Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

8 ställen att minnas Mandela

Den 18e juli skulle Nelson Mandela ha fyllt 98. Sedan 2010 är denna dag Nelson Mandela International Day, då människor runtom i världen uppmuntras att ge 67 minuter för Mandela. En väldigt liten gåva, med tanke på att han själv gav 67 år av sitt liv för Sydafrikas frihet.

Själv planterade jag fruktträd i kåkstaden Soweto i år. Förhoppningsvis kommer dessa små träd att växa och frodas, och ge inte bara grönska men även frukt för barnen som leker här. När jag grävde i den magra myllan tänkte jag på de många ställen människor vallfärdar till för att uppleva en del av det enorma arv Nelson Mandela,

Att köra bil i Sydafrika

ATT KÖRA BIL PÅ EGEN HAND i Sydafrika är mycket lättare än vad många tror. Hyrbilarna är billiga och av bra kvalitet, vägarna är generellt väl underhållna och bensinen är relativt billig. Det enda man behöver oroa sig för är att hålla sig på rätt sida vägen, eftersom Sydafrika har vänstertrafik.

Att ha bil ger så mycket mer frihet på en resa. Man kan välja sin egen väg, och stanna till när man känner för det. Personligen älskar jag en roadtrip, och har gjort många runtom i detta väldiga land. För stort är det, och avstånden är ibland enorma.

En resa på världens lyxigaste tåg

Rovos Rail anses av många tågentusiaster vara ett av de absolut lyxigaste tågen i världen. Jag har inte mycket att jämföra med, men har ändå svårt att tänka mig att något skulle kunna slå upplevelsen jag hade på Rovos.

Fulla av förväntan anlände vi till den privata stationen i Pretoria för att checka in för vår resa till Durban. Vi möttes av en väskbärare i hög hatt och livré, som tog vårt bagage och försäkrade oss att det skulle finnas i vårt svit när vi kom dit. I väntrummet, möblerat med vackra skinnmöbler och dekorerat med antik tågmemorabilia,

Dagen som blev början till slutet

Tidigt på morgonen den 16e juni 1976 samlades tusentals skolungdomar i kåkstaden Soweto utanför Johannesburg. Man planerade ett antal protestmarscher som skulle sammanstråla på Orlando Stadium. Denna kalla vinterdag skulle bli den sista för många av dessa ungdomar.

Anledningen till protesterna var att apartheidregeringen nyligen hade beslutat att undervisningen på de så kallade Bantuskolorna (skolor för svarta) skulle ske på Afrikaans. Nu stod man alltså inför en situation där svarta inte bara fick en undermålig utbildning (eftersom de endast ansågs behöva elementära kunskaper), utan att mycket av denna utbildning skulle ske på ett språk de inte fullt behärskade och som symboliserade apartheidregimens förtryck.

Sydafrikas bästa safari

Jag får ofta frågan om vart man upplever Sydafrikas bästa safari. Svaret på denna fråga är naturligtvis subjektivt, men jag ska ge dig min åsikt. Under mina tio år i Sydafrika har jag haft privilegiet att besöka väldigt många olika safarilodger, både genom jobbet och privat. Jag tröttnar aldrig på spänningen när man rullar ut i buschen i en öppen bil! Vad kommer vi få uppleva den här gången? Varje tur är annorlunda, och varje tur är magisk! Men vissa safarin är bättre än andra. För mig är det allra viktigaste känslan av att vara mitt i Afrikas vildmark. Här är några saker som jag tycker bidrar till det:

Att man har stora ytor av vildmark runt sig.

Fem böcker för dig som vill förstå Sydafrika bättre

Av Posted on Inga taggar 0

Även om reseguider är ett jättebra sätt att skaffa sig information om en destination så går de sällan på djupet. Under min tid i Sydafrika har jag försökt lära mig så mycket som möjligt om landet. Dels för att jag jobbar som guide, men också för att jag tycker man har en skyldighet som utlänning att försöka förstå sitt nya hemland så bra som möjligt. Här kommer en lista över fem böcker som har hjälpt mig få bättre insikt i detta undebara, men komplicerade, lands historia och nutid. Jag har valt att inte översätta citaten för att låta dem komma till sin fulla rätt.

Roadtrip med Marilyn, del två

Från Swakopmund leder vägen norrut mot den ödesmättade Skelettkusten. Förrädiska sandbankar har lett till många skeppsbrott här, och landet är livlöst med undantag för de långsamt växande sanddynerna. Man förstår varför Portugiserna som seglade i dessa vatten för mer än 600 år sen gav kusten namnet ”helvetets portar”. Vid vägens ände ligger Terrace Bay som en sista utpost innan vildmarken tar över totalt. Några utspridda hus, en enkel bensinstation och en radiomast hukar i dimman för den vassa sydvästvinden.

Marilyn2-5.jpg
Vid Skelettkustens grind

Marilyn2-3.jpg
Diego Cao, den förste Europe att sätta fot på Namibias kust, reste ett stenkors i sin nations namn 1484.

Roadtrip med Marilyn

Just nu är jag ute på en roadtrip med ett gäng glada svenskar. Vi ska resa genom Namibia, och avslutar med ett besök i Botswanas Okavangodelta. Vår overland truck Marilyn är en trofast kompanjon, om än lite högljudd och smått grinig ibland. Precis som alla Grand Old Ladies!

Marilyn-9.jpg
Meet Marilyn!

Vi har precis avslutat den första delen av vår resa, som tog oss från Windhoek till Namiböknen och vidare till kuststaden Swakopmund. Windhoek är en intressant blandning av nytt och gammalt, kolonialt och kommunistiskt. Därifrån sträckers sig vägen sydväst mot Sossusvlei i Namiböknen där mindre än 100mm regn faller varje år.

Att springa världens vackraste maraton

På påskafton vallfärdar löpare till Kapstaden för ett av löparkalenderns allra största events; Two Oceans Marathon. I år sprang 16,000 halvmaran, och 11,000 den otroligt vackra, men stenhårda ultrasträckan på 56km. Jag var en av de 11,000.

Vid startlinjen sjunger tusentals löpare Sydafrikas nationalsång Nkosi Sikelel iAfrika och det är inte den kyliga morgonluften som ger mig gåshud, utan känslan av att vara en del av något riktigt stort.

Two Oceans at start.JPG
Vid starten

Two Oceans.jpg
Bild: Two Oceans Marathon.

Efter startskottet tar det några minuter för oss att komma över startlinjen. Sen springer vi rakt söderöver längs Main Road som är en salig blandning av fula 60-talsbyggen och fantastiskt vackra hus från början av förra seklet.

Sharpeville massakern – en vändpunkt

Sharpville är en av de många kåkstäder som grundades under 1950-talet i Sydafrika. Hit tvångsförflyttades tusentals svarta människor efter införandet av Group Areas Act 1950, som lagstiftade vart olika raser var tillåtna att bo. Svarta och så kallade icke-vita flyttades ifrån de mest attraktiva områdena nära städernas centrum till kåkstäder i minder attraktiva områden längre bort. Efter Group Areas Act följde en mängd Apartheidlagar, inklusive Pass Laws Act som stipulerade att alla svarta måste bära ett pass som visade vart personen bodde, samt vart han eller hon arbetade. Det var endast i dessa områden, och på väg till och från dem,