Gå till huvudsajt

Bologna – ett matmecka utan dess like!

 Mina italienska vänner kan ägna timmar åt att tala om mat. Stoltheten över Bolognas kök är påtaglig och man äter otroligt gott, i princip överallt. Det finns en nedärvd tradition när det gäller att ta hand om de bästa lokala råvarorna och tillreda dessa efter mammas, farmors eller varför inte mormors mors recept. En viss konservatism råder kring maten i denna annars röda och extremt toleranta stad, men råvaror och recept är inget man skojar bort.

Har promenerat till Saluhallen för att köpa 36 månaders lagrad parmesanost hos min favorit Barbieri. Tas emot med glada hälsningar och gör min beställning, tre kilo parmaggeio reggiano. Får smaka en bit och den är utsökt. Frågar också om de kan packa en burrata (burratan som man kan köpa hemma är blek kopia av den italienska) för flygningen och det är inga problem. Så får jag syn på en mozzarella liknande ost som ligger i sin vätska i en påse med noggranna stämplar och kontrollnummer. Jag frågar om denna påminner om mozzarella eller om burratan. Svaret jag får att det inte alls är samma sak, jag köper denna läckerhet, men måste medge att vi tycket nog att den påminde om en utsökt buffelmozzrella. Små skillnader och nyanser är viktiga i det italienska köket!

Från Saluhallen styr jag stegen till Via Monte Grappa, köper världens godaste glass på Gelateria Gianni innan jag skyndar vidare mot Piazza Maggiore och ner mot de så kallade matgatorna, Area Quadrilatero. Det blir ljuvlig mortadella och bresaola på Tamburini, tortellini på Atti och balsamvinäger hos Gilberto. Innan kvällen måste jag också hinna med Via Farini för här ligger Majani, en chokladbutik med anor sedan 1796. Deras choklad är som en ädel konst, en dröm och även om man numera kan köpa Fiat choklad i Sverige så är den man köper här både färskare och godare. Nu börjar jag bli redo för hemfärden, men innan dess några rader om mina absoluta favoritrestauranger i Bologna.

Är man i Italien så vill man kanske äta pizza? Var gör man det bäst i Bologna? Hos Giovanni på Scalinatella bakar man pizzor som får alla andra att blekna. Deras olika antipasto, specialiteter från Bologna är också underbara. Om ni är flera så beställ gärna olika sorter. Hit tar jag alltid ”mina” olika ledningsgrupper för en lunch när vi är på studieresa.

Bästa middagarna? Ja, det finns en uppsjö av bra trattorior i Bologna och det svårt att äta dåligt. Några favoriter som jag alltid återkommer till är tre helt underbara restauranger (bordsbeställning är ett måste). Jag kan inte rangordna dessa och därför beskriver jag dem i bokstavsordning:

Trattoria del Ghiottone som ligger en bra bit från hotellet, men definitivt är mer än väl värd taxiresan dit. Stiger in och möts med sådan värme att det känns som att komma hem. Njuter av Christina och hennes mans fantastiska kök, all pasta tillverkas för hand, såserna och antipaston får mig att sväva högt upp bland molnen. I kväll blir det husets antipasto, följt av trio di pasta och som avslutning Zuppa Inglese. Christina välja kvällens vin och vi blir lika nöjda som alltid. Vinkar hej då till ägarna och den rara personalen och längtar redan tillbaka.

Trattoria Gianni på Via Clavature kan vara svår att hitta första gången. Likväl är det alltid fullsatt, lunch som middag och maten är som en dröm. Lägg till detta den trevliga ägaren, Barbara och hennes lika tillmötesgående personal. Det blir gärna husets antipasto till förrätt, någon primi till huvudrätt och så kanske en tiramisu eller en pannacotta. När vitello tonnato står på menyn blir den ett självklart val. Själva väljer vi alltid vin från trakten, i detta fall någon Sangiovese Riserva som Barbara väljer.

Sist, men inte minst Trattoria Serghei som ligger bara fem minuter från hotellet. Svänger in på den romantiska gatan Via Pielle, kikar i den berömda utsiktsluckan och ser den lilla kanalen innan jag går in på restaurangen. Även här känns det som att komma hem. Otaliga är de gånger jag ätit middag här, med grupper, med vänner och med min man. Inleder med antipasto, denna gång en mortadella så len att den smälter tillsammans med parmaggeio reggiano, fortsätter tagliatelle al ragu. Receptet för hur man ska laga en äkta tagliatelle Bolognese (det vi hemma kallar pasta med köttsås) har fastställts av matakademien i Bologna och står att läsa på väggen. En tiramisu får avsluta ännu en underbar middag i Bologna.

Det finns så många fler bra ställen som jag skulle vilja nämna, enoteca med sina fantastiska vinprovningar, baren med bästa primitivon och ytterligare ett par bra restaurangen, men de återkommer jag till liksom bästa barerna, nöjesställena och en massa annat. Jag säger hej då till Bologna för denna gången, arrivederci a presto, på återseende snart igen!

 

img_2614-kopia

Stärker mig med en kaffe innan det är dags att shoppa ljuva matprodukter

 

img_1544-kopia

Världens godaste glass!

