Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

“I Kambodja borstar barnen inte tänderna”

När jag började arbeta som engelskalärare i Kambodja blev jag förvånad över hur många barn som hade svarta tänder. Inte bruna eller smutsiga, vi pratar om karies på en nivå att man kunde se hålen på flera meters avstånd.

Matias Andres 1.JPG

Foto: Matias Andres

Det var efter en Indien och Sri Lanka-resa som jag blev tvungen att börja leta efter jobb när jag återvände till Kambodja. Jag hade dessförinnan studerat på distans med CSN-bidrag men nu var kursen slut och det var dags att utforska den kambodjanska arbetsmarknaden.

Jag visste att flera av de unga killarna och tjejerna på mitt hostel försörjde sig som engelskalärare och trots att jag inte är från ett engelsktalande land tänkte jag ändå ge det en chans. Sagt och gjort, jag lämnade mitt lilla rum på det ökända street 172 i Phnom Penh och gav mig ut för att checka av punkt nummer ett för att få ett jobb: se proper ut

Matias Andres 2.jpg

Foto: Sreymom Phal

Det var definitivt något som tog emot när jag såg mina mörka lockar falla till golvet och det blev inte bättre av att jag kort därefter skulle behöva gå och köpa byxor på den lokala marknaden. Jag står fast vid att man fortfarande kan bedöma sin lycka utifrån hur mycket kläder man behöver ha på sig under dagen:

Skjorta, slips och skor? Nej tack
Barfota och shorts? Nu pratar vi

Efter att min utstyrsel inhandlats såg jag till att införskaffa mig en lista över alla skolor i staden och hyrde sedan en scooter för att välsigna dem med ett besök från en slätstruken chilenare i svettiga byxor med pressveck.

Det var lätt att få jobb i Phnom Penh, överraskande lätt faktiskt. Det tog inte lång tid innan byxor och slips hade blivit del av morgonrutinen och skriket från rika kambodjanska barn hade blivit vardag.

Matias Andres 3.jpg

Foto: Matias Andres

Dessa små charmiga varelser var fascinerande på fler sätt än ett. De anlände till skolan i dyra och enorma bilar trots att vägarna knappt hade plats för cyklar och de konsumerade socker som om deras liv hängde på det.

Kambodja har en uppenbar förkärlek till söta bakelser och säljer i tillägg läsk i varje hörn. Precis som i Chile behöver du inte ens köpa en hel flaska utan du kan istället köpa ett glas med Coca Cola när abstinensen slår till.

Det har gjort att svarta tänder blivit allt mer vanligt och ingen höjer på ögonbrynen om en unge har karies som kan ses med blotta ögat. Det var dock inget jag visste när jag började på skolan och jag frågade därför en kollega varför alla ungarna hade svarta tänder.

Roti berättade för mig att det var vanligt att föräldrarna struntade i att hjälpa sina barn att borsta tänderna eftersom de ändå kommer tappa dem. Därför låter dem tänderna fyllas med karies och väntar istället på att de trillar av sig själva. I kombination med en hög sockerkonsumtion har det lett till en generation av svarta leenden under solen.

Det var svårt att låta bli att fälla en kommentar men om det är något som jag har lärt mig så är det att Kambodja aldrig slutar att förvåna ♥

Gillar du det du läser? Gör ett besök på -min Facebooksida- eller kika in på -min Instagram- för bilder och berättelser från Kambodja och Asien