Gå till huvudsajt

Archive: Maj 2016

Bland vindlande gränder, kyrkor och underbara kaféer i Vence

Vence, en medeltida skönhet, omgiven av en ringmur med välbevarade portar, belägen på en kulle mitt i det betagande vackra provencalska landskapet. Trots att tätorten är ganska liten, hela kommunen har kring 20 000 invånare, så bjuder den på så mycket. Vindlande medeltida små gränder, romarlämningar, vackra kyrkor och friskt porlande vatten som man dricka från någon av de många fontänerna. Vi promenerar längs huvudgatan som är prydd med glada vimplar i trikolorens färger.

Får syn på en liten trappa som leder upp mellan de gamla husen och den gör oss nyfikna. Klokt val att gå upp för här stöter vi på Chapelle des Pénitents Blancs, med anor från 1600-talet. Kommer i samspråk med en trevlig kvinna som delger oss historien bakom detta vackra kapell. Numera är det säte för konstutställningar. Vi går in och en alldeles speciell känsla kommer över mig, tystnaden, de rena vita väggarna och den vackra konsten. Ut i solskenet igen, passerar en spännande modern konstinstallation, bestående av ett par kor (inte levande) mitt i en trädgård. I en annan leker några barn och vi går i långsam takt mot centrum. Den klassiska provencalska marknaden har sitt säte mitt i centrum (den stora marknaden är på onsdagar). Stånden frestar med allsköns läckerheter, frukter, bär, grönsaker, oliver, getostar, bröd – ja nästan allt ätbart och det får mig att tänka på Peter Mayles klassiker, Ett år i Provence. Köper ljuvliga bigarråer, sköljer dem i en av källorna innan vi sätter oss på muren och blickar ut över det vackra landskapet. Det här är livskvalitet.

Tittar på klockan, dags för besök på något av alla de förtjusande kaféer som finns här. Vi gör stopp på Café Palanque, njuter av en kaffe och kollar på det livfulla och glada folklivet. En liten bit därifrån finns det flera andra trevliga kaféer, alla fulla med folk, men vi tänkte vara lite kulturella och se mera innan vi slår oss ner för att testa nästa kafé. Vi ska söka upp Cathédrale de Vence, byggd kring 1000-talet, men här finns också stenblock från Romarriket. Kyrkan är väldigt vacker, blekt gul och en mörkare nyans på tornet där den gyllene Madonnan blickar ut på oss. Torget är en skönhet i sig och en bit bort tronar det fina Rådhuset, målat i en provencalsk palett av ockra, terrakotta och den lite mörka gröna färgen. Själv är jag helt betagen i den provencalska färgskalan på såväl hus som himmel och landskap.

Här hittar vi vårt favoritkafé, Coffea. Det drivs av ett ungt par och är man chokladälskare så har man hamnat, om inte i himmelriket, så nästan. Praliner, chokladkakor, andra kakor, allt av yppersta kvalitet. Livet ska njutas så det blir några läckra studentfoder, åtminstone är de snarlika de jag kan köpa i Lund med det namnet. Studentfoder lär härstamma från Tyskland då fattiga studenter mättade sig med lite choklad, mycket nötter och russin. Säkert en energikick av det slag som nu i stället olika energidrycker ger.

Det börjar bli dags att ta oss ”hem” till Nice. Sista bussen går snart och denna gång hamnar vi på snabbuss i dubbel bemärkelse. Den gör betydligt färre stopp och den kör fort, men en knapp timme senare hoppar vi av i Nice, snabbt till hotellet för en dusch och klädbyte innan vi beger oss ut i kvällsvimlet.

IMG_4867.JPG

Utanför Chapelle des Pénitents Blancs

IMG_4919.JPG

Gigantiska kakor/ muffins på Café Palanque – dock bara för dekoration men små mini finns – utsökt goda.

IMG_4935.JPG

Den vackra katedralen.

IMG_4882.JPG

På väg mot en av många utsiktsplatser.

IMG_4949.JPG

Det trevliga paret som har underbara Café Coffea – vårt favoritkafé i Vence.

