Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Sommar i en österrikisk alpdal

Alperna lockar och förför, oavsett om det är sommar eller vinter. Snötäckta Alper och pister att kasta sig utför eller gröna blommande alpängar där friden ackompanjeras av alpkossorna bjällror. Jag har svårt att säga vilket som lockar mest, men nu är det sommar och vi fortsätter vår bilresa genom Europa med några dagars stopp i Stubaital.

Svänger av motorvägen och kör den idylliska lilla vägen in i dalen. Det känns som om tiden stått stilla. Allt är så välbekant och vädergudarna är oss nådiga. När vi tittade på olika vädersajter därhemma så var det regn och åter regn, men tack och lov så stämde alls inte prognosen. Att vi ska njuta av vårt favorithotell, av maten, av SPA är liksom självklart, men vi tänkte också utforska ett par av de andra byarna i dalen.

Efter en god natts sömn och ljuvlig frukost är vi redo för grannbyn Telfes. Promenerar till järnvägsstationen som måste vara en världens sötaste små stationer och tar bergståget till Telfes. Det känns nästan som att befinna sig i en sagofilm när det lilla tåget ger sig i väg. Det tar inte många minuter innan det är dags att stiga av. Själva byn är inte stor men både den och omgivningarna är som hämtade från en turistbroschyr. Idyllisk, vacker, mysig och vi hittar ett ställe där vi kan dricka en pfiff innan det är dags att vandra tillbaka.

Ja, vandringar är ju det stora sommartid när man bor i en alpby. Nästa morgon strålar solen från en klarblå himmel, en perfekt dag för vandring. Vi är lite lata och tar linbanan upp till toppen Schlick 2000 för i stället vandra ner till byn. Det är svårt att hitta något mer rofyllt och avslappnande. Dricker en kopp kaffe uppe på toppen, byter några ord med andra vandrare innan vi går den smala stigen nedåt. Alpblommor, den ena vackrare än den andra och en betagande utsikt över snötäckta toppar i fjärran. Det är brant och smalt på sina ställen så det gäller att hålla tungan rätt i mun så att man inte halkar. Stannar och lyssnar. Tystanden är total. En och annan rovfågel svävar långt borta. Vi har gått ett bra stycke när vi hör dem, alpkornas bjällror. Då vet vi att vi närmar oss Schlicker Alm, stället där vi ska luncha. Sluter ögonen och fylls av en inre frid och stillhet. Sol och sommar i en alpdal är svårslaget.

Väl nere i byn njuter vi av en läcker glass på Dorfkrug och känner oss nöjda med dagens vandring. SPA och en stund i bubbelpoolen där man blickar upp mot himlen innan det är dags för en utsökt fem- rätters middag. Trots lång vandring, eller kanske tack vare, känner vi oss pigga och avslutar kvällen på supertrevliga Sportbar Leo’s Stadl.

Nästa dag har vi tänkt ägna åt sommarrodel i Mieders, ännu en liten grannby i den vackra dalen. Det tar inte mer än 10 minuter med bil och plötsligt är vi uppe på toppen och kliver i en rodel. Jag tycker det går fort, sällskapet tycker nog att jag kör väldigt långsamt, men kul är det.

Direkt efter vår rodelfärd tar vi oss till Neustift. Tar liften upp till toppen, ska nämligen luncha på den trevliga restaurangen som ligger på toppen och med en vidunderlig utsikt. Här kan man också flyga – paragliding – och jag har svårt att motstå när en av instruktörerna gör allt för att få med mig på en flygtur. Klockan har hunnit blir sen eftermiddag och SPA anläggningen lockar, men i morgon är en ny dag – så vem vet?

En utsikt jag aldrig kan se mig mätt på!

Fridfulla alpkossor!

Ett av många mysiga pausställen när vi vandrar ner mot byn!

Dags för rodel igen!

Det mysiga bergståget som man kan åka ända in till Innsbruck med om man vill!

God mat är helt klart ett extra plus när man reser!