Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

"För mycket kärlek är inte bra"

Kvinnan bakom receptionen ser uppenbart upprörd ut när jag frågar henne om hennes äldsta son och hans nya flickvän. Trots att hon axlar spörsmålet är det ändå uppenbart att det är något som tynger. Kvinnan heter Sopha och är chef för det populära vandrarhemmet på Street 172. De senaste dagarna har dock en strimma orolighet flyttat in i hennes ansikte. Henne son, Bun Hey, och hans fnittriga flickvän har precis lämnat Phnom Penh för att färdas söderut till kuststaden Sihanoukville. Att de är nykära går inte att ta miste på.

”Han är ju alldeles för ung för att ha en flickvän. Han förstår inte det!”

Jag har svårt att dölja mitt leende och hennes lätt ängsliga min påminner mig om min egen mamma. Även hon hade bekymrade tankar när jag blev gammal och söt nog att ha flickvän. Bun Hey är dock inte i femton-års åldern, som jag var, han närmar sig tjugo.

Till saken hör att Sopha ser väldigt ung ut själv. Precis som de flesta khmerer är det dock svårt att gissa sig till hennes ålder. Men jag kan inte tänka mig att hon är en dag över fyrtio. Det skulle därmed placera hennes första graviditet i samma ålder som hennes egna son. Istället för att fråga hur gammal hon är, vilket visat sig vara ett internationellt snedsteg, nickar jag mot hennes make som sitter längre in i restaurangen. Han är lite av en kuf och vi har knappt utbytt ett ord trots att vi träffar varandra nästan dagligen.

Det är vanligt att par i Asien inte öppet visar ömhet men brukar ändå se ett känslospel utspela sig bakom kulisserna. Blickar, små nyp, något subtilt tecken på samspel – mellan dem tycker jag mig inte uppfatta något sådant.

Sopha börjar istället skruva på sig när jag frågar hur gammal hon var när de gifte sig. Kanske borde jag bara sköta mitt och ta ett steg tillbaka? Äh, det är ändå inget kul på bio

CIMG6126.jpg

Foto: Matias Andres

Kärlek i Kambodja är inte lätt att förstå. Som i många fattiga länder handlar ett förhållande här om mycket mer än två människor som är tycker om varandra, om ens det.

I ett samhälle som erbjuder väldigt lite spelrum kan ett förhållande bli det som förändrar livet – för hela familjen. Att ”gifta upp sig” på den sociala stegen är något som syns i alla kulturer men på få platser är det lika påtagligt som i Sydostasien. Jag minns en tur jag gjorde till de gröna fälten i norra Vietnam och hur vår unga guide berättade att priset för hennes hand var två vattenbufflar. Hon hade pekat lite längre ned på vägen och där satt en annan ung tjej som var värd tre vattenbufflar, för hon var sötare, hade hon sagt.

Tillbaka i Kambodja väntar Sopha fortfarande med sitt svar. Efter att husmodern, hennes mamma, har passerat lutar hon sig över disken…

För mycket kärlek är inte bra… säger hon och fortsätter berätta om hur hon blev ihopparad med mannen som sitter och läser tidningen i den svagt upplysta hörnan. De har fungerat bra ihop säger hon, även om ”det inte finns någon kärlek mellan dem”. De är mer som kuggar i ett fungerande maskineri, skapat av hennes mamma och hennes mans föräldrar.

Det känns svårt att förstå att ett kärlekslöst förhållande kan fungera bra. Men 20+ år tillsammans, tre barn och en lönsam verksamhet är mer än de flesta Khmerer vågar önska sig.

DSCN0144.JPG

Foto: Matias Andres

”För mycket kärlek är inte bra”

Jag lämnar Sopha men orden dröjer sig kvar under huden på mig. Jag tänker på de smöriga kärlekslåtarna i Chile och dess Kambodjanska motsvarigheter som pumpas ut från restaurangen bredvid. Hjärtskärande röster som på gränsen till gråt förkunnar… ja, jag vet inte… Mina språkkunskaper är minst sagt begränsade, men varenda gång jag frågar vad låtarna handlar om får jag ett snett leende och ett rakt svar:

L O V E

Något har fått mig att tro att kärlekens pendel svingar mycket kraftigare här. Kanske för att mina erfarenheter har varit från så vitt skilda världar. De två kvällarna som jag spenderade i Hanoi med den 27-åriga tjejen som aldrig upplevt en kyss. Samtalen med de skandinaviska män som spenderar hela årslöner på bartjejer i Pattaya. Min egna flickväns föräldrar som blev glada när hon träffat en utlänning, men halvt tog det tillbaka när det visade sig att han var en fattig skribent med trasiga shorts – god bless.

Kärlek i Kambodja är inte alltför olik kärlek i Sverige, eller Chile, när det väl kommer till kritan. Det är bara att den kan verka skrämmande när den tornar upp sig och kastar en skugga över allt vi trodde var viktigare – landsgränser, säkerhet eller till och med familjeband.

I Sophas ögon är nog Bun Hey fortfarande samma lilla unge som sprang runt på vandrarhemmets solkyssta golv och lekte. Att han nu tar en chans och ger sig ut på en resa som innehåller både skratt, gråt, kärlek och förtvivlan kan jag tänka mig är jobbigt att se. Men är det inte det kärlek handlar om? Att ta en chans och komma ut på andra sidan med söndriga shorts, en erfarenhet rikare och tre vattenbufflar fattigare?

”För mycket kärlek är inte bra”

Det är lika sant som det är en lögn. Men om man inte upplevt både för mycket och för lite kärlek, hur kan man då veta vad man föredrar?

Gillar du det du läser? Om du vill vara säker på att inte missa något kan du –följa mig på Facebook– där jag varje vecka postar mina reseinlägg och tips från hela världen.