Buss från Nice till en provencalsk dröm – Vence

I dag är det dags att testa de franska regionalbussana och ta en tur till Vence. Bussen avgår i närheten av Hotel Meridien, inte så långt från Promenade des Anglais i Nice. Jämfört med allmänna kommunikationer härhemma är det nästan löjeväckande billigt, 1.50 euro för en bussresa som tar en timme och tjugo minuter. Otroligt prisvärt. Bussarna hemma på Bjärehalvön mellan Torekov och Båstad är sällan ens halvfulla, men här strömmar det på folk i en strid ström. Vilken tur att vi fick sittplats! Stopp på flera platser längs vägen innan vi efter en dryg timme är framme vid dagens mål, Vence en av många provencalska pärlor.

Jag har varit i Vence tidigare för att besöka Chapelle du Rosaire, ett katolskt kapell, uppfört av arkitekten Perret och smyckat av Matisse. Ett mästerverk, betagande med sina rena enkla linjer, underskönt belägen i utkanten av Vence. Hoppar av bussen vid ändhållplatsen som ligger bara några minuters promenad från centrum. Vi tänkte inleda dagen med att återse det vackra Chapelle du Rosaire, också kallat Matissekapellet, men först en kopp kaffe. Hittar ett trevligt lokalt kafé längs vägen och där kommer vi i samspråk med två flickor i nedre tonåren, berättar lite om Sverige och de återgäldar med att prata om skolan i Vence. Dags att fortsätta och turen tar väl en dryg halvtimme. Vi går förbi den ena trädgården vackrare än den andra och bara en gång blir vi osäkra på vägen. Frågar ett ungt par som passerar och de pekar och visar. Jag säger till min man, ditåt är det, och då vänder tjejen sig om, och på småländska frågar hon, är ni svenskar? Vi pratar länge om hur det är att bo i Vence, stillheten och lugnet, vill man ha hålligångliv så får man ner till kusten.

Vence är en förtjusande medeltida stad med vindlande gränder, vackra hus i mjuka ockratoner smyckat med pastell, kyrkor och fina fontäner med kristallklart dricksvatten och alls inte lika full av turister som den mera välkända grannbyn, St Paul de Vence. Här råder hemtrevligt lugn, många mysiga små butiker, kaféer och restauranger. Får syn på en italienska liten restaurang vid torget, Chez Romano, hittar ett ledigt bord, slår oss ner och vilket lyckokast detta visade sig vara. Vi beställer en sallad, en flaska iskallt rosévin och snart är vi inbegripna i samtal med en massa trevliga människor. Det är byns urmakare, en yngre man som lunchar där med sin hund. Hunden erbjuds inte bara vatten utan får också en liten skål med köttbitar, inte konstigt att detta är de bådas stamställe. Så sitter där ett trevligt franskt par och sist men inte minst pratar vi länge med ett isländskt par. De bor halva året i Vence och berättar om byns historia, den varma stämningen, alla trevliga och öppna människor. Kallt på vintern, men förtjusande vårar och somrar och de säger att vi har hamnat på Vence absolut bästa restaurang. Vi har visserligen bara provat denna enda, men det är svårt att säga emot. Romano är italienare, gift med en fransyska, serverar utsökt italiensk mat, goda viner och sist men inte minst, skapar en varm och inbjudande stämning. Vi dröjer oss kvar länge, beställer in en bit gorgonzola, innan vi avslutar med en espresso. Säger hej då till våra nyfunna vänner och ger oss ut för att utforska det medeltida gamla centrat. Vi har inte gått många steg förrän vi blir stående framför en av byns många fontäner. Plopp, så har en hund hoppat i för att söka svalka och jag får också en lätt dusch. Skrattar och byter några ord med hundägaren.

Romarlämningar, kultur och konst överallt och jag som är författare överraskas än en gång av att hitta trevliga boklådor i små franska orter. I denna by finns i alla fall minst två stycken. Botaniserar, njuter och förstår varför bokläsandet fortfarande är stort i Frankrike. Dags för en kaffe och i nästa inlägg ska jag bland annat berätta om några underbara kaféer, medeltida gränder och en del annat.