 

img_1851-kopia

Koncentration när parmesanosten delas!

 

img_1873-kopia

Trattoria Gianni i sin lilla gränd!

 

img_1548-kopia

Ljuvliga grönsaker som man hittar på ”matgatorna”

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höst i Köpenhamn, shopping, vinprovning och konst – en underbar mix

Sticker mellan med Köpenhamn och lite annat innan det blir mera av Australien och andra långväga resmål. En höstdag i Byen är aldrig fel, särskilt inte när vädrets makter är oss nådiga. Sommaren varar fortfarande trots att det borde vara höst enligt almanackan. Butikerna ropar däremot höst och jag tycker det är kul att kolla senaste modet, fönstershoppa och kanske följer det också med några små saker hem, vem vet? Strosar längs Ströget, betraktar Illums läckra skyltning innan jag viker in mot Runde Torn och myllret av trevliga små gator. Lite te hos Persch så klart och Kronprinsens Gade bjuder på många andra trevliga butiker. Flanerar vidare till Pilestraede, kollar in på Norr och i ett par andra butiker innan det blir en tur till mera etablerade modehus som Malene Birger. In på Illums Bolighus och kaffe på klassiska Illum Smushi Café, bara miljön är värd ett besök. Vacker och romantisk inredning, utsökt porslin, goda bakverk och bra kaffe.

Lämnar city och kör till Ordrupgaard, en ständigt återkommande favorit. Nu visas en imponerande Monet utställning, Nordens största med många klassiska verk. Hänförd, berörd och inspirerad av det jag ser. Lägg till detta Ordrupgaards arkitektur, med den råa moderna nybygganden och det gamla trähuset från slutet av 1800-talet, en mix helt min smak. Blev så upplyft att tiden bara försvann, tittade på klockan, lunchdags sedan länge. Tur att vi har nära till vårt lunchställe, Kaféet på Ordrupgaard, som är så fint, underbar miljö, ekologiska råvaror. I dag blir det blir det smörrebröd, ett vegetariskt och ett med ost, som sköljs ner med gott rödvin och efteråt kaffe. Nu är vi redo för en tur i den underbara parken. Träden har precis börjat skifta färg till gyllene toner av alla slag, med inslag av rött och en del grönt som dröjer sig kvar. Vackra skulpturer bidrar till upplevelsen och det vilar ett underbart ljus över parken som ytterligare förhöjer stämningen.

Dags att köra tillbaka mot Köpenhamn, ska inhandla kvällens middag, men längs den vackra Kystvejen blir det först stopp på Arne Jacobsens klassiska bensinmack från 1938. Den är vacker att se på, men vi stannar till främst för att köpa utsökt glass i den fina glassbaren. Självklart höjs smakupplevelsen av den klassiska och vackra miljön. Lägg till detta en hänförande utsikt över Öresund och upplevelsen är fulländad.

Några inköp på Magasin och ett glas champagne i deras vin- och champagnebar får en att känna sig som en äkta Köpenhamnare innan vi avslutar på Lögismose vid Toldbodarna. Provar veckans ”tillbudsviner”, köper deras underbara tapas som ska bli kvällens middag. Ett par flaskor vin får också följa med hem. Älskar stämningen och atmosfären på Lögismose och vi dröjer oss kvar länge innan det är dags att lämna Köpenhamn för denna gång.

IMG_1250.JPG

Redo för Monet

IMG_1257.JPG

Utsökta smörrebröd på Ordrupsgaards Café

IMG_1269.JPG

Klassiker – bensinmack ritad av Arne Jacobsen 1938

IMG_1283.JPG

NORR – en av många trevliga affärer i Köpenhamn

IMG_1276.JPG

Ett glas champagne på Magasins vin- och champagnebar känns kontinentalt!

Vandring i Australiens vildmark – livsnjutning, tystnad – blir ett med naturen

Vaknar, det är morgon, lägger ett par vedträn på elden, ligger kvar under mysiga filtar och värmer varandra. Tittar på klockan, snart halv tio, kanske dags att stiga upp och äta frukost. Utanför fönstret sitter kängurun, eller rättare sagt wallabyn, och kikar på oss. Mycket nyfiken. Öppnar dörren till den lilla terrassen, eller vad man nu ska kalla uteplatsen vid ingången till vårt tält. Solen strålar från en klarblå himmel och det känns redan varmt. Några fåglars ljud hörs, annars är det så tyst att man nästan hör tystnaden. Går ner mot samlingsrummet och på flodstranden är ett bord dukat för två. Varmt och glatt god morgon från Jaide och Steve och snart står frukosten på bordet. Den ena läckerheten efter den andra och till detta färsk apelsinjuice och gott kaffe. Avslutar med ett iskallt dopp i ett av vattenhålen i bäcken. Magiskt, känns som man är alldeles ensam ute i världsalltet.

