Bologna – återseendets glädje

Jag har varit i Bologna närmare 30 gånger de senaste åren, oftast med jobb men även privat. Nu är jag tillbaka och kommer för första gången med tåg till Bologna Centralstation. Den bär fortfarande minnet av det tragiska terrordådet klockan 10.25 den 2 augusti 1980 då inte mindre än 85 människor omkom och 200 skadades. Stationen är stor och tåget från Venedig kommer in exakt på tidtabell och är lika punktligt som de japanska eller schweiziska jag tidigare åkte med. Ut i solen bestämmer vi oss för att promenera till hotellet. Det är inte särskilt lång och vi drar våra väskor längs Via Independenza.

Venedig – romantik i varje gränd

Efter en god natts sömn i dogens palats är det dags för frukost. Vi väljer att sitta ute på den förtjusande lilla gården och känner oss som ett venetianskt par på 1400-talet när den rara personen serverar oss den ena läckerheten efter den andra. I dag ska vi försöka hitta ett Venedig bortom massturismen och intressant är att i samma sekund som man lämnar turiststråken möter man gränder och kanaler, den ena vackrare och mer romantisk än den andra och med förvånansvärt få turister. Viker av och kommer in i en liten gränd och plötsligt är vi alldeles ensamma. Flanerar längs en okänd kanal och kommer fram till ett vackert torg och dröm om min förvåning och glädje när jag ser att vi kommit till Campo San Angelo där kyrkan San Angelo Raffaele ligger.