Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Downhill i Chiang Mai

Vad gör man lämpligast efter en natts sömnlös färd från Sverige till Thailand? Jo, man kastar i sig en snabb frukost och kastar sig sedan vidare – ut i bergen kring Chiang Mai i norra Thailand.
”Lämpligast” eller inte, det är i alla fall vad jag och fotografen Johan Marklund gjorde häromdagen.

Kanske lika bra att vara lite avdomnad i skallen av sömnbrist och jetlag när man för första gången i sitt liv ska störta ner för branter på en mountainbike. Har ni läst min presentation av mig själv på den här bloggen så vet ni att jag ”undviker” att cykla. Jag är helt enkelt en som hellre går. Eller springer, paddlar, simmar, kryper… Kanske för att jag en gång bröt käken när jag föll av en cykel.

Därför var det nog bra för mig att stegvis känna att de feta mountainbikedäcken faktiskt gör jobbet. De klarar rätt mycket, bara man litar på dem. Det går att forcera rötter, stenar, stockar och små (för mig väldigt små) stup. Självklart gjorde jag en klassisk framdäcksbroms-stopp-vurpa. Hör väl till, inbillar jag mig, att nån gång volta över styret i den här terrängen.

Chiang Mai är känt för en rad aktiviteter, inte minst vandring. Men MTB-folket har bra förutsättningar för att trivas här. Vår tur, av medelsvår grad i nationalparken Doi Suthep, var… hur ska jag uttrycka mig här… DET JOBBIGASTE JAG NÅNSIN GJORT! Så kändes det där och då i alla fall.
Uphill ingick också, om man säger så, och låren blev rejält sura.
Men sen var det de där stunderna när man börjar känna att – jag behärskar det här. Det funkar att släppa på farten utför smala, branta, guppiga stigar. Det går att parera och forcera hindren. Då kom det där leendet. Med lite hjälp av adrenalinet. Så jäkla kul, att jag inte skulle tveka att göra det igen.

Mtbtyskar.jpg

Tyskarna Sabrina och Sung pustar i hettan (april är den varmaste månaden i Chiang Mai). Det är såna här bilder jag knäppte av med mobilen. Såna där man pustar ut en stund. När det gick brant utför, när små tjut av skräck och glädje hördes eka mellan bergen och när de överjävliga uppförsbackarna besegrades under svett och svordomar tog jag inga bilder. Just saying.

Mtbfika.jpg

Cykelhandskar av. Litet kaffestopp i nationalparken där kaffebönorna växer så det knakar intill mountainbikestigarna.

Mtbpunka.jpg

Punka. Sånt händer.

Mtbmittben.jpg

Några timmar senare. Sliten, mör, skitig och nöjd. Next stopp thaimassage, med öm rumpa.