Nu är det dags att bege sig på lång vandring. Lunchpaket och vatten finns att hämta, vi packar ryggsäcken och lämnar vår trygga boning. Ut i intet, mot den stora nationalparken Lamington. Att ta sig dit till fots tar säkert minst en timme, men vägen vi går bjuder på det ena mer betagande naturscenariot efter det andra. Vilda djur med också får och svarta kossor som kikar på oss. Berg, raviner och så närmar sig en skog med höga träd och spikraka stammar. Upplivade och nästan lätt berusade av den rena luften, tystnaden och skönheten. Vi är glada att vi har med vatten, det är backigt, soligt och ganska varmt. Så tätnar skogen igen och vi passerar en underbar bäck där man också kan bada. Dock inga handdukar med och vattnet är kallt så jag nöjer mig med att doppa fötterna. Dags för lunch och vi öppnar vårt matpaket, ljuvlig pumpasoppa, bröd och någon sorts plättar. Nya krafter och så är vi framme vid Lamington. Varningsskyltar för dingohundar, vildkatter, kängurus så klart, men kanske framförallt för risken att gå vilse. Ha med vatten, första hjälpen kit, kompass och tänk på att man inte söker någon förrän de varit borta minst 24 timmar. Naturens krafter är inte att leka med! Internet eller telefon fungerar inte. Spännande och lite kusligt, men vi ska inte ta oss djupt in i nationalparken utan hålla oss på den markerade stigen och vända om efter ett tag. Det är ganska tuff vandring, smala stigar, backigt och när vi kommit en bit på väg inser jag hur lätt man skulle kunna gå vilse här. Det börjar bli dags att vända tillbaka och efter ett par timmar ser vi Nightfall Wildernes Camp. Det ryker i skorstenen på den båda andra tälten och vi ta med en öl upp till vårt. Tänder brasan, tappar upp vatten i de franska badkaren, tänder stearinljusen, sjunker ner, njuter och mjukar upp våra trötta kroppar.

När vi går till kvällens middag är det kolmörkt och det känns skönt att sjunka ned framför brasan, njuta av den ljuvliga middagen och stilla småprat. I kväll blir det inte någon partynatt. Alla är ganska trötta efter gårdagen och efter dagens långa vandringar. Tillbaka mot tälten och brasan och nog prasslar det i mörkret? En koala eller är det vår lilla wallaby? I kväll somnar vi ovaggade och ser fram mot ännu en dag ute i vildmarken innan det blir dags att ta oss mot helt andra platser.

IMG_8916 - Kopia.JPG

Gigantiska träd i skogen

IMG_8935 - Kopia.JPG

Dags för en liten paus!

IMG_8940.JPG

Magisk natur och inte en människa så långt ögat når!

IMG_8927 - Kopia.JPG

Vi närmar oss nationalparken

IMG_8997.JPG

En av flera ljuvliga frukosträtter!

Nightfall wilderness camp – vildmarksliv i Australien – en oförglömlig upplevelse

Så är vi framme någonstans långt ute i ”nowhere”. Vi kör över Christmas Creek och just i dag är vattnet inte särskilt högt så det går lätt att ta sig över. Parkerar bilen och vi har knappast hunnit stiga ur förrän vi välkomnas varmt av Steve och Jaide, paret som driver detta ställe. Hälsar på Marc och Erin som är ett av de tre par som också ska tillbringa helgen härute i vildmarken. Fler gäster tar man inte emot – ett par i varje ”tält”, totalt sex gäster. Jaide visar oss runt. Vi börjar nere vid bäcken. Tre bord med stolar står utplacerade väl avskilda från varandra längs bäckstranden. Här kan man bada berättar Jaide, i något av vattenhålen, enda publik är någon av alla de wallabys som lever och bor här, möjligen tillsammans med någon liten koala. Självklart ska jag testa ett dopp lite senare, solen skiner och det är nog drygt 20 grader trots att det är vinter i Australien. Är det ljumma kvällar äter vi ute i det fria, förklarar Jaide, men nu på vintern blir det troligen framför brasan i samlingsrummet. Vilket rum. Underbart, öppet åt ena hållet, en härlig brasa, soffa och bord där man samlas för en öl, ett glas vin eller en drink före maten, fri bar där man kan hämta dricka. Middagen serveras klockan 19 och frukost mellan 8 och klockan 11. Om så önskas kan man också äta i sitt privata ”tält”. Friheten känns total.

En liten golfbil transporterar oss och väskorna uppåt, långt ut till ett alldeles eget avskilt ställe och där ligger ”tältet” som ska bli vår bostad över helgen. Jag måste medge att vanligt campingliv absolut inte är något för mig, men jag hade ju sett på nätet att det var något helt annat och jag blev överväldigad. Här skulle jag kunna stanna länge och göra ingenting, säger jag. I kylskåpet står en flaska champagne och en ostbricka med ljuvliga tillbehör. Allt ingår i priset. Varken kort eller kontanter används på Wildernes Nightfall Camp utan det man vill göra och ha bokas och betalas i förväg, som t ex massage i det fria eller guidade långa vandringar i nationalparken.

Öppnar champagnen, skålar och njuter innan vi går husesyn i vår boning på 62 m2. En fullt utrustad köksavdelning med ett välfyllt kylskåp – inte bara ostbrickan, utan choklad, nötter och andra snacks, vatten mm. En mysig soffhörna, plädar och filtar (det kan behövas för natten är kylig även om kaminen värmer), en stor och präktig braskamin, dusch, toalett och som kronan på verket två franska badkar, stearinljus och badsalt, så klart att vi njöt av ett bad i dessa ljuvliga badkar, på med morgonrockar, tänder brasan innan det är dags att äta.

