Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Magiska Bar-sur-Loup och ”dödsdansen”

På utflykt längs vidunderligt sköna småvägar i Provence får vi syn på skylten Bar-sur-Loup. Byn ligger, som så många andra, högt uppe på en klippa, nästan som tagen ur en sagovärld. Ser spännande ut och vi stannar till. Hittar en parkeringsplats och plötsligt befinner vi oss i en av de hundratals magiska små byar som finns i denna ljuva del av vår värld. Bar – sur – Loup är så liten att varenda människa vi möter hälsar vänligt. Här är inte många turister, den betagande skönheten till trots. Underbara hus i alla provencalska kulörer, men också de uråldriga stenhusen. Jag blir genast förtjust och vi promenerar längs huvudgatan, ja huvudgata får man ta med en viss modifikation, men här finns ett apotek, en mycket trevlig liten tidningsaffär där ägaren berättar om byn, ett bageri, en mataffär, ja det mesta. Upp till torget och det fina rådhuset, men det som fångar vår blick är den hänförande vackra utsikten. Här träffar vi en äldre man som är på promenad med sin ännu äldre mamma. De är förtjusande rara och trevliga och berättar mera om byn och dess historia. Vi får även tips på närliggande byar som vi måste besöka. Mannen pekar ut Gorges du Loup, de magiska grottorna som vi en gång besökt och mamman talar om att hon i sin ungdom varit i Sverige. Glada trevliga möten som berikar.

Vi börjar bli hungriga. Mitt på torget ligger Bistro le Donjon och hela atmosfären ropar kom in! Vi blir definitivt inte besvikna över vårt val. En förtjusande trevlig restaurang med ett utsökt medelhavskök. Själv väljer jag cannelloni medan maken tar hamburgare toppad med gåslever, en utsökt smaksensation. Iskallt lokalt rosévin innan vi avslutar med en espresso. Mätta och glada går vi ut och kisar mot den alltid lika leende solen och den klarblå himlen.

Vi funderar på att köra vidare när mina ögon faller på den gamla kyrkan. Vi går in i den högtidliga tystanden i halvmörkret när en dam önskar oss välkomna och börja berätta om La Danse Macabre, dödsdansen. På 1400-talet hölls en stor bal på slottet som ännu finns kvar, men det är privat och inte öppet för visningar. Nå, tillbaka till det som kom att kallas dödsdansen. Massor av gäster hade kommit till den eleganta och glada balen på slottet. Blundar och föreställer mig festklädda gestalter, mat och dryck, allt inramat i 1400-tal. Slottet var dekorerat med vackra bonader, intensiva dofter av jasmin, ros och viol, goda viner och utsökt mat. Musik och skratt när plötsligt tragiken är ett faktum. De tunga dofterna tillsammans med de uppvärmda rummen blev ödesdiger. Flera gäster föll i en sådan djup sömn att de aldrig mera vaknade, bland dem den unga söta Beatrice. Glädjen och festen har förbytts i sorg och det kan inte hjälpas att mina tankar går till tragedin i Nice den 14 juli. I kyrkan finns vackra målningar som åskådliggör den sorgliga händelsen. Vi pratar av oss tillsammans med det trevliga paret som dröjt sig kvar på restaurangen och konstaterar att livet är förgängligt och att det vilar på en skör tråd. Kör vidare till nästa lilla by, tacksamma och glada att få njuta av denna förförande vackra trakt som tjusar och berör.

IMG_6902.JPG

Ljuvlig mat på Donjon

IMG_6904.JPG

Utsikten!

IMG_6910.JPG

Utanför kyrkan som bjuder på så mycket spännande!

IMG_6915.JPG

"Dödsdansen"

IMG_6901.JPG

Avslutar med ett besök på det mysiga bageriet innan vi kör vidare!