Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Med resor som jobb

Ett av mina många jobb, som alla på något sätt relaterar till turism, är att då och då guida svenska turistgrupper. Jag frilansar åt flera olika reseföretag där grupperna varierar från 15 till nästan 30 personer, och reslängden generellt är 2-3 veckor.

Facebook och Insta verkar det nog som världens glassigaste jobb, och jag sticker inte under stol med att det är helt ok att få betalt för att bo på fina hotell, åka på safari och äta goda måltider. Och att ha ett jobb där man kan utöva sin absoluta favorithobby, fotografering, är faktiskt galet priviligerat!

Alldeles intill en död buffel där hyenor och gamar slåss om bästa platsen

Att få se en familj surikater komma upp för att värma sig i solens först strålar är få förunnade

Men resor som jobb är inte bara lyx och lättja. Det är också långa dagar, som blir ännu längre av att man måste göra kontorsjobbet efter en hel dag på resande fot (12-timmarspass är helt normalt). Det är kunder som alltid har rätt, även när de har fel. Det är halmtak som läcker i sommarstormarna, och rum som blir iskalla på vinternätterna. Det är att bita ihop och låtsas som ingenting när man hjälper en gäst att avlägsna en stor insekt från axeln, trots att man egentligen bara vill skrika rakt ut och springa långt därifrån. Och det är en ständig diskussion om varför internet är så långsamt…

Man är en mångsysslare av rang när man guidar. Man förväntas inte bara kunna berätta om landets historia, geografi och samhälle utan har även en mängd andra roller. Man är meteorolog, väskbärare, tolk och medlare. Man talar om för vuxna människor när de ska gå på toaletten, och vad de ska ta på sig följande dag. Man ser till att mat och dryck kommer på bordet utan alltför lång väntan (ibland betyder detta att man själv rycker in som servitris) och att notor och rumsräkningar stämmer, och blir betalda.

Men framförallt ser jag guidejobbet som ett enormt ansvar, som ofta leder till fantastiska belöningar. För många är detta den enda resan de kommer göra till Sydafrika, och ofta är det en livslång dröm som förverkligas. Det är upp till mig att hjälpa till att förverkliga denna drömmen. Naturligtvis kan jag inte ändra på hur hotellrummet ser ut, vad det är för väder, eller locka fram lejonen för en perfekt bild. Men jag tror ändå att guiden kan påverka helheten av resan på ett stort sätt. Genom att förmedla intressant information, genom att lösa problem (helst innan de uppstår), genom att vara ett bra resesällskap, och en disciplinerad organisatör. Det kräver engagemang och en positiv inställning, även när gästernas humör och tålamod tryter. Men man får det tusenfalt igen när en gäst säger att det var en av de bästa upplevelserna i deras liv, och när man ser människor så djupt berörda av sin upplevelse att de får tårar i ögonen.

Även om man ibland blir så trött att man vill gråta, och då och då vill mörda någon så skulle jag aldrig byta det mot ett vanligt kontorsjobb. Som man brukar säga på engelska: it’s a tough job, but someone’s gotta do it!

Vandring på Vilda Kusten

Finbesök på safarilodgen

På en sanddyn i världens äldsta öken: Namib

Solnedgång i Okavangodeltat