Nu ska jag backa bandet för innan dess hann vi utforska området utan att se en enda människa. Inledde med att sitta utanför tältet, äta ostar, skåla i champagne och lyssna på tystnaden. Se, viskar min man. En wallaby mamma med sin lilla unge. Den lilla diar medan mamman kikar försiktigt på oss. En upplevelse som tränger så djupt in i själen att den är svår att förklara. Hand i hand går vi sedan runt i detta oändliga område, långvandringen till Lamington Park ska vi göra i morgon. Den kräver ordentliga skor, vatten mm. I dag är de mer än tillräckligt att bara vara här. Några hundra meter upp i backen ligger ett av de andra tälten och jag ser hur det ryker ur skorstenen. Detta är ett ställe som gjort för romantik.

Så faller mörkret och det blir svart. Kolsvart och jag prisar lyktorna vi fått. Utan dessa hade det varit omöjligt att ta sig till samlingsplatsen nere vid bäcken. Jag har sällan mött ett sådant mörker, tystnaden är överväldigande och bryts bara av en och annan fågel som slår bo för natten och ett tassande av någon wallaby eller koala. Månen är vänlig och bjuder på lysande fullmåne i nattens mörker och med försiktiga steg går vi mot samlingstältet. Här sitter de båda andra paren, killarna har vi redan hälsat på, men nu är också Dominique och hennes man Marc här. De har barnfritt och har lämnat sin lille ettåring i tryggt förvar hos hennes föräldrar. Småpratar, tar en öl före maten innan vi bjuds till bords. Sitter framför öppen eld och njuter av en utsökt trerätters måltid, lokala råvaror och ekologiskt så långt det går. Underbara viner innan vi flyttar över till sittgruppen igen. Jag hade räknat med en tidig kväll, men runt detta bord klickar personkemin i gång på ett sätt jag sällan varit med om. Något händer med oss alla och vi pratar och pratar om livet, ja om allt. Människor från olika delar av världen ja de båda andra paren är australiensare, olika erfarenheter, jobb, utbildningar, men ändå något som svetsar oss samman och öppnar inre portar. Klockan närmar sig väl midnatt när Marc faller på knä och friar, romantiskt så det förslår. Champagne öppnas, musik sätts på och vi dansar och pratar natten lång. Den tidiga kvällen blev kring halv tre tiden på natten och efter en oförglömlig kväll somnar vi tätt intill varandra framför brasans mjuka sken. Det här är livskvalitet. Fortsättning följer.

IMG_8805.JPG

Myshörna framför brasan

IMG_8817.JPG

Lovar att de var ljuvliga att bada i – de franska badkaren

IMG_8818.JPG

Champagne och ostar – utsökt lunch!

IMG_8834.JPG
IMG_0985.JPG

Mor med sin lilla unge!

IMG_8883 - Kopia.JPG

I dag kunde man gå över Christmas Creek – nästan torrskodd!

IMG_8800.JPG

En bild på den sköna sängen måst ju också med!

Ut mot ”outback” – vildmarken i Australien – ”lightversionen”

Dags att ta några dagars ”break” från Queenslands glada och soliga huvudstad för en helg i vildmarken. Det är fredag förmiddag, solen strålar från en klarblå himmel. Efter en god frukost i den numera välbekanta, lite gammeldags, frukostmatsalen säger vi hej så länge till den trevliga personalen på mysiga Inchcolm Hotel. Vi har hyrt bil någon kilometer från hotellet och vi bestämmer oss för att promenera dit. Bagaget är lätt. Packat för en vildmarkshelg (resten av väskorna lämnas kvar på hotellet). Bilen hämtas, enkelt och smidigt, på ett lite udda ställe i utkanten av Chinatown. Vi tackar den moderna tekniken för GPS, hur i all världen hittade vi förr? Målet är inställt på Christmas Creek, Lamington och färden dit förtjänar ett alldeles eget inlägg. Efter några mil på trafikerade vägar befinner vi oss i ödsligheten. Husen blir färre och färre, boskap betar dock längs den smala vägen. Landskapet är bedövande vackert. Grönt med ockrafärgade nyanser, ändlösa slätter, men berg skymtar i fjärran. Vi stannar bilen för att gå ut och lyssna på tystnaden och den är så intensiv och närvarande att örat nästan skapar egna ljud. Magiskt. Se, där är dom, utropar jag när de första kängurus hoppar förbi, sedan ser vi en koala och flockar av wallabees. Det känns verkligen exotiskt att möta dessa djur, så fjärran från Sverige. Dessvärre ser man också flera ihjälkörda kängurus och många vi träffat har vittnat om att det är problem. Att köra innan mörkrets inbrott var ett självklart val för oss.

