Fred i Colombia!

Visst går det inte att förenkla till den grad men denna dag är ett steg på vägen i en väg som kantats av död, besvikelse och lidande. Det är en fred som tagit generationer att mejsla fram och som kostat alldeles för mycket. Så det är svårt att efter 50 års stridigheter inte dras med i stämningen som idag rådde bland de mer än 13 000 deltagarna på Simon Bolivar-torget i centrala Bogota.

Men visst är vägen kvar lång och krokig. Fortfarande återstår inte bara den andra gerillan ELN utan också flera paramilitära grupper för att inte nämna de fortfarande starka drogkartellerna och illegala gruv- och skogsindustrin som utnyttjar den laglösa situationen i landet.

I en by bland bergen

Gång på gång måste jag påminna mig själv om att resan är själva målet, att det inte bara är målet som ska avnjutas eller selfiedokumenteras. Nog för att Machu Picchu är just ett sådant fantastiskt resmål som det nu kanske bör skrytas med men jag måste ändå säga att vägen dit var fantastisk i sig.

Inkaleden till trots valde jag ett mer avslappnat alternativ, nämligen den pittoreskt stillsamma lilla byn Ollantaytambo. Nu ska man inte få för sig att denna by inte är hållplats för många turister men det mäter sig antagligen inte med Coscu eller Aguas Calientes.

Machu Picchu

Det är inte alla som har obegränsat med varken tid eller pengar att spendera under sin Latinamerika-resa. Det gäller med andra ord att välja vad man ska investera i och med tanke på mitt förra inlägg om Colombias förlorade stad, så är det många som frågar om man ska välja denna uppstickare snarare än det turistinfekterade Machu Picchu i Peru.

Min första och bästa resa till Peru gjorde jag i december 2014. Jag var där för att bevaka de internationella klimatförhandlingarna och efter några intensiva dagar var det dags att chilla ner… big time. Det blev en månadslång soloresa med ett självklart besök i Machu Picchu.

Colombias Machu Picchu

Är ”La ciudad perdida”, dvs den förlorade staden. Ett resmål eller snarare vandringsmål för den mer äventyrslystne som väljer upplevelse framför komfort. För hit kan du inte ta dig med tåg, bil eller flyg utan det är vandra som gäller.

Jag måste erkänna att jag var något tveksam till att ge mig ut i en fyra dagars djungelhajk med allt man hade fått höra. Som det delikata mellanmål jag oftast är för allsköns insekter, vi snackar mygg, loppor, löss, fästingar och allt där emellan, så kändes det inte helt kul. Jag vet vad ni tänker… lite mygg har väl ingen dött av?