Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

När regnet gör sig påmint

Ljudet smyger sig fram och det är först när jag slutar knappa på tangenterna som de underliga lätena smyger sig in i mitt medvetande. Jag ställer mig upp och betraktar fläkten, men förstår snabbt att det är utanför fönstret som ljudet kommer ifrån.

Det är underligt hur något så självklart som regn kan överraska en. Man tar det för givet att regn inte faller under torrsäsongen i Thailand, precis som man förutsätter att farliga ting sker andra människor, inte en själv. Det kan vara något så smått som regndroppar som faller över den grönskande gräsmattan, det kan vara något så explosivt som en trafikolycka.

Bangkoktips: Mina fem favoriter

Ute efter mina bästa Bangkoktips? Här listar jag mina fem favoriter i huvudstaden

bangkok tips reseskribent matias.jpg

Wat Pho besökts helst med en god vän eller två. Foto: Matias Andres

1. Tempel, konst och thailändsk arkitektur

Många av mina Kambodja- och Thailand tips innehåller en mängd av kultur och tempel där den min personliga vinnare är Angkor Wat. Hela Sydostasien är dock fullt av vacker arkitektur och Bangkok är inget undantag. Här trängs modernt med antikt och det finns mängder av intressanta hus och imponerande tempel värda ett besök.

Barn i Kambodja – en uppförsbacke?

Prolog: "Grattis, ni ska få barn!"

Ett naket barn springer runt och klättrar på de parkerade motorcyklarna. Hans hud har samma bruna ton som den iskaffe som ligger i en plastpåse framför mig. Isbitarna smälter snabbt ut på det solvarma golvet och börjar omedelbart att torkas upp. Det finns varken fläktar eller air-condition där vi sitter och väntar. Sjukhusets väggar är målade med en vit och beige färg som antagligen ska få dem att se mindre smutsiga ut.

I en stadig ström kommer och går mestadels unga par. De kommer in höggravida och lämnar faciliteterna med en bebis i ett litet knippe.

Äventyr i Sri Lankas trädgårdar

sri lanka reseinspiration varaner varan reseskribent matias andres.jpg

På Sri Lankas sydkust stiger solen upp över staden Hikkaduwa och badar dess morgonpigga invånare i ett bländande ljus. I ett av kustvägens många vandrarhem står en kanna på en sotig gasspis och väntar på att koka upp sitt vatten medan ljudet av små tassar ljuder på det upphettade plåttaket.

”Kom här, titta, titta!”, säger jag.

Den äldre kvinnan släpar sig tålmodigt närmare dörren som vätter ut mot den färgglada lilla plätten som jag pekar mot. Saftigt grönt gräs delar rum med palmträdets grå stam och kasserade kokosnötter ligger utspridda tillsammans med diverse skräp och rostiga metallföremål.

Phnom Penh’s Kungliga Palats

Riktat mot öst, där de mäktiga floderna Tonlé Sap och Mekong möts, hittar vi ett område som hyser Phnom Penh’s kungliga palats samt flera utmärkta exempel på Kambodjansk arkitektur. Komplexet, byggt endast tre år efter att kung Norodom signerat ett skyddsavtal med Frankrike, har sett flertalet renoveringar sedan 1866 och fungerar fortfarande som kungligheternas officiella boning.

I jämförelse med annan inhemsk arkitektur är området väldigt ungt men väl värt ett besök. Här är tre goda anledningar till att skriva upp Det Kungliga Palatset på din lista över sevärdheter i Phnom Penh:

1. Silver Pagodan
Med en smaragd-Buddha från 1600-talet,

Soluppgång över Angkor Wat

Ljusblå och gula sken från mobiltelefoner dansar fram och visar vägen över knaggliga stenar. Stundtals försvinner ljuset ned över kanten och ett stilla vatten skymtar. Med några få felsteg hamnar man i vattensamlingen som omringar Kambodjas utan tvekan mest besökta tempel: nationalklenoden Angkor Wat. Sakta strömmar fler och fler människor över de nästan tusenåriga stenarna och möts av försäljare med inplastade menyer som erbjuder både varmt kaffe och maträtter.

De som släpat med sig kamerastativ försöker ställa upp dem på den lerplätt som sticker ut från den lilla dammen framför det stora tempelkomplexet och det dröjer inte länge innan det ett högljutt sorl stiger från den växande gruppen.

En trygghet i resandets ovisshet

Bloggen tar en ny vändning! Från att fokuserat på att endast rapportera ifrån Kambodja kan jag nu gladeligen utöka med historier från hela kontinenten. Det gör att mina anteckningar, tips och historier från bl.a. Sri Lanka, Indien och Vietnam kan komma till nytta. Med lite tid hoppas jag kunna bjuda på alla mina guldkorn.

Här nedan följer anteckningar från en fullproppad tågresa i Indien som jag mailade in till en Vagabond-tävling:

En trygghet i resandets ovisshet

Saltkornen från cashew-nötterna som äts av två högljudda indier landar i mitt hår,

Fem tecken på att du bott i Kambodja länge

Dagar blev till veckor som sedan sipprade ut till månader. När åren snart blivit plural märker man att saker och ting har förändrats både utifrån och in. Saker som tidigare kunde skaka om min värld krusar numera inte vattenytan, vardagen ser annorlunda ut och förhållandet med min Kambodjanska flickvän sätter kommunikationen på prov.

Ett av de första tecknen på att ting höll på att omdefinieras kom när synen av kackerlackor och råttor inte längre fick mig att rycka till. Dessa obehagliga varelser har länge stått på min ”FY FAN”-lista men en natt i Chiang Mai sprang en råtta förbi och inte en muskel rörde sig.

Paradisön Koh Rong

Redan när vi kliver av båten blir jag översköljd av minnena från min senaste visit. De spanska tonerna från Tapas-restaurangen, de trötta damerna bakom fruitshake-stånden och de berusade ungdomarna med sin flagnande hud. Den smala stranden kantas av vandrarhem, små affärer och bungalows. Det är skönt att ännu en gång ha flytt från stadens kakofoni av hundskall och byggnadsarbetare. Här ljuder en konsensus om livets lugna stunder. Vi sparkar av oss sandalerna och går barfota längst med Koh Rongs stilla vatten.

Mycket har hänt på 18 månader men i vanlig, Kambodjansk, ordning har processen inte varit utan hinder på vägen.

På motorcykel genom Kambodja

Regnet slår som slöa nålar mot ansiktet och tvingar ned ögonlocken. Det har pågått en ständig kamp mot klockan sedan himlen öppnade upp sig och vi har förlorat i över tre timmar. Vi befinner oss någonstans emellan ingenstans och kuststaden Koh Kong.

För två timmar sedan sa en liten tjej att det var femton minuter kvar. Sanningen är att vi under hela dagen fått höra att vi är nära. Antingen ljuger någon eller så har vi åkt fel på en väg som endast leder framåt. Lederna har börjat stelna efter flera dagars åkande genom Kambodjas landsbygd och handen håller krampaktigt kring motorcykelhandtaget.