Sista utposten och sista möjligheten att handla, innan vi ska nå vårt vildmarkscamp, är Beaudesert, som ligger 50 km från vårt mål (gäller att inte glömma några inköp när man bor så). En typisk liten australiensisk landsort med ett par hotell, en supermarket, några kaféer och ett trevligt postkontor. Botaniserar först i livsmedelsaffären, men köper bara vatten. Allt ska finnas på ”vårt” ställe (även friskt vatten, men i fall att?). Ett kafé och en kopp kaffe innan vi kör ut i tomma intet vore inte så dumt. Kollar på tripadvisor, Everdays Café rankas i topp. Frågar ett par kvinnor om vägen dit och plötsligt sitter vi där, som främmande fåglar, i en förtjusande liten trädgård. Ett par riktiga ”Crocodile Dundee” män med en liten hund, ett par äldre damer, några lunchätare och så vi, de enda icke lokala gästerna. Kaffet är gott, vi nyttjar en bra toalett och besöker också postkontoret. Köper frimärken, tänkte skriva vykort långt där ute i ödemarken och posta dem när vi är åter i Brisbane. I det trevliga postkontoret finns ”allt”, dockor, väskor, block, datorer, pennor och böcker, ja ”name it”.

Fulltankad bil och nu bär det av ut i oändligheten. Ja, det känns nästan så. Inte en enda människa så långt ögat når, en och annan bil möter vi, massor av vilda djur, men också får och kor som betar i hagar stora som halva Skåne. Det här är Australien, fjärran från kuststäderna. Magiskt, storslaget, man tappar nästan andan. Här och var dyker en gård upp med eget vindkraftverk och annan självförsörjning. Vägbeskrivningen talar om att efter den lilla orten (ja ort och ort – en klunga hus) Hillview så fungerar vare sig internet eller GPS, men att det inte ska vara svårt att hitta fram. I min uppkopplade värld känns det märkligt att inte kunna kolla mail, Facebook, internet – ingenting, konstigt men också befriande. Så får vi syn på en liten träskylt som talar om att vi nästan är framme. Vad vi inte vet när vi kör över bäcken, (vägen är farbar ända fram i dag – så är det inte alltid – ibland är vattennivån i bäcken alltför hög) är att denna helg på många sätt ska förändra, ja kanske inte våra liv, men beröra oss djupt in i själen. Mera om detta i nästa blogginlägg.

IMG_0691.JPG

Njuter kaffe på Everdays kafé i Beaudesert

IMG_9009.JPG

Varningsskyltar för kängurur behövs verkligen

IMG_8825.JPG

Otroligt vackra naturscener möter överallt

IMG_8909.JPG

Stiliga svarta kor på väg mot ännu vildare trakter!

Brisbane – kultur, parker och god mat

Brisbane är en grön stad, en solig stad och en glad stad. Funderar över varför allt lyser solgult med blå och gröna färgklickar lite här och där. Ja inte bokstavligt men den solgula glada andan vilar över staden. Är det klimatet som gör människorna så glada? Ja, säkert delvis men det måste vara något annat också. Floden kanske, vatten är rogivande och vackert. Brisbane River är storslagen där den rinner genom staden kantad av skyskrapor på ena sidan och fantastiska grönområden på den andra. Då slår det mig att detta verkar vara trädgårdarnas stad och gröna lungor i storstad betyder mycket för välbefinnandet och kanske är de dessa som skapar en småstadskänsla i en 2 miljoners stad? Tempot är så avslappnat och lugnt. Alla verkar ha tid att byta några ord, står man med en karta i handen stannar genast någon och frågar om man vill ha hjälp.

Så till alla de gröna parkerna. Först ut är Roma Street Parkland som lär vara världens största tropiska stadspark. Den bjuder på en storslagen blomsterprakt, den ena uppsättningen vackrare än den andra. Vi tar en kaffe på mysiga Melange Café innan vi promenerar ner till floden och hoppar på City Cat, en av flera trevliga båtlinjer som trafikerar Brisbane River. Av vid Southbank. Här möter vi enorma ytor fyllda med grönskande parker och man kan till och med gå på regnskogspromenad! Vi avstår dock eftersom vi ska till mera vilda regnskogar så småningom. Nu är det inte enbart trädgårdar som finns här utan också större delen av Brisbanes kulturella centra med bland annat Queensland Art Gallery, Gallery of Modern Art och Queensland Museum, men också många andra spännande byggnader. Här kan man besöka en nepalesisk pagod om man har lust och även andra multikulturella byggnader. Det vimlar av trevliga kaféer och lunchställen, men själva ska vi ta City Cat tillbaka till andra sidan – vi är sugna på lunch och slinker in på ett av många trevliga kaféer.

När vi pratar om parker så missa absolut inte City Botanic Garden. En ofantligt stor park där man umgås, joggar, cyklar eller kramas. Vi är där på kvällen och jag är fascinerad av att parkerna är öppna till midnatt. Hemma har man alltid fått lära sig att undvika parker efter mörkrets inbrott, men Brisbane anses vara en extremt säker stad – kanske därför man har öppet långt efter mörkrets inbrott?

