Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Korrupta Poliser gillar Kakor

”89% of encounters with traffic police result in a bribe”
– Joel Brinkley, Cambodia´s Curse

Efter ca tio månader spenderade i Kambodja var det bara en fråga om när även jag skulle behöva bidra till det korrupta system som sorgligt nog definierar Khmerernas samhälle. För min egen del skedde det när jag begav mig hemåt efter att ha släppt av min flickvän på restaurangen där hon arbetar.

Det var på en av Kambodjas många helgdagar och borta var de stora horderna av bilar och motorcyklar som annars trängs på Preah Norodom Blvd. Jag passerade sakta The Independence Monument, ett vackert monument byggt i 1958 efter Khmerernas självständighet från det franska styret, och styrde långsamt förbi morgonpigga tiggare och helgöppna caféer. Jag njöt av den stressfria färden och det var först när en polisman klev ut mitt framför mig som jag väcktes ur den behagliga dvalan som åkturen försatt mig i.

17129588392_d603e79abe_z.jpg

Phnom Penh's livliga gator. Foto: Michael Klinkhammer

Den uniformerade mannen pekade på ett litet område på gatan där hans partner stod och gestikulerade att jag skulle stänga av motorcykeln. Han bad om identifikation och när jag visade det enda ID jag hade på mig, mitt norska ID-kort, kliade han sig på huvudet och skrev en siffra på sitt block som han visade mig: ”5$” – ca 41 SEK.

Det hade varit lätt för mig att betala pengarna och åka därifrån men jag var inte alls på humör för att betala pengar för en oförklarlig företeelse. Jag frågade vad jag hade gjort för fel och han pekade på min motorcykels registreringsskylt och muttrade något samtidigt som han slog med pennan på blocket. Jag grävde fram de enda Riel jag hade (den Kambodjanska valutan) men när han granskade de skrynkliga sedlarna skakade han bara på huvudet och vände sig bort. 2000 riel (ca 4 SEK) var uppenbarligen mycket mindre än han förväntat sig när han stannade mig.

Jag gick åt sidan, ringde upp min flickvän och bad henne förklara för polisen att jag vägrade betala 5 USD. Samtalet mellan dem blev hätskt från polismannens sida men när han gav tillbaka luren förklarade hon att de kommit överens om att jag skulle betala 5000 riel (ca 10 SEK) för att ha kört mot rött ljus – great – just great!

Vid den här tidpunkten var jag trött på hela situationen och jag lovade dyrt och heligt att köra hem och hämta mer pengar. På vägen hem blev jag på nytt påverkad av den vackra dagen och passade på att köpa ett paket med kakor som jag sedan körde tillbaka med och bjöd de båda polismännen på, tillsammans med deras 5000 riel.

16542207064_164342a70a_z.jpg

Foto: Michael Klinkhammer

Det finns få lärdomar att skatta sig lycklig för i den här historien. Den officiella minimilönen i Kambodja är skrattretande låg (t.ex. har fabriksarbetarna i Kambodjas textilindustri kämpat hårt för att öka sin månadslön från 60$ till 100$ och nyligen upp till 128$, ca 1062 SEK) men en undersökning visar att många lever med mycket mindre pengar än så.

500$ – 600$ är en siffra som används när man pratar om inkomster på den Kambodjanska landsbygden. Sådana löner tvingar många Khmerer att hitta nya sätt att överleva på och de som kan drar tyvärr nytta av sina positioner.

När jag väl återvände var den buttra polismannen upptagen med två ungdomar utan hjälm så jag lämnade istället över kakorna och pengarna till hans kollega som genast fattade min hand och log ett brett, tandlöst leende. När jag på nytt svängde ut på Phnom Penhs vägar kändes det ändå bra. Jag hade kanske bidragit med pengar till korruption men jag hade förhoppningsvis också bidragit till att göra deras dag pyttelite behagligare.

I ett land där de flesta bara har råd att unna sig ett leende får man ibland leta efter glädjestunder på motsägelsefulla platser, men likväl är dem där.