Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Vandring i Australiens vildmark – livsnjutning, tystnad – blir ett med naturen

Vaknar, det är morgon, lägger ett par vedträn på elden, ligger kvar under mysiga filtar och värmer varandra. Tittar på klockan, snart halv tio, kanske dags att stiga upp och äta frukost. Utanför fönstret sitter kängurun, eller rättare sagt wallabyn, och kikar på oss. Mycket nyfiken. Öppnar dörren till den lilla terrassen, eller vad man nu ska kalla uteplatsen vid ingången till vårt tält. Solen strålar från en klarblå himmel och det känns redan varmt. Några fåglars ljud hörs, annars är det så tyst att man nästan hör tystnaden. Går ner mot samlingsrummet och på flodstranden är ett bord dukat för två. Varmt och glatt god morgon från Jaide och Steve och snart står frukosten på bordet. Den ena läckerheten efter den andra och till detta färsk apelsinjuice och gott kaffe. Avslutar med ett iskallt dopp i ett av vattenhålen i bäcken. Magiskt, känns som man är alldeles ensam ute i världsalltet.

Nu är det dags att bege sig på lång vandring. Lunchpaket och vatten finns att hämta, vi packar ryggsäcken och lämnar vår trygga boning. Ut i intet, mot den stora nationalparken Lamington. Att ta sig dit till fots tar säkert minst en timme, men vägen vi går bjuder på det ena mer betagande naturscenariot efter det andra. Vilda djur med också får och svarta kossor som kikar på oss. Berg, raviner och så närmar sig en skog med höga träd och spikraka stammar. Upplivade och nästan lätt berusade av den rena luften, tystnaden och skönheten. Vi är glada att vi har med vatten, det är backigt, soligt och ganska varmt. Så tätnar skogen igen och vi passerar en underbar bäck där man också kan bada. Dock inga handdukar med och vattnet är kallt så jag nöjer mig med att doppa fötterna. Dags för lunch och vi öppnar vårt matpaket, ljuvlig pumpasoppa, bröd och någon sorts plättar. Nya krafter och så är vi framme vid Lamington. Varningsskyltar för dingohundar, vildkatter, kängurus så klart, men kanske framförallt för risken att gå vilse. Ha med vatten, första hjälpen kit, kompass och tänk på att man inte söker någon förrän de varit borta minst 24 timmar. Naturens krafter är inte att leka med! Internet eller telefon fungerar inte. Spännande och lite kusligt, men vi ska inte ta oss djupt in i nationalparken utan hålla oss på den markerade stigen och vända om efter ett tag. Det är ganska tuff vandring, smala stigar, backigt och när vi kommit en bit på väg inser jag hur lätt man skulle kunna gå vilse här. Det börjar bli dags att vända tillbaka och efter ett par timmar ser vi Nightfall Wildernes Camp. Det ryker i skorstenen på den båda andra tälten och vi ta med en öl upp till vårt. Tänder brasan, tappar upp vatten i de franska badkaren, tänder stearinljusen, sjunker ner, njuter och mjukar upp våra trötta kroppar.

När vi går till kvällens middag är det kolmörkt och det känns skönt att sjunka ned framför brasan, njuta av den ljuvliga middagen och stilla småprat. I kväll blir det inte någon partynatt. Alla är ganska trötta efter gårdagen och efter dagens långa vandringar. Tillbaka mot tälten och brasan och nog prasslar det i mörkret? En koala eller är det vår lilla wallaby? I kväll somnar vi ovaggade och ser fram mot ännu en dag ute i vildmarken innan det blir dags att ta oss mot helt andra platser.

IMG_8916 - Kopia.JPG

Gigantiska träd i skogen

IMG_8935 - Kopia.JPG

Dags för en liten paus!

IMG_8940.JPG

Magisk natur och inte en människa så långt ögat når!

IMG_8927 - Kopia.JPG

Vi närmar oss nationalparken

IMG_8997.JPG

En av flera ljuvliga frukosträtter!