Avslutar Brisbane med några ord om alla underbara matställen. Restauranger och kaféer – de flesta i toppklass. Saké och Harveys nämnde jag i förra blogginlägget, men det finns fler favoriter. Blackbird som ligger nere vid vattnet visade sig vara ett förtjusande ställe med utsikt över floden. Livfull och härlig stämning med fantastisk mat. Ostron och skaldjur som sig bör i en stad som Brisbane, men också ett spännande australienskt kök med en touch av Italien. Sono Japanese är så japanskt att man skulle kunna vara i Tokyo. Den ligger mitt inne i city och är svårfunnen så man bör vara ute i god tid innan den aktuella bordsbokningen. Förtjusande personal och japansk sittning vid de flesta borden. Sist, men inte minst la Vue Waterfront som ligger precis vid floden. Utsikten är vidunderlig och maten en pärla med betoning på fisk och skaldjur. Le chef bidrar till att skapa en speciell stämning genom sitt personliga bemötande och varje gäst tas emot som en stjärna. Lägg till dessa ett otal mysiga barer, fler restauranger, kaféer och man skulle kunna äta på olika ställen under ett helt år. För oss börjar det bli dags att lämna solskensstaden och ge oss vidare mot nya resmål!

IMG_8614.JPG

Väntar på båten

IMG_8738.JPG

En fläkt av Nepal mitt i Brisbane

IMG_8726.JPG

Blomsterprakt!

IMG_8470.JPG

Ännu mera blomsterprakt!

IMG_9033.JPG

Delikata förrätten på La Vue Waterfront och utanför fönstret den flotta bron – upplyst i violett!

Fortitude Valley – spännande stadsdel i Brisbane

Vid första ögonkastet känns Brisbane inte som den storstad den faktiskt är, men efter ett par dagar där upptäcker vi att staden faktiskt är nästan dubbelt så stor som Stockholm! Kanske är det den varma, vänliga och hjälpsamma atmosfären som lurar en?

En av våra absoluta favoriter blev stadsdelen Fortitude Valley. För mig kändes den som ett mellanting mellan Berlin Mitte/ Kreuzberg och Notting Hill i London – men kanske lite mera ”raw” – inte riktigt lika tillrättalagt. Promenerade dit via Chinatown och det första vi mötte var klubbar och hotell med – kanske ? – ett lite tvivelaktigt rykte – men så plötsligt hamnade vi på en extremt intressant liten gatstump -Winn Lane -mysiga kaféer – butiker och ett hamburgerhak där i princip alla businessfolk verkade luncha – supertrevligt men för tidigt för lunch för oss. Flöt vidare – ja så kändes det – förbi några trista gator – innan ögonen spärrades upp / kolla den gatan och så hamnar vi på en av de mera spännande designgator jag någonsin sett! Möbler / kläder / hippa kaféer och sist men inte minst – extremt trevliga människor. Missa inte Clickon Furniture – superläckra möbler och för den som är nyfiken på australiensiskt mode så är Isov and Peppa en guldgruva!

Sugna på kaffe och hamnade på Jaimies Espresso – ett extremt läckert kafé! Vet inte riktigt hur jag ska beskriva det? En enkel barack med uteplats på en liten asfalterad bakgård – nej så känns det ju inte alls utan som en plats där man kan hänga i timmar – dricka utsökt kaffe – luncha – prata med en massa trevliga människor och lyssna på superbra musik! Förändringen här både syns och känns – bakgårdar som plötsligt ersatts av läckra arkitektoniska skapelser – risiga bilar som får lämna plats för BMW suvar och Lexus – en stadsdel i spännande omvandling.

Börjar bli hungriga och plötsligt befinner vi oss på James Street – en helt underbar gata. Får syn på Harveys – en restaurang som ser mycket trevlig ut – är fullsatt både ute och inne så när som på ett enda bord. Äter en fantastisk lunch – köket är en mix mellan australiensiskt och italienskt när det är som bäst. Sitter ute och njuter länge av det goda vinet – beställer in ostar – svårt att slita oss men dags att upptäcka mera av Brisbane!

image1.jpeg

Winn Lane

image1-1.jpeg

Utan för Ison och Peppa som har massor av läckra australiensiska kläder

image1-2.jpeg

Jaime’s Espressobar gav oss nya vänner och oförglömliga minnen

image1-3.jpeg

Vad som dolde sig bakom dörrarna på detta hotell lyckades vi aldrig lista ut!

image1-4.jpeg

Underbar möbeldesign hos Clickon

Brisbane – sol – värme och en alldeles otrolig livsglädje!

Brisbane – Queenslands huvudstad är som en enda stor glädjemagnet. Alla är vänliga och hjälpsamma – står man med kartan i hand så kommer genast någon fram och vill hjälpa till! Sinnebilden av pigga glada och gästvänliga australiensare! Efter en nattflygning från Singapore landar vi tidigt på morgonen i Brisbane – taxi till mycket trevliga och personliga Inchcolm boutiquehotell. Trots att klockan bara är halv åtta på morgonen så får vi rummet direkt – varmt välkomnade av personalen – tog en lätt frukost innan vi gav oss ut i vimlet. Lyckades efter vissa vedermöder och mycket hjälp hitta Old windmill – Brisbanes äldsta byggnad – nja kanske inte värd att leta så mycket efter men kul att ha sett. Stadshuset var betydligt enklare att hitta – en glad byggnad framför ett torg fullt av liv. Kände oss lätt jetlagade – gick ner till Eagle Street Pier – bara att komma dit och se floden med alla båtar och den vackra bron piggade upp. In på Sake – en mycket bra japansk restaurang – här blev vi omhändertagna och välkomnade med både värme och glädje. Åt ljuvlig mat – drack gott vin och vips var vi som nya människor igen.

