Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Alla inlägg avIngrid Tollgerdt-Andersson

Poligny – Arbois – Château- Chalon och Voiteur

Böljande vinfält i Jura

Bakom varje krök, nästan i alla fall, dyker det upp en liten idyllisk by med betagande gamla hus, torg med små butiker, kaféer och restauranger. Som alltid när vi bilar på franska landsbygden slås jag av att minsta by erbjuder en service som man aldrig hittar härhemma på landsbygden. Det lokala värnas på ett annat sätt och det gäller då inte enbart maten utan också service i form av affärer, kaféer, restauranger, postkontor, vårdcentral och annat.

Arbois – en metropol för kultur och gastronomi

Arbois med 4000 invånare och Poligny med ungefär lika många medborgare framstår som riktiga metropoler om man betraktar det utbud som erbjuds eller vad sägs som att en ort som Arbois har två sjukhus liksom grannorten Poligny som också tycks ha både ett lokalt sjukhus och ett specialistsjukhus.

Jura – ostar – vin – ett litet kafferosteri och en sagolik natur.

Jura, en fantastiskt vacker del av Frankrike med orörd natur, berg och dalar, sjöar och pittoreska byar och städer.

Höstfärger i Jura

Vi har besökt Jura flera gånger de senaste åren och fallit handlöst för denna del av Frankrike. Vi var där i höstas och har nu nyligen kommit hem från några sensommardagar i Jura.

Fina feta mjölkkor och vindlande vinfält samsas om utrymmet och det är en fröjd att köra längs vackra småvägar. Plötsligt får vi syn på en av vingårdarna vi besökte hösten 2019, stannar till och välkomnas av madame som om vi vore ständigt återkommande gäster.

Magi i Provence

Colline de Vence

Efter Nice tog vi oss till flygplatsen, hämtade hyrbilen och körde till en av de fina provencalska byarna, nämligen Vence. Vi har varit där några gånger genom åren och igenkännandets glädje var stor. Det mesta var sig likt, allt öppet, men få utländska turister. Ett paradis för oss, aldrig har det varit så enkelt att ta sig runt i Provence i juli månad. Dock fjärran från att kännas tomt och ödsligt.

Färden längs en smal slingrig väg – så är vi framme på förtjusande Colline de Vence, det B&B som ska vara vårt hem några dagar.

Återseendets glädje – Nice

Älskade Medelhav

Efter månader av lockdown och begränsade möjligheter att resa var det äntligen dags att åter smaka på friheten. Frankrike är ett av de länder som ligger mig varmt om hjärtat och den trollbindande Medelhavskusten har varit en återkommande favorit sedan tonåren. Så är vi äntligen där, landar i Nice sent en ljummen kväll. Efter en god middag på hotellet måste vi hinna smaka lite på nattlivet. Finns det kvar? Kommer folk att vara ute?

Place Massena är sig likt, spårvagnen full av folk så vi bestämmer oss för att promenera till nöjeslivet i Gamla Stan

Jodå –

Snart är vi där på riktigt – i Nice

Ruhl Plage – en kaffe där är ett måste

Snart sitter vi här på riktigt – drömmarna och längtan ska förhoppningsvis stillas om ett par veckor – resandet har legat på vänt och lusten att åter utforska vår värld är stor. Först ut blir Frankrike – en återkommande favorit och första stopp blir Nice.

Promenade des Anglais

Tänker att vi går längs havet bort till hamnen där vi spanar ut över havet i sällskap med ett glas lokalt rosévin!

Flanerar mot Place Garibaldi – ett av Nice vackraste torg tycker jag. Här är också vår absoluta favorit för en lunch –

När lavendeln blommar är mitt hjärta i Provence

Provence har alltid en speciell plats i mitt hjärta, vare sig det är vinter, vår, sommar eller höst, men alldeles speciell är min längtan till sydligare nejder när lavendelfälten står i blom.

Vackert så det nästan gör ont

Så gott som varje sommar återkommer vi till Provence, bor på något trevligt Bed & Breakfast, botaniserar bland vingårdar och lavendelfält. sommaren 2019 körde vi den förtjusande vackra Route de Lavandes http://Route de Lavandes.

Det ena lavendelfälten mera betagande än det andra. När jag nu sitter här och skriver så förnimmer jag doften,

Joie de Vivre – hållbarhet – lokalt och organiskt – Atout France pressmöte

Medelhavet – Nice

Det går klart inte
att jämföra ett digitalt möte med Atout France suveräna pressmöten i Köpenhamn
och Stockholm där jag deltagit, men vårens digitala pressmöte gav ändå
spännande nyheter och gjorde lusten att resa är större än på länge.

Representanter från bland annat Paris, Nice, Loire, Normandie och Provence presenterade intressanta nyheter. Den franska joie de vivre ligger som en lockande slöja över alla de platser vi fick veta mera om och jag skulle vilja resa till alla så fort som möjligt. Nya kulturupplevelser i Paris, shoppa på La Samaritaine som öppnar på nytt,

Som man längtar efter vinterbreak i Österrike

Som jag saknar det – vinterlovet – att resa till gnistrande snö och sol i Alperna, närmare bestämt i Stubaital i Österrike. Där är vidunderligt vackert och att landa på flygplatsen i Innsbruck är en upplevelse i sig. Det lilla propellerplanet som lyfter från Wien och glider fram mellan snötäckta berg innan det tar mark på landningsbanan i Innsbruck. Flygplatsen i Innsbruck lär vara den mest svårlandade i Europa så man kan vara säker på att det är skickliga piloter och ett extra plus är servicen på Austrian Airlines som är suveränt bra. Måtte denna service finnas kvar när pandemin klingat av.

Ljuset anas och jag drömmer mig bort till några magiska pärlor i Provence

Det senaste året har det varit svårt
att blogga om resor, men nu tycker jag att man kan skönja ljuset i tunneln och
till sommaren hoppas jag att vi kan åka tillbaka till Provence, som är en
återkommande favorit.

Sommar, höst, vår eller vinter? Det spelar ingen större roll för Provence bjuder på ljuvliga upplevelser året runt. Vintern kan vara kylig i bergen och en bit upp kan man kasta sig ut för snörika pister, men nu ska jag berätta om ett par underbara små byar som vi besökte för ett par år sedan och dessa vill definitivt återvända till.

Bologna – som jag längtar

Jag har varit i Bologna närmare
30 gånger de senaste åren, oftast med jobb men även privat och nu har jag inte
varit där på över ett år. Senaste besöket var när jag och Annsofie höll i vår årligen
återkommande skrivarresa, i maj 2019, så länge sedan det känns.

   Blundar, hoppar av taxin på Via Independenzia, går de få stegen mot hotellet, men hinner inte ens runt hörnan förrän jag hör några som ropar, Ciao Ingrid, vännerna från mysiga Rivoli Café, så många roliga stunder jag tillbringat där, druckit goda espresso macchiato, aperol spritz,