Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Zermatt och Tobleroneberget

En bild säger mer än tusen ord – Matterhorn och strålande sol

Efter några dagar med sol och Medelhavsklimat vid Lago di Maggiore är det dags att köra vidare. GPS visar små bergsvägar genom italienska byar, vackert så det förslår och vi möter knappast en enda bil. Båda är vi överens om att det är bra mycket behagligare att köra så än att susa fram längs Autobahn. Dagsträckan är inte särskilt lång, 3-4 timmar innan vi når vårt nästa mål Zermatt, som är en helt bilfri ort. Bilen parkeras i Tesch där vi beställt parkering och transport till Zermatt. En glad och trevlig chaufför berättar om byn, om fantastiska sjukvården i Schweiz och hur de haft det under pandemin. Sommaren hade varit mycket bra, men nästan enbart inhemska turister.

   Jag trodde att vädret skulle vara soligt med ca 20 grader och hade bland annat packat shorts och linnen. Vi hade dock sett på väderrapporter att den där sensommaren nog skulle utebli. Vägen genom dalen uppemot byn är storslagen. I fonden skymtar snötäckta berg och så ser vi det, Matterhorn, Tobleroneberget, av många ansett som världens vackraste berg. Jag är benägen att hålla med. Så är vi framme vid Backstage Hotel och det snöar (alltså fjärran från shortsväder). Ett stilla bedårande snöfall och framför hotellet bedrivs tennisträning för en grupp små barn. En sällsam vy och ännu mer betagande blir det att komma in i foajén på hotellet. Vi möts av ett varmt välkomnande, får vars ett glas prosecco och slår oss ner framför brasan. Från sommar till vinter. Bättre än så blir det inte. Efter en stund visas vi till rummet, en juniorsvit i två plan, öppen brasa och en stor balkong. Det här är magiskt. Hotellet är ritat av en mycket känd arkitekt, Heinz Julen och filosofin bakom byggnaden är speciellt. Stillhet, ett spa med sju små ”hus” som ska symbolisera Jordens Skapelse, ett litet bibliotek, öppna spisar, stillhet. Här skulle vi kunna stanna hela tiden, men det vore bra synd i en by som denna, omgiven av en natur som tar andan ur en.

Foajén på Backstage Hotel

Relaxar framför brasan i vårt rum

Byn Zermatt är som hämtad från ett vykort. Förtjusande med vackra små Schweizer hus, restauranger, butiker, barer och kaféer. Munskyddsfritt, undantaget liftar och butiker, men inte på restauranger eller på hotellet. Vi inser att lokala restriktioner kan variera en hel del. Vi bara njuter, äter goda raclette på ett fullsatt Swiss Chalet med upplivad och glad stämning. Hittar ett favoritkafé och inser att vi måste köpa vantar och halsdukar. Vädret har tagit oss på sängen och jag skulle gärna köpt en varm jacka, men det är dyrt i Zermatt och jag vet att jag har flera snygga vinterjackor hemma så jag avstår.

Startar dagen med en underbar frukost innan vi tar liften till Furri och vandrar ner till byn. Stannar för lunch på ZumSee, en sanslöst trevlig restaurang med en miljö som hämtad ur en romantisk film. Maten är sagolik, ja det är superlativer, men så känns det.

Jag skulle kunna skriva ett helt inlägg om Matterhorn Glacier Paradise, svårt att beskriva med ord. Gondolerna som tar dig upp till nästan 4000 meters höjd sägs vara världens högst belägna linbana och gondolerna innehåller mängder av Swarovski kristaller, lyxigt och flott. Vi stiger av, omtumlade efter de vyer vi sett, ödsliga glaciärer, man känner människans litenhet inför dessa naturscener och det är iskallt, 10 grader minus. Luften är tunn, det gäller att gå långsamt. Här finns en lyxig och elegant restaurang som serverar ädla drycker och maträtter, själva nöjer vi oss med vars en Coca-Cola och nu befinner vi oss plötsligt i Italien. Vi går ut och upp till högsta toppen, beundrar de mäktiga bergstopparna, Matterhorn speciellt så klart innan vi tar oss till Matterhorn Glacier Paradise. En isspricka som gjorts tillgänglig för oss vanliga människor, så vackert, iskristaller, isskulpturer, ödsligt och jag är glad att vi är två. Upplevelsen tar nästan andan ur en. Vi åker tillbaka, hoppar av vid Furri och återvänder till vår nyfunna favorit, ZumSee, för en sen lunch. Väl nere i byn passar det perfekt att uppleva Spaet som inte kan beskrivas utan måste upplevas. Det börjar bli dags att säga ”hej då” till Schweiz och köra vidare mot Jura i Frankrike.  Bergståget som går från Sion ända till Zermatt har vi inte hunnit med och heller inte åkt till Gornergrat med det lilla bergståget. Så det finns bara en sak att göra, komma tillbaka!

På väg in i oändligheten (nästan i alla fall)

Dessa vyer får en att tappa andan


På väg ner från Furri och till vår nyfunna favorit – ZumSee

Vi säger hej då till Zermatt och vi längtar redan tillbaka