IMG_4993.JPG

Framme i Vence – vid busshållplatsen

IMG_4974.JPG

Chapelle du Rosaire – betagande vackert

IMG_4962.JPG

Underbara hus och mysiga gator

IMG_4912.JPG

Med Romano utanför den trevliga restaurangen

IMG_4897.JPG

En av de trevliga små bokhandlarna i Vence

Matupplevelser från hela världen – Copenhagen Street food och så Supermarco – en bit Italien mitt i Köpenhamn

Köpenhamns nya matmarknad är verkligen en upplevelse utöver det vanliga. Belägen vid kajkanten på Papiröen, ett stenkast från den eleganta Operan är den en skön blandning av Christiania och Torvehallarna. I en stor gammal industrilokal samsas 48 ”food trucks” och små restauranger om utrymmet och sommartid flyttar flera ut sina läckra matstånd. Man njuta av sitt kaffe eller en öl med bästa utsikt över vattnet och i fonden ligger Köpenhamns Skåderspelarhus. Det råder en skönt avslappnad, men ändå livfull stämning och alla verkar glada och nöjda. Precis vid ingången ligger en trevlig vin- och drinkbar och alla innehavare verkar samarbeta med varandra. När jag frågar efter ett visst sorts rödvin så säger tjejen i kassan, vi har det inte, men de där borta har.

Vad ska vi då äta till lunch? Vi gör inte bara en, utan två rundvandringar innan vi bestämmer oss. Här finns koreanskt, mat från Uruguay, Japan och Kina, Italien och México, Spanien och amerikanska burgare, tortillas, ostron eller meze, Valet faller på Slice of Rome och vilka pizzor! Vi testar en bit med rostad potatis och pesto, en annan med rostade sparrisflarn, en med svamp och mera traditionell med bästa buffelmozarella och färska tomater. Vin och öl hämtar vi i ett annat stånd. Avslutar med kaffe från Silver Street Coffe Club och till blir det en tiramisu från La Fattoria. Mycket prisvärt och mätta och glada tar vi oss en tur i omgivningen. Beundrar den vackra Operabyggnaden, kollar på fina husbåtar och kikar in på Noma, rankad som en av världens bästa restauranger.

En liten tur inne i city innan vi kör till nästa matpalats, Supermarco. Italien är en ständigt återkommande favorit och att komma in denna affär är precis som att stiga in en italiensk mataffär av bästa klass. Här kan man stanna länge. Botaniserar bland viner, öl, olivoljor, kaffe, italienska kex, glass, allt av högsta kvalitet. Så delikatessdisken som erbjuder suveräna ostar, mozzarella, burrata, skinkor, mortadella, hemlagad pasta, ja det mesta. Handlar olika sorters hemgjord pasta (visade sig vara av toppklass), ostar, oliver och vin. Vi dröjer oss kvar länge och det bästa av allt är att varje vecka erbjuds provsmakning av någon regional italiensk rätt tillsammans med ett litet glas av veckans vin. Toscana, Marche eller Sicilien – det beror på när man kommer. Fullastade med matkassar kör vi hem över bron.

IMG_4293.JPG

På Papiröen utanför Copenhagen Street Food

IMG_4278.JPG

Colombia och vegetariskt verkar spännande!

IMG_4263.JPG

Härlig och avslappnad stämning!

IMG_4243.JPG

Utanför Supermarco – ett stycke Italien i Köpenhamn

IMG_4325.JPG

Här kan man provsmaka mat från Italiens olika regioner tillsammans med ett lokalt gott vin – nya smakupplevelser varje vecka.

