Månadsarkiv oktober 2013

Början på en dag: Vi har morgonkontor på flygplatsen i Fort Lauderdale, Florida. Efter 16 timmars resa via Oslo och New York, och några timmars sömn på flygplatshotell. Sömn är en bristvara med kaffe och längtan gör under med humöret.

Slutet på en dag: Vi delar en Presidente i en colmado på ett hörn i Santo Domingo, Dominikanska Republiken. Här hänger man, här ser man livet hända, här kan man köpa sardiner, bönor, tandkräm och kondomer. Men de flesta hyllorna upptas av flaskor med rom. Man tar en öl och glor på teve i skottgluggen mellan två skräniga högtalare.

I jakten på kontakter i Dominikanska Republiken ramlade jag över en blogg med det intressanta namnet ”What about your saucepans?” (http://www.yoursaucepans.blogspot.se/). Lindsay de Feliz, kvinnan bakom bloggen, har bott i Dominikanska Republiken i ungefär tio år, och är gift med en dominikansk man som kämpat sig upp från en urfattig barndom med knapphändig skolgång till att bli oppositionspolitiker som vågat utmana den lokala makten.

Redan där anade jag förstås att Lindsay skulle kunna lära mig ett och annat om livet i den här karibiska republiken. Så jag kontaktade henne, och hon svarade, och jag ställde frågor och hon svarade,

Minnen är bra. Men det här med att ha fysiska minnen från resor att placera i sitt hem har aldrig varit min starka sida. Ett tag fick jag för mig att jag kanske skulle börja samla muggar för att skaffa mig något fokus när jag ändå gjorde några trevande försök till att inhandla souvenirer.
Det blev en kopp från New York, en från Manchester och en från Peru. Sedan tog det stopp. Jag tappade lusten. De betydde ingenting.

De bästa souvenirerna är givetvis de som väcker en känsla. Och nu har jag faktiskt utvecklat någon typ av ömhet även för de fulaste figurerna i min lilla samling,

Denna veckas jobbresa gick till Sonfjällets nationalpark i Härjedalen. Tanken var att leta upp en och annan björn, för detta är känt som ett av Sveriges björntätaste områden. Inom närområdet finns 50-75 björnar. I hela Jämtlands län (där ju Härjedalen ingår) finns runt 700-900 björnar.
Men det betyder ju inte att man får se nån. Jag tycker överhuvudtaget att det verkar vara folk som INTE vill se björn (min mamma till exempel) som får se dem i det vilda.

Det är skygga och extremt uppmärksamma varelser (med mycket god hörsel och luktsinne), så en sak kan man vara säker på: De visste att vi var där.