Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Därefter tar alla normalt funtade människor tåget när de ska till Europa.

Av Posted on Inga taggar 0

Vart leder spåren? Foto Adobe Stock

Vart leder spåren? Vart går tågen? Allt för sällan över nationsgränserna.

När min pappa i sin ungdom på femtiotalet skulle till Paris på semester tog han tåget. Ett självklart val. Priset för en tågbiljett var rimligt. Priset för en flygbiljett var orimligt.
När österlandsresandet tog fart i början av sjuttiotalet liftade man eller sicksackade sig fram med olika tåg och bussar. 1975 gav amerikanen Paul Theroux ut en miljonbestseller om att tågluffa i Asien. Mellan Istanbul och Katmandu reste ständigt en strid ström av unga européer och amerikaner. Hotell och kaféer i Tabriz, Mashad, Herat och Kabul förvandlades till informationscentraler där resenärer utbytte erfarenheter och adresser.

Men 1979 tog ayatollorna över Iran medan Sovjet invaderade Afghanistan och klippte av landvägen Europa–Asien för gott.
Därefter flyger alla normalt funtade människor när de ska österut.

Men i Europa regerade tåget åttiotalet ut. Tågreklamen sprakade från resebyråernas skyltfönster och bekväma direkttåg gick i skytteltrafik mellan Stockholm och Paris, med sovvagn hela vägen och restaurang med bordsservering och vita tygdukar.
Alla jag kände tog tåget till kontinenten. Ingen flög. Det var kul att åka tåg. Dessutom