Romarlämningar, Promenade Paillon och soldränkta stränder – kontraster i Nice

Nice erbjuder det mesta, närheten till ett turkosblått Medelhav med salta bad, snödränkta Alper en dryg timme bort, myllrande gränder i gamla staden, lyxshopping med Louis Vuitton, Chanel, grönsaksmarknader som ger en lust att flytta till Nice omgående, bohemiska kvarter bortom stationen – ja det mesta kan man hitta i denna underbara stad. I dag tänkte jag ta med er till Arkeologiska Museet, som ligger vägg i vägg med Matisse museet. Man kan promenera dit, ta bussen eller den väg vi alltid väljer, spårvagnen till hållplatsen Valrose/ Université och sedan en promenad genom den betagande vackra parken Valrose. Att möta våren där bland unga studenter gör en glad. Upp för några trappor, igenom en mur (första gången måste man nog fråga om vägen eller gå via google), men färden ger lön för mödan. Ut på en villagata och strax tronar hon upp sig framför ögonen, pampiga Hotell Regina. Det var drottning Victoria som önskade en ståndsmässig boplats när hon besökte Nice tillsammans med andra välbärgade engelsmän. Klimatet i London med omnejd var rått under vintern och att då njuta av den provencalska solen i södern var välgörande. Nåväl, hotellet upphörde att vara hotell redan före andra världskriget och är sedan länge omgjort till exklusiva våningar. Nu visar skyltar vägen och vi är nästan framme vid arkeologiska museet. Som alltid fascineras jag av dessa tusenåriga lämningar av ett samhälle som inte tycks varit alltför olikt vårt eget. Ut i solskenet för att trampa den mark där en gång romarna gled fram. Biljetten kostar 10 euro och den är giltig till 12 olika museer i Nice, bland annat till min favorit, Matissemuseet, som ligger vägg i vägg med det Arkeologiska museet. Tala om att få valuta för pengarna.

Vi tar samma väg tillbaka, stannar till på ett oansenligt litet kafé, äter en enkel men utsökt Salade Nicoise, hoppar på spårvagnen för att ta oss till Place Garibaldi, en annan favorit. För några år sedan låg busstationen och ett fult parkeringsgarage ett stenkast därifrån och nära Mamac, museet för modern konst. I dag har detta ersatts av den förtjusande vackra Promenade Paillon, 1.2 kilometer lång i hjärtat av Nice. Parken invigdes 2013 och den har blivit mångas favorit. Här samsas Niceborna i sin nyfunna oas, lekplatser för barnen, bänkar för gammal som ung, blommande träd och de mest ljuvliga rabatter. Sist men inte minst fontänen som lockar till skratt och lek och allra närmst havet, vattenspegeln med sina förtrollande ångor.

Nu är vi framme vid dagens slutmål, Promenade des Anglais. Det är ett sant nöje att bara att gå där och kolla på folk. Här syns alla sorters människor i härlig blandning, alltifrån den excentriska äldre damen med sina två små hundar och den äldre herren på en bräda, iklädd hjälm och trikåer. Kanske hoppas han att skateturen ska ge honom tillbaka lite av ungdomen, vem vet? Småbarn som cyklar, unga mycket duktiga killar och tjejer som skatar, förälskade par, ja ett spännande bildspel över jordens befolkning.

Precis nedanför ligger juvelen, den glittrande Medelhavet, vars färg skiftar mellan mörkblått, smaragd, azur, turkos och ibland toppat av ett kritvitt skum. Det finns allmänna stränder, men också en uppsjö av privatstränder. Den äldsta av dem alla är Beau Rivage som ligger nedanför hotellet med samma namn och näst äldst är vår absoluta favorit, Ruhl Plage. Aldrig ett besök i Nice utan att luncha, dricka kaffe eller bara ta ett glas rosévin där. Att sitta vid havskanten och njuta av en liten Café Noisette tillsammans med en mini chokladmousse eller att slå sig ner för att äta en Salade Nicoise, skölja ned den med iskallt rosévin är livskvalitet när den som allra bäst.

IMG_4712.JPG

Färden kan börja – parken Valrose – med slottet i bakgrunden.

IMG_4725.JPG

På väg genom gången – ser lite rädd ut – men lovar – det är inte farligt!

IMG_4729.JPG

Pampiga Hotell Regina

IMG_4738.JPG

Arkeologiska museet bjuder på sevärdheter i alla riktningar (ibland)

IMG_5015.JPG

Kvällssol över Promenade Paillon

IMG_4542.JPG

Tröttnar jag aldrig på – Café Noisette och mini chokladmousse vid strandkanten

Favoritrestauranger i Nice – gamla och nya – lyfter en till himmelska höjder

Tillbaka i Nice. För vilken gång i ordningen vet jag knappast, det är en stad som alltid lockar, berusar och berör. Nu är det dags för en ny skrivarkurs som Annsofie och jag håller i. Framme i Nice som än en gång bjuder på strålande sol, azurblått hav, ljuva provencalska dofter, vacker utsikt, liv och rörelse. Känner man staden finns det också många stilla oaser utan en enda turist. En författarkurs i Nice ger inspiration och skaparglädje och även denna gång har vi en spännande och härlig grupp blivande författare med oss.

