Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Låter mig förföras i den bästa av två världar – Provence och Ligurien

Jag har förmånen att resa mycket, både i jobbet och privat, och de flesta länder förför och berör på olika sätt, men det är klart att vissa lockar till ständiga återbesök. Två återkommande favoriter är undersköna Provence och Ligurien, båda betagande vackra, lika, men ändå olika.

För ovanlighetens skull har vi ställt klockan på tidig morgon och jag kilar ner till ”vårt” lilla bageri på hörnan och kommer tillbaka med ett varmt bröd och croissanter. Detta tillsammans med röda, söta jordgubbar och en café au lait får oss att bli pigga och redo för dagens tur in i Italien. Vi är i Nice och bilen står parkerad en liten bit från ”vår” lägenhet på Victor Hugo. Vädret är, som vanligt höll jag på att säga, strålande. Vi har ingen brådska så vi kör i lugnt tempo längs kusten och gör ett första stopp i charmiga Villefranche sur Mer. Det är ännu för tidigt för badsäsong, vilket innebär att det är ganska lätt att hitta parkeringsplats. Strosar längs havet, doppar fötterna, men det känns lite kallt så vi tar en tur in bland de mysiga gränderna, slår oss ner på ett mysigt kafé innan vi är redo för att köra vidare mot Menton där vi ska luncha. Trots trafiken så tröttnar jag aldrig på att köra längs Medelhavet, blicka ut över havet som skiftar mellan smaragdgrönt över i turkos med en gyllene dekor här och där och åt andra sidan bergen och längst i fjärran kan man till och med skymta snö. Kontrasten är slående mellan stillheten i de små bergsbyarna och det livfulla tempot längs kusten där man kan inandas elegans, kläder, flotta bilar eller varför inte en yacht? Jag gillar dessa kontraster.

Snart framme i Menton, citronernas stad med sin vackra gamla stadskärna, charmiga vindlande gränder, högtidliga Basilique Saint Michel med anor från 1600-talet och så den bedövande utsikten över Medelhavet. Just Menton var min första stora kärlek i Provence, tillbringade en extremt rolig (och lärorik) månad där på språkkurs som 15-åring. La Vielle Ville är sig precis lik, tvätten hänger på tork, den trevliga och speciella dialekten hörs överallt och jag känner mig hemma. De uråldriga byggnaderna, nästan som sagohus staplade på varandra i vackra ockratoner, lavendelblått och blekturkos runt fönster och på dörrar, ja mycket finare blir det inte. Den italienska stämningen känns väldigt tydligt i Menton och inte minst i den gamla staden, men så är vi också ett stenkast från italienska gräsen.

Vi börjar bli hungriga och det är dags för lunch och varför ändra ett vinnande koncept? Vi återvänder till vår favorit, A Boire et Manger och kunde inte bli mer nöjda. En utsökt lunch, ackompanjerad med ett glas iskallt rosévin och jag kan inte motstå en tarte aux citron meringuée. Den smälter i munnen och marängens sötma stannar kvar i munnen när vi avslutar med en espresso. Säger hej då, lovar att snart vara tillbaka. En liten tur längs hamnen innan det är dags att köra in över gränsen. Om vi bara skulle besöka Ventimiglia (en mycket trevlig gränsstad) så kunde vi ha promenerat över, men vi tänkte köra till bagaren i San Remo.

De italienska orterna längs kusten skiljer sig från de franska även om det klart finns många beröringspunkter. Jag har svårt att bestämma vilka jag tycker bäst om, men varför välja? Det är ju just det som är så kul, att vi kan njuta av den bästa av två världar under samma dag. Strax framme i San Remo, som andas klass och elegans. Mentons citroner byts mot underbara blomster och det är faktiskt fortfarande från San Remo som blommorna till Nobelfesten hämtas. Affärerna har just öppnat efter siestan och jag gillar att botanisera i traditionella italienska butiker, ofta med anor sedan tidigt 1900-tal eller till och med 1800-talet. Tjusiga hår och rakborstar eller flotta kostymer, det andas något speciellt. Medan vi letar efter bagaren så stannar vi till utanför Compagnia del Gelato, som bjuder på San Remos bästa glass. Är man i Italien så måste man klart också dricka kaffe, och strax sitter vi nere vid havet och njuter av en espresso macchiato, kollar på folklivet och har det just så bra som man bara kan. Det börjar bli dags att köra tillbaka till Nice, men innan dess så hittar vi honom, bagaren. Köper några goda kex som vi kan ha i lägenheten. Mörkret faller och klockan börjar bli mycket, det blir motorvägen tillbaka och vips är vi ”hemma” igen.

P1030072.JPG

Vindlande gränder i gamla stan i Menton

P1030066.JPG

Charmiga området nära hamnen i Menton

P1010212.JPG

Så har vi kört över gränsen och njuter av La Bella Italia

P1010155.JPG

Gillar att botanisera (och shoppa) – här på en av San Remos trevliga gator

P1010157.JPG

Till sist hittade vi honom – Bagaren i San Remo

IMG_4540.JPG

Tillbaka "hemma" i Nice