Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Volterra och lite toskansk landsbygd

Varje gång vi kör genom Toscana på små vägar så förundras jag över hur lantligt det fortfarande är. Ja, Florens och Pisa översvämmas av turister, men när man kommer ut på landsbygden så känns landskapet förvånansvärt oförstört. Solrosfälten så gyllene att de nästan kan konkurrera med självaste solen, olivlundarna, vinodlingarna, ockrafärgade fält, kullar och små byar som skymtar i fjärran. Det är bedövande vackert i Toscana. Nu är vi på väg mot Volterra och så får vi syn på henne där hon klättar upp för kullen. Vi har varit där flera gånger och jag vet inte varför, men det är något speciellt som lockar. Visst finns det turister, men ändå förvånansvärt få. Parkerar bilen och det första vi gör att sätta oss på muren och blicka ut över den hänförande vackra utsikten. Blundar och föreställer mig att det är etrusker som rör sig i fjärran. Volterra grundades nämligen av etruskerna 300 f kr, men var bebodd långt tidigare. Staden förknippas med etruskerna och jag vet varför den lockar mig. Ombre della sera, den långa smala bronsstatyn, fortfarande modern, trots att den är gjord för så länge sedan. När man besöker Louisiana och ser Giacomettis långa smala mansfigurer så förstår man genast varifrån han fått sin inspiration. Originalet, Aftonskuggan, kan man beskåda på Etruskiska Museet i Volterra. Det är något lockande och nästan levande över statyn, ja hela museet andas en speciell stämning. Tystnad, stillhet och en underskön trädgård på baksidan – eller är det framsidan? Nu börjar det bli dags för lunch och vårt val faller på Osteria de Poeti, en mycket trevlig restaurang med toskanska specialiteter och utsöka viner från regionen.

Mätta och glada strosar vi genom centrum, inandas historien och den speciella stämningen. Trevliga små affärer, lättpratade och vänliga människor och en atmosfär som förtrollar. Vi dröjer oss kvar länge och skymningen börjar lägga sig över Toscana. Det är nästan så att jag anar Ombre della sera kasta sin långa skugga i de gamla gränderna. Vilka hemligheter bär inte de på? Tänk om väggar kunde tala. Långsamt kör vi hemåt till ”vår” lilla by, en pärla gömd för all turism. Nästan i alla fall. Vi är ju där. Hälsas glatt välkomna till den lilla trattorian och äter, som vanligt, en måltid som tillsammans med byns alldeles eget vin förflyttar oss till högre höjder.

P1000682.JPG

Volterras mysiga centrum lockar med shopping av fina toskanska proidukter

IMG_6205.JPG

Bedövande vackert landskap – solrosfält så långt ögat når!

IMG_6046.JPG

Så närmar vi oss Voltrerra!

IMG_6056.JPG

Ombre della sera – och det fina etruskmuseet!

P1000688.JPG

Vackra torg och en underbar stämning i Volterra!