Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Sharpeville massakern – en vändpunkt

Sharpville är en av de många kåkstäder som grundades under 1950-talet i Sydafrika. Hit tvångsförflyttades tusentals svarta människor efter införandet av Group Areas Act 1950, som lagstiftade vart olika raser var tillåtna att bo. Svarta och så kallade icke-vita flyttades ifrån de mest attraktiva områdena nära städernas centrum till kåkstäder i minder attraktiva områden längre bort. Efter Group Areas Act följde en mängd Apartheidlagar, inklusive Pass Laws Act som stipulerade att alla svarta måste bära ett pass som visade vart personen bodde, samt vart han eller hon arbetade. Det var endast i dessa områden, och på väg till och från dem, som svarta hade rätt att vistas. Från och med nu ansågs svarta människor inte som medborgare i Sydafrika, utan endast som inflyttad arbetskraft. I ett svepande slag hade majoriteten av Sydafrikas befolkning reducerats till ett värde endast obetydligt högre än boskap.

Group Areas Act.jpg

Bild från SA history online

Det var mot dessa passlagar som man hade samlats för att protestera den 21 mars 1960. Protesten var arrangerad av det nyligen grundade Pan Africanist Congress of Azania (PAC) under ledarskap av Robert Sobukwe. Man samlades vid Sharpvilles polisstation för att frivilligt lämna över sig till arrest för brottet att vistas på allmän plats utan sitt pass. Demonstrationen var fredlig, och till en början lugn. Men de närmare 10,000 demonstranterna gjorde polisen nervös och någonting gick fel. När dagen var över hade 69 personen skjutits till döds, många av dem i ryggen, och närmare 200 hade skadats.

Sharpville.jpg

Bild från SA history online

Sharpville aftermath.jpg

Bild från SA history online

Sharpville massakern utlöste ett antal händelser som skulle eskalera krisen i Sydafrika. En mängd protester mot polisens agerande spreds över Sydafrika, men också runt om I världen. Apartheidregimen svarade med att bannlysa bade PAC och ANC. I detta läge såg ANC inte längre någon möjlighet att fortsätta med en fredlig kamp mot en alltmer aggresiv och våldsam regim, och Umkhonto we Sizwe (Nationens Spjut) grundades som ANCs beväpnade gren med Nelson Mandela som överbefälhavare.

I dag uppmärksammar Sydafrika denna tragiska dag som Human Rights Day (de mänskliga rättigheternas dag). Man minns de som gav sitt liv för kampen om lika rättigheter för alla, på denna dag och under de 30 år som följde innan Sydafrika äntligen blev ett fritt och demokratiskt land. För att ytterligare understryka vikten av den uppoffring som gjordes i Sharpeville, var det just där som Nelson Mandela skrev under Sydafrikas nya och demokratiska constitution 10 december 1996.

Nelson Mandela.jpg

Bild från Nelson Mandela Foundation