Strosa i Strasbourg, swisha genom Schweiz

Det var dags att äta i Strasbourg. Så som det ju är ibland. Men jag hade ingen aptit. Jag hade egentligen ingen vidare aptit i Moseldalen heller, men det gick ju ner i alla fall.
Men i Strasbourg bara växte tuggorna av den där lunchpajen i munnen på mig. Lämnade den halväten och strosade iväg till katedralen, för finns det en katedral i kvarteret vill man ju se den. Ha sett den.
Sedan höll jag på att klappa ihop. Fick pausa och sitta en stund när jag riktade in mig på Ibis hotel, som ju brukar kunna ta hundar på en del rum.

Mysiga Moseldalen

Här går det undan söderut. Klart man vill kika på Moseldalen när man ändå typ har vägarna förbi. Så jag tog en avstickare till Bernkastel-Kues, en 700 år gammal kurort av det pittoreskare slaget, belägen på båda sidor av floden Mosel.

Här växer vinrankorna i raka linjer nedför de omgivande sluttningarna, och i september är det stor vinfestival för alla Rieslingfantaster.

Övernattade på Café Rosi, ett Bed & Breakfast alldeles intill floden, med en lite lätt inrökt restaurang och bedagad charm. Att hundar är välkomna och blir rentav bortskämda (värdinnan sprang fram och tillbaka efter fler hundkex under frukosten i matsalen,

Välartade Münster

Minns ni filmen The Truman Show? Den där en man, spelad av Jim Carrey, är med i en dokusåpa utan att veta om det. Hela hans liv är iscensatt i en perfekt värld, där allt går enligt manus.
Lite så kändes det att komma till Münster. Jag tog en mindre väg dit från Bremen, eftersom jag var trött på Autobahn. Var kanske inte det bästa beslutet eftersom det var knökat med trafik och en del långsamt puttrande traktorer på den lilla vägen och inte mycket chans till omkörningar. Men fint var det, med illgula rapsfält, prunkande gröna björkar (här har våren kommit långt) och betande hästar vid überpittoreska korsvirkeshus.

Nomadliv i Bremen

Ibland kan det ha sina fördelar att meddela sig om sina förehavanden på sociala medier. Tack vare att jag hojtade till om att jag var på väg ner till Tyskland från Danmark fick jag en inbjudan av Margareta och Bobo Jonilson att komma förbi och bo i deras husbil en natt.

Så jag började måndagen med att korsa Själland, från Helsingör och ner till Lolland. Färjan från Rödby till Puttgarten. In i Tyskland, ut på Autobahn. Fräste iväg ner till Bremen och checkade in hos dessa coola personer, som inte bara är beresta nåt så in i bomben och har gjort så många spännande jobb runtom i världen (på allt från bussfabriker i Asien till polishundförare i Chile),

Skitresan

Hon gillar ju att bada, det lilla livet.
Gärna precis innan det är dags att packa in oss i bilen för fortsatt färd.
Och hon vill gärna tipsa andra med liknande intressen.

SkitigLovis_Helsingor.jpg
Hahaha, det funkar varje gång. 1. Hitta ett gyttjehål i skogen. 2. Gör dig så lerig du kan. 3. Invänta tvåbeningens beslut att låta dig bada i havet en gång till innan avfärd. Testat i Helsingör, Danmark. Funkar skitbra.

Barnstorf.jpg
I Tyskland finns det också gyttjepölar. Kan varmt rekommendera ett i skogen strax utanför den lilla gulla byn Barnstorf. Här har jag inte hunnit hitta det än,

Häng med på roadtrip!

Idag började den, roadtrippen. Resan ner till Frankrike som går via Danmark, Tyskland och … tja, jag vet inte riktigt än. Har hyrt ett hus vid rivieran i några veckor och har tänkt att ditresan ska få ta cirka en vecka – men någon absolut brådska är det egentligen inte. Vi får se hur rutten blir.
Dagens etapp gick från Stockholm till Helsingör, och herregud vad glad jag är att jag tog mig över sundet innan det var dags att checka in och sova någonstans.
Då är man ju ändå utomlands.
Åh, utomlands.

Det är jag och hunden Lovis.

Nu är uniformerna här!

Som ett led i Egmonts arbete med att ”synas i alla kanaler” satsar man nu på att stå ut från mängden även fysiskt. Frilansare omfattas också av den nya strategin, och reportern Karin Wallén och fotografen Johan Marklund är först ut att prova de nya arbetskläderna, under en reportageresa i Thailand för Vagabond och Utemagasinet.

Det har talats en hel del om ”brand recognition” och varumärkesbyggande, men att uniformerna skulle ha effekter för själva utförandet av jobbet var mer oväntat. Något av en bonus, faktiskt.

– Det känns som att arbetet har blivit mer strukturerat och mindre impulsivt,

Är kriget slut nu?

Det har firats buddistiskt nyår, Songkran, de senaste dagarna och detta är förenat med ett regelrätt krig längs gatorna i många thailändska byar och städer. Vattenkrig alltså.

Man kastar vatten på allt som rör sig, allt som står still, allt som försöker komma undan, allt som går på ben eller hjul. Det är bara att resignera inför högtiden som tydligen ska symbolisera att gå ”ren” in i det nya året, som också är början på en välbehövlig regnperiod.

Men eftersom Songkran utvecklats från ett vänligt skvättande till att ösa vattenmassor ur slangar, vattenpumpgevär, tunnor och vad-du-nu-har-tillhands och dessutom med färg och talk i tillägg är det inte säkert att du går direkt nytvättad ur leken,

Bambu på hal is

Nä. Det här inlägget har inte jättemycket med bambu att göra. Inte med Bambi heller. Och framförallt lyser isen med sin frånvaro.

Jag bara ville få använda rubriken till nåt. Kom på den i en kajak i morse, eller om det var fotografen Johan Marklund som gjorde det. Vi har utvecklat nån slags växelverkan/tävling/pausfågel i form av vitsiga rubriker på reportage vi vill göra. Det viktigaste är att rubriken innehåller en ordvits. Vad reportaget i övrigt handlar om är inte lika viktigt. Att just bambu kommit upp till ytan i vårt medvetande är förstås inte så konstigt efter några dagars kringflackande i thailändska nationalparker.

Downhill i Chiang Mai

Vad gör man lämpligast efter en natts sömnlös färd från Sverige till Thailand? Jo, man kastar i sig en snabb frukost och kastar sig sedan vidare – ut i bergen kring Chiang Mai i norra Thailand.
”Lämpligast” eller inte, det är i alla fall vad jag och fotografen Johan Marklund gjorde häromdagen.

Kanske lika bra att vara lite avdomnad i skallen av sömnbrist och jetlag när man för första gången i sitt liv ska störta ner för branter på en mountainbike. Har ni läst min presentation av mig själv på den här bloggen så vet ni att jag ”undviker”