Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

I en by bland bergen

Gång på gång måste jag påminna mig själv om att resan är själva målet, att det inte bara är målet som ska avnjutas eller selfiedokumenteras. Nog för att Machu Picchu är just ett sådant fantastiskt resmål som det nu kanske bör skrytas med men jag måste ändå säga att vägen dit var fantastisk i sig.

Inkaleden till trots valde jag ett mer avslappnat alternativ, nämligen den pittoreskt stillsamma lilla byn Ollantaytambo. Nu ska man inte få för sig att denna by inte är hållplats för många turister men det mäter sig antagligen inte med Coscu eller Aguas Calientes. Det är en by som fortfarande har en genuin anda kvar i sig mycket tack vare sin närhet till ett häpnadsväckande landskap. För Ollantaytambo ligger smågömd i en lummig dal mellan berg som utgör del i Andernas spektakulära kedja.

Att palla sockerrör med ungarna i byn, käka hamster och dricka vidrigt kaffe med de äldre på torget. Det finns mycket att göra även i de lugnaste platserna. Det var också här jag fick uppleva mitt antagligen dummaste men även grymmaste äventyr. Utan någon egentlig koll fick jag för mig att bestiga ett av bergen i närheten. Jag tog med mig vatten, nötter, chips och torkat kött, satte på mig mina bästa hipsterkläder, laddade mobilen med Spotify och tog även med min kamera. Vandringen upp var en parad av njutningsfulla stunder med en utsikt som slår det mesta men även en som tog nio timmar innan jag nådde toppen. Kollar ni på bilderna kan ni förstå att jag grät en tår eller två när jag fick priviliegiet att ensam njuta av detta.

Utmaningen kom när jag skulle ner. Då klockan redan var långt in på eftermiddagen hann det mörkna, vattnet var slut och även allt tilltugg. Jag var hungrig, kall och törstig som tur var hittade jag en liten bäck innan jag svimmade. När mobilen slocknade hade jag ingen ficklampa kvar att lysa upp vägen med. Fram kom kameran som med bildblixten fick bli mitt vägledande ljus. Det var minst sagt skräckfilmskänsla över det hela när jag blixtrande fick ta mig nerför ett becksvart berg. Så varsågoda, njut av dessa bilder som jag vill tro att jag riskerade mitt liv för.

P1040224.jpg
P1040223.jpg
P1040245.jpg
P1040249.jpg
P1040255.jpg
P1040257.jpg
P1040258.jpg
P1040261.jpg
P1040263.jpg
P1040266.jpg
P1040267.jpg
P1040268.jpg
P1040271.jpg
P1040275.jpg

Ser ni den vandrande pinnen?
P1040292.jpg
P1040296.jpg
P1040304.jpg
P1040316.jpg
P1040328.jpg
P1040344.jpg
P1040347.jpg
P1040355.jpg
P1040376.jpg
P1040372.jpg
P1040402.jpg

Under en promenad bland inkaruiner fick jag ta skydd för regnet och fick oväntat besök av dessa krabater.
P1040400.jpg
P1040422.jpg
P1040432.jpg
P1040441.jpg
P1040447.jpg

Den peruanska versionen av en friterad munk var sjukt god men så är ju allt friterat.
P1040451.jpg

Grillad hamster. Inte mycket kött men däremot gott trots upplägget.
P1040456.jpg

Har man ingen riktig julgran så tar man vad man har.
P1040458.jpg

Gamla inkaruiner omgärdar Ollantaytambo.