Eagle Street är fantastiskt fint – massor av trevliga och livfulla restauranger och barer – ja man blir glad här också! Vi tar oss upp på Queen Street – shoppingstråket med alla tänkbara butiker – alltifrån H& M till Dior och Chanel hittar man downtown. Börjar bli sugna på kaffe ( ja har redan tagit ett par på hotellet och Starbucks) men så faller mina ögon på Noosa – en choklad – och kaffebutik/ med ljuvligt kaffe och en sorts Rocky Road choklad med recept från nuvarande ägarens farfar – så otroligt god!

Strosar vidare – träffar en massa trevliga människor och tar en öl tillsammans med Mick och Jade som vi träffar i hotellets mysiga bar. Dags att klä om för middag och sedan väntar nog sängen – kommer mycket mera om Brisbane senare!

image.jpeg

Trevliga Queensstreet!

image.jpeg

En av Brisbanes äldre sevärdheter ( staden är ung – tidigt 1900-tal blir gammalt)

image.jpeg

Noosa Chocolate Factory

image.jpeg

Den gamla kvarnen!

Singapore – spektakulär lyx, men också en spännande mix av olika kulturer!

> Landar, lätt jetlaggad efter drygt 12 timmar på planet, det är kolmörkt,
> klockan är 6.30 i Singapore och hemma är den, nej förresten, tänk inte på
> tiden hemma. Här är klockan halv sju och det är snart morgon och ljust. Jag
> brukar alltid försöka anpassa mig till landets tid, glömma att marken gungar
> ibland och vet att redan i morgon känns det nästan som vanligt. Har varit i
> Singapore ganska många gånger och fascineras alltmera av denna, på ytan, så
> extremt välordnade, ja nästan lite väl präktiga stad. Har varit där med
> jobbprojekt och bland annat besökt sjukhus (Singapores hälso- och sjukvård
> rankas som en av världens främsta – långt för Sveriges), men också som
> turist på väg till olika länder långt från Sverige.
>
> Taxi direkt till hotellet. Makalösa och fascinerande lyxpalatset Marina Bay
> Sands, en upplevelse i sig, helt klart värt att satsa lite extra på om man
> har möjlighet. Omhändertagande och så vänliga att vi skulle kunnat
> tillbringa hela dagen vid hotellets helt sanslösa infinity pool, som lär
> vara den högsta och största i hela världen, men nog vore det slöseri med
> tiden att missa spännande Singapore. Ett par timmar vid poolen, simtur, en
> lätt andra frukost och man är som en ny människor, redo att ta sig an
> Singapore.
>
> Först ut blir Arab Street. Alltid kul att botanisera i de små butikerna,
> dock inga inköp, vi ska ju vidare. Börjar bli sugen på kaffe och styr stegen
> in på Haji Lane, lite hippt och ett spännande kvarter med mysiga kaféer och
> butiker. Många av husen är dekorerade med målningar i starka färger och jag
> vet inte varför, men de för tankarna till La Boca i Buenos Aires. Med tanke
> på kaféutbudet, sex timmars tidsskillnad och bara ett par timmars sömn i
> bagaget så blir det kaffe på två superläckra ställen, Artistri Café och CAD,
> mycket olika, men båda är någon sorts mix mellan galleri och kafé och kaffet
> är bara sååå gott. Gillar man lite annorlunda kläder så missa inte Tangers,
> koreansk design, mycket läckert och jag som bestämt mig för att inte handla
> kunde inte motstå en topp, ni vet det där om att man aldrig ångrar det man
> köpt bara det man inte köpte! Gillar man vintage så är Dulcet Fig ett måste
> och den som snöat in på brittiskt får sitt lystmäte hos Fabulous Fads.
>
> Lite tidigt för en Singapore Sling på Raffles, men missa föralldel inte ett
> besök. Spännande historia om tigern som en gång sköts där och i butiken kan
> man köpa söta (och dyra) tigrar i alla storlekar. Det är också kul att slå
> sig ner bland alla turister i baren och dricka den berömda drinken medan man
> kastar jordnötsskal på golvet. Enda stället i Singapore där det inte är
> kliniskt rent.

