätt att känna sig förflyttad till tidevarv för längesedan. Underbara små gator, trevliga kaféer, mataffär och apotek om det skulle behövas. Missa inte kyrkan eller Via di Amici – bara namnet – Vännernas väg – gör en glad och det är en mycket romantisk liten gata. Slår oss ner på pizzerian vid det lilla torget, mycket trevliga och personliga ägare, bra kaffe, utmärkt internet och mycket goda pizzor. Mitt emot restaurangen ligger en mysig affär som säljer lokala produkter, olivolja, viner, tvål, kryddor och mycket annat. Det vilar ett romantiskt skimmer över Dolcedo – eller vad sägs om när vi en kväll sitter på La Fontanella och äter middag och ser två ryttare binda hästarna utanför restaurangen. Där står hästarna, stilla som på en film, medan ryttarna äter och tar ett glas vin innan de rider tillbaka till ”någonstans” i den Liguriska natten. I nästa inlägg blir det mer om trakten och trevliga utflyktsmål.

P1010112.JPG

Utanför "vårt" hus.

P1010131.JPG

Utsikten från terrassen med poolen precis utanför – ingen trängsel – paradiset!

P1030043.JPG

Betagande vacker utsikt från terrassen

P1010139.JPG

En av många mysiga gator i Dolcedo

P1030103.JPG

Favoriten för kaffe, drink och pizza!

P1010110.JPG

God natt från terrassen i Lecchiore

Bolzano – en utsökt mix av italiensk elegans och österrikiskt gemyt

Svårt att bestämma sig – Italien eller Österrike – testa Bolzano. Passar lika bra för en långhelg som några dagars stop over under bilsemester eller varför inte ge denna lilla pärla längre tid? Bolzano eller Bozen, som är det österrikiska namnet har en mycket lång historia. Bebott redan före romartiden bjuder denna charmiga stad med sina drygt 100 000 invånare på en spännande historia. Centro storico, det historiska centrat, rymmer många vackra gamla byggnader. Tro därför inte att det är en åldrad stad. Här finns universitet och det märks genom alla unga som sitter på kaféer och barer. Bolzano rankas som nummer två i Italien när det gäller livskvalitet och det känns överallt. Staden är tvåspråkig, men ungefär tre fjärdedelar har italienskan som modersmål (ett resultat av tvång under Mussolini), men ”alla” talar med lätthet båda språken och dessutom engelska. Atmosfären är spännande, människorna är öppna och nyfikna och det är lätt att komma i kontakt med folk.

Arkaderna, butikerna och alla de underbara kaféerna ger mig en förnimmelse av Bologna medan flera restauranger mera känns som en förtjusande blandning av Medelhavskultur och Centraleuropa. Det sydtyrolska inflytandet märks definitivt på maten. En specialitet som man måste prova är törggelen, rustika korvar, skinkor från lokala producenter avnjutes tillsammans med det nya vinet från årets skörd. En riktig delikatess. Det finns många bra restauranger, italienska trattorior med utsökt mat, men missa inte Torgglhaus mitt i det historiska centrat. Inte för att det är den bästa maten eller vinet utan framförallt för den fantastiska atmosfären, som förflyttar en långt tillbaka i historien. Ett stenkast från restaurangen ligger den underbara marknaden med ljuvliga grönsaker och frukter, men också med skinkor, späck, salami och andra liknande delikatesser. En fröjd för alla sinnen, dofter, smaker och ögat, allt får sitt. I närheten ligger flera bra glass ställen med ljuvlig italiensk glass.

Botanisera i vindlande gränder, stanna till, ta en kaffe och titta på folklivet. Vill man shoppa så är det framförallt Via de Portici som gäller. Via Argentieri är en annan trevlig gata i historiska centrat med mysiga barer, kaféer och affärer. Piazza Walther, detta romantiska och vackra torg är ett måste. Här finns den stolta Domen och efter andlig spis så passa på att njuta av en kaffe på något av alla de kaféer som kantar torget.

Utanför Bolzano finns vackra vandringleder och med hjälp av linbana når man charmiga Oberbozen med hisnande vackra naturscener nära stadens vimmel.

Det mest intressanta har jag sparat till sist nämligen det arkeologiska museet som gömmer en riktig skatt Ötzi, ismannen, som levde 3 300 år före Kristus och hittades nära Bolzano 1991. Att se och uppleva detta gör en ödmjuk och förundrad inför hur lite människans liv trots allt har förändrats. Ötzi led av liknande sjukdomar som den nutida människan, artros, hjärtproblem och borrelia. Han hade flera tatueringar och magsäcken var välfylld och kosten förvånansvärt lik den nutida. Ödmjuka och förundrade lämnar vi museet och avslutar med en kaffe på anrika Kafé Walther.

IMG_2641.JPG

Ötzi – Ismannen – som levde för 5000 år sedan – extremt fascinerande!

P1010644.JPG

Den underbara marknaden i det vackra historiska centrat

P1010646.JPG

Torgglhaus – god mat i en svårslagen miljö.

P1010649.JPG

Kafé Walther – anrikt kafé vid vackra Piazza Watlher

IMG_2644.JPG

Ljuvligt kaffe – garanterat italienskt!