Frankrike och god mat är nära sammanflätade sedan länge och i Nice finns många pärlor, men också en del turistfällor. Jag tänkte dela med mig några av mina favoriter. I går provade vi en nyfunnen favorit. Jag var där med jobb i höstas och föll handlöst för denna lilla pärla, Le Sejour Café. Bord måste bokas i god tid och bekräftas per telefon dagen före. Lokalen är intim, stämningen tät och avslappnad och vilken mat. Inleder med en fois gras de canard som smälter i munnen och min mans laxtartar är lika fantastisk. Ett litet glas lokalt vitt vin får ackompanjera förrätten. Ja, jag vet att man helst ska ha ett sötare vin till fois gras, men jag föredrar ett torrt vitt vin. Till huvudrätt, en av oss väljer dorade, den goda vita Medelhavsfisken och den andra risotto med färsk hummer. Lika perfekt och till detta ett provencalskt rödvin. Försöker alltid dricka de lokala vinerna, ofta gifter de sig bäst med det lokala köket. Till dessert delar vi på en av husets specialiteter, det vill säga en tallrik med alla deras desserter. Efter den underbara middagen lotsas vi av den trevliga ägaren tvärs över gatan till Chez Julie som ägs av hennes dotter. Vi njuter av vars ett glas utsökt vin samtidigt som vi blir inbegripna i ett trevligt samtal om Nice, om Sverige och mycket annat. Chez Julie lockar också med en rad spännande maträtter och besöket gav mersmak så dit gåt vi nästa gång. Bredvid Le Sejour Café driver nästa familjemedlem, nämligen sonen, Le Petit Café som vi inte hann prova denna gång, men med de erfarenheterna vi har från de båda andra restaurangerna inom familjen så är det ett måste att testa den nästa gång vi är i Nice. Ut i den ljumma natten och ingen av oss har det minsta lust att lägga sig så vi promenerar längs havet till gamla Nice där det finns flera mycket trevliga musikbarer.

En annan helt nyfunnen, mycket bra och mycket läcker, liten restaurang, är le Millesime. Le chef är noga med att det ska vara lokala råvaror av högsta kvalitet och menyn byts ofta. I kväll väljer vi en 3-rätters meny och som vanligt inleds matskapelsen med en amuse bouche, den lilla läckra överraskningen som jag älskar på franska restauranger. Vi blir nästan hänförda av den mjälla sparrisen som serveras med en mousse smaksatt med parmesanost, följt av dagens fisk, färsk mynta, lökar och grönsaker innan vi tar oss an desserten, färska jordgubbar med marscaponesås och hemgjorda små maränger. En café noisette får avsluta och vi är lyckliga att ha hittat ännu en favorit i Nice.

Les Amoureux, Nice absolut bästa italienska restaurang med pizzor och pasta som får en att tro att man är i Rom eller Neapel och inte i Nice. Som gäst känner man sig verkligen varmt välkommen av den trevliga ägarna Ivan och hans fru. De italienska ostarna, vinet och så klart de hjärtformade pizzorna. Borsbokning är ett absolut måste och den kan enbart göras per telefon.

Sist men inte minst, jag har skrivit om den förut men kan helt enkelt inte utelämna en av höjdpunkterna i Nice, Café le Turin med ostron och alla sorters skaldjur. Vintertid härhemma kan jag längta till Nice bara för att sitta på Turin, kolla på folk och njuta av deras förstklassiga ostron och crevetter. Det är livsnjutning på hög nivå. Ett fräscht vitt vin och sedan finalen, husets förtjusande mousse au chocolat tillsammans med en café noisette. Glada och lyckliga går vi mot det spännande området kring hamnen.

IMG_4519.JPG

Återkommande favorit – Café le Turin – världens bästa ostron!

IMG_5026.JPG

Nyfunnen favorit i Nice – Le Sejour Café – vilken mat!

IMG_5046.JPG

Mor och dotter – ¨ägare till Le Sejour Café respektive Chez Julie

IMG_4775.JPG

Jordgubbar i annorlunda tappning – desserten på Millesime förflyttar oss till högre höjder

IMG_4671.JPG

Några från skrivargänget njuter pizza och en livfull stämning på Les Amoureux!