> Styr stegen mot MRT stationen (tågen som förflyttar en med blixtens
> hastighet till olika delar av Singapore) Målet är Little India. Färgglada
> hus, doftande blommor, ljuvliga kryddor och här kan den som vill shoppa
> loss. Med våra mått mätt är det billiga souvenirer i en annars dyr stad.
> Missa inte Sri Veeramakaliamman Temple, Little Indias äldsta tempel med anor
> från 1881. Man får gärna gå in, men glöm inte att ta av skorna. Ett annat
> sevärt tempel är Sri Srinivasa Perumal Temple, 397 Serangoon Road. I Little
> India vimlar det av trevliga och prisvärda restauranger. Vi börjar bli
> hungriga och slinker in på Langnaa Barefoot Dining, som bjuder på ett
> indiskt kök i världsklass. Klockan är sen eftermiddag och med tanke på att
> vi bor på läckra Marina Bay Sands så vill vi dit och njuta av poolen och
> allt annat. Middag på fantastiska Din Tai Fung innan vi avslutar kvällen med
> en drink på hotellets top floor bar. Utsikten är magnifik med Singapores
> Skyline och högst upp bland alla skyskrapor svävar vi, ja marken börjar
> gunga lätt och det är dags att lägga sig. Det blir mer Singapore så
> småningom, men innan dess en massa annat.

image1.jpeg

Arab Street med Sultanens moské i bakgrunden!

image1-1.jpeg

Haji Lane

image1-2.jpeg

Plötsligt – en butik med skandinavisk inspirerad design!

image1-3.jpeg

Det äldsta templet i Little India

image1-4.jpeg

Kul och prisvärt i Little India

Gourdon – ännu en hänförande liten provencalsk by

Vi är på väg till den lilla byn Gourdon. Redan på avstånd stannar vi bilen vid en avfart för att ta foton av byn som tronar högt uppe på en klippa. Gourdon ligger längs den gamla allfartsvägen Route Napoleon och läget är så vackert att man nästan tappar andan. Uppe på den 500 meter höga klippan klättar de mest förtjusande små hus och utsikten från byns alla hörn är magisk, hänförande ja jag skulle kunna ta med alla superlativer som finns och ändå inte kunna ge rättvisa åt det ögat ser när man är där. Så är också Gourdon rankad som en av Frankrikes vackraste byar och de drygt 400 invånarna får samsas med en hel del turister under högsäsong. Huvudgatan kantas av butiker och mysiga små restauranger och med blott 400 invånare kan nog var och en ana att den är smal och kort och ändå rymmer den mycket spännande. De provencalska dofterna av lavendel, rosor, timjan, anis och rosmarin vilar över byn, men ut från en liten lokal kommer än intensivare dofter. Vad är detta? Jo, en parfym och tvålfabrik, La Source parfumée. Vi går in i en mysig liten lokal och får veta att detta snarare är ett destilleri för dofter eller parfymer. Och vi ser hur en äldre dam blandar tvålmassa. Vi botaniserar bland de underbara tvålarna som fått sina dofter genom naturliga tillsatser som fikon, lavendel, jasmin, honung, örter, citron och mycket annat.

Även om byn är liten så är den fransk, vilket ofta innebär ett stort intresse för god mat. Gourdon är inget undantag och byn rymmer förvånansvärt många och bra restauranger. Vi slår oss ner på Restaurant les Grand Hommes, och det visar sig vara ett mycket bra val. Lunchmeny för 22 euro inleds med en mycket god foie gras, som följs av grillad fisk innan vi avslutar med crème brûlée a La Rose. Vad passar bättre till än ett glas svalt lokal rosévin? Nöjda och glada strosar vi vidare i denna lilla by. Här finns en underbar macaronbutik, La Délices d´Ana, flera små gallerier och allra högst upp på toppen ett mycket trevligt kafé. Vi slår oss ner och svalkar oss med vars en iskall Perrier. Vid bordet bredvid sitter Jean och hans flickvän, Christine. Vi börjar prata om svensk musik, Zara Larsson sjöng ju EM låten, men också om trakten som har en uråldrig historia. Jean är född i byn, men bor numera i Grasse. Familjen har kvar sitt hus så det är ett självklart val att tillbringa semestern i barndomsbyn. Byns slott har sitt ursprung från tidig medeltid, men byggdes om 1610. Vintertid är det stilla, men under sommarmånader blomstrar Gourdon. Vi säger ”hej då” till våra nyfunna vänner innan vi går in i kyrkan som ligger nästan vägg i vägg med kaféets uteservering. Tänder ett ljus och tänker på de som inte längre är med oss. Ut i solskenet. Ett stenkast från kyrkan ligger en utsiktsplats och framför våra ögon öppnar sig det otroligt vackra landskapet. Skönheten är nästan bedövande med bergen, dalarna, olivträd, lavendel, grottorna Gorges du Loup och i fjärran det azurblå Medelhavet med Nice flygplats på den karakteristiska tungan ut i havet. Vi lämnar huvudstråket och befinner oss plötsligt i små gränder där man inte ser en enda turist. Fascinerande. Det börjar bli dags att köra vidare, men innan avfärd botaniserar jag i ytterligare ett par små butiker. Honung och lavendel kan man aldrig få nog av.

IMG_6928.JPG

På väg upp mot Gourdon som skymtar högt uppe på klippan!

IMG_6948.JPG

La Source Parfumée i Gourdon

IMG_6958.JPG

I fjärran skymtar Medelhavet och man kan skönja flygplatsen i Nice

IMG_6950.JPG

Lunch hos les Grands Hommes!

IMG_6969.JPG

Här känns turisterna långt borta!