Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Var det bättre förr?

Av Posted on Inga taggar 0

Var det bättre förr?
Foto: Adobestock

Nästa vanföreställning är att det generellt är så dyrt att åka tåg. Fel, fel, fel! I alla fall när det gäller inrikesresor.

Det var bättre förr. Det är en ganska vanlig känsla inom många områden. Inte minst när det gäller tågresandet. Och visst var det mycket som funkade bättre förr, som det faktum att fanns men inte längre finns direkttåg, både dag och natt, från Sverige till Hamburg och Paris.

Men ibland lurar vi oss själv med den känslan.

Myt 1: Fler åkte tåg förr i tiden

Man kan ju lätt få för sig att fler åkte tåg i Sverige för säg 30 eller 40 år sedan. Stämmer det? Inte alls, är svaret. Sedan början av nittiotalet har antalet tågresenärer i Sverige fördubblats, tågresandet fortsätter att öka från år till år.

Myt 2: Tågen var punktligare förr

Och man kan lätt få för sig att tågen förr i tiden oftare avgick och kom fram i tid. För så minns vi ju att det var. Men minns vi rätt? Eller är det bara en diffus känsla som grundar sig på att vi minns de senaste tågförseningarna men knappast dem vi upplevde på sjuttio- eller åttiotalen?

Sanningen är att punktligheten var riktigt usel för 40 år sedan. I början av åttiotalet kom bara drygt 50 procent av Sveriges persontåg fram i tid. Sedan dess har punktligen ökat och 2017 kom 90 procent av SJ:s tåg fram mindre än fem minuter för sent. Det är ungefär samma punktlighet som världens punktligaste flygbolag som samma år var Air Baltic.

Men å andra sidan ser 2018 ut att bli ett riktigt skitår för punktlighet när det gäller svenska tåg. Det kan man till stor del skylla på extremvädret. Senvinterns enorma snömängder och sommarens värmebölja med många småbränder nära rälsen och osedvanligt många solkurvor gjorde att bara sex av tio tåg kom fram i tid i somras. Men riktigt så illa som i början av åttiotalet har det inte varit år.

Myt 3: Det har blivit dyrare

Nästa vanföreställning är att det generellt är så dyrt att åka tåg. Fel, fel, fel! I alla fall när det gäller inrikesresor. På flera sträckor, som Stockholm–Göteborg, har priset för en tågbiljett sjunkit stadigt senaste åren, inte minst på grund av ökad konkurrens mellan olika tågbolag, medan flygpriserna ökat. Sedan 2015 har tågbiljettpriserna Stockholm–Göteborg sjunkit med tio procent. Dessutom är tågbiljettpriserna numera dynamiska, precis som flygbiljettpriserna. Det betyder att nån som bokar sent på en populär sträcka kan få betala mycket. Och det omvända: tidiga bokningar kan ge riktiga kap, eftersom priset ändrar sig utifrån utbud och efterfrågan. Men totalt sett sjunker alltså biljettpriserna.

Att det kostar minst 2 000 kr att ta tåget till London, medan du kan få en flygbiljett samma väg för 200 kr är en annan sak och handlar om en prisdumpad flygmarknad där skattebefriade lågprisflyg med lågavlönad personal dumpat priserna rekordmycket.

Myt4: Det satsas inte på tåg

En sista missuppfattning är att det inte satsas några pengar på att investera i tåg och järnvägar. Det är fel. Visst, det satsas fortfarande för lite, det tycker jag, men mer än förr. Värsta synderna begicks under yuppisarnas, de långa kavajernas och axelpuffarnas decennium, alltså på åttiotalet, då det satsades väldigt lite på järnväg. Oljekrisen var avklarad, nu var flyget och bilen framtiden. Tåget var något gammalt och omodernt. Idag får vi lida på grund av politikernas försummelser gentemot järnvägen på åttiotalet.

Men efter 1990 tog investeringarna fart. Räls har uppgraderats och nya tåg har introducerats. Det händer saker. Men räcker det som görs?

För sant är att knappt några helt nya järnvägar – förutom Bottniabanan längs Norrlandskusten upp till Umeå – byggts sedan början av förra seklet. Och det är illa. Dagens järnvägar är överbelastade, vilket leder till en hel del trafikstrul. Det är dags att bygga nya järnvägar innan nuvarande järnvägsnät blir totalt överbelastat och kollapsar. Till exempel en helt ny höghastighetsjärnväg Stockholm–Jönköping–Göteborg/Malmö. Ta de nödvändiga politiska besluten nu – och sätt fart!

Men ändå …

Men visst, en del saker var bättre förr. Restaurangvagnarna med bordsservering och nattågen med bekväma sovvagnar Stockholm–Hamburg. Och för klimatets skulle vore det ju bra om det åter fanns direkttåg året runt till exempelvis Berlin och Bryssel. Allt det saknar jag innerligt.