Christianshavn- kullerstensgator, 1600-talshus, mysiga små kroer – Köpenhamnsidyll

Christianshavn har så mycket mysigt att bjuda på. St Annes Gade är en av Köpenhamn äldsta gator och det märks. Välbevarade gamla hus kantar gatan som korsar Christianshavns kanal. Åt ena hållet leder den till Vår Frelseres Kirke (vill man se Köpenhamn från ovan så klättrar man upp i tornet och får en vidunderlig utsikt över ”Byen”) och längs gatan ligger spännande små butiker av olika slag. Allt andas idyll.

Styr man i stället stegen mot centrumhållet så möter man ringlande gränder, den ena mer idyllisk än den andra. Här vimlar av kaféer och trivsamma kroer och vill man bo billigt och central i trivsamma omgivningar – testa St Anne 8- mycket trevligt och prisvärt litet Bed & Breakfast. Huset är förtjusande och sommartid kan man njuta av en kopp kaffe på den fina innegården. Blunda och drömma sig tillbaka till 1700-talet. Ett stenkast därifrån avnjutes en härlig dansk frokost, med franskt inslag – på gemytliga Café Wilder. Mätta och belåtna strosar vi vidare i ett myller av trivsamma gamla gator som Båtmansstraede, Wilderergade och flera andra.

Nu är vi sugna på att prova kanalen och går till Christianshavns Båtudlejning og Café och för 100 danska kronor ror vi i maklig takt och känner oss som riktiga Christianshavns bor. Torvegade är ännu en liten pärla och här missar jag aldrig ett besök hos Emmerys – ett bageri och kafé med enbart organiska produkter. Deras hemlagade små flödeboller- gräddbullarna – är som en dröm som slinker ner snabbt tillsammans med en kopp kaffe. Jag har skrivit det förut och skriver de igen – organiskt är stort i Köpenhamn och alla moderna restauranger försöker ha vinlistor med enbart ekologiska viner. Vi går över Knippelsbron och lämnar Christianshavn för denna gång, men vi kommer tillbaka och utforskar Christiania och mycket annat.

IMG_2404.JPG

Njuter utanför St Annes 8 – mysigt Bed & Breakfast

IMG_2433.JPG

Bed & Breakfast – fräscht – centralt och med idyllisk innegård

IMG_2424.JPG

Christianhavn – sommarboende ombord

IMG_2430.JPG

Utsökta "flödebollar" från Emmerys

IMG_2409.JPG

Idyll mitt i Köpenhamn

Mera om Köpenhamns oupptäckta pärlor – Christianshavn- idyll i en brusande storstad

Glad att ha Köpenhamn så nära – är där flera gånger varje månad – ofta med jobb, men hinner alltid med en del annat. I dag tänkte jag ta er med till idylliska Christianshavn. Medan Nyhamn är överbefolkat av turister och fylld av halvdåliga matställen så visar Christianshavn upp något helt annat. Mysigare och betydligt mer genuint Köpenhamnskt. Kullerstensgator som kantas av hus från 1600-talet utlovar stilla idyll. Vi håller oss kring Christianshavns kanal. Husbåtarna, båtkaféer och segelbåtarna för tankarna till Amsterdams kanaler. Så var det också den holländske arkitekten och stadsplaneraren Johan Semf som la upp riktlinjerna för området en gång.

På ena sidan kanalen går Overgaden Ovan Vandet med mysiga små affärer och kaféer. Espresso macciato på Kaféet Ovan Vandet gav mersmak liksom kaffet på Parterre där man också kan äta läcker lunch. På vägen dit passerar man Orlogsmuséet som är väl värt ett besök. Missa heller inte den förtjusande lilla blomsteraffären Pigen og Blomster. Vi har bestämt oss för att luncha på Bastionen og Löwen, som visar sig vara en underbar liten pärla med härliga danska smörrebröd. Restaurangen ligger i en gammal kvarn på en av Köpenhamns bastioner. Efter maten tar vi en kaffe i den idylliska lilla trädgården, lyssnar på fågelsång och ser fjärilar fladdra förbi. Omöjligt att ana den brusande storstaden några stenkast bort. Mätta och belåtna styr vi stegen tillbaka mot kanalen, strosar längs den mysiga St Anne Gade, passerar och går in i Vår Frelseres Kirke. Lika pampig invändigt som det gyllene tornet och spiran.

Över bron till andra sidan så hamnar vi i stället på Overgaden Neden Vandet som bjuder på massor av trevliga kaféer och krogar. Gillar man öl i kombination med en mysig miljö så är Kanalbodegan rätt ställe. Där serveras öl från Amager Bryghys. Många krogar, alltifrån genuina danska matställen till stjärnkrogen Era Ora som bjuder på matupplevelser som förflyttar en till himmelska höjder. Mer om Christianshavn i nästa inlägg.

Följ gärna – tollgerdt – på Instagram – här lägger jag in resebilder från resor runt om i vår värld.

IMG_2386.JPG

Christianhavns kanal

IMG_2380.JPG

Kaféet Ovan Vandet – bjuder på utsökt kaffe

IMG_2382.JPG

En av många mysiga små affärer längs kanalen

IMG_2397.JPG

En av många fina båtar i kanalen – man kan också hyra båt här – om man har lust

IMG_2416.JPG

Utsökta smörrebröd i mysig miljö på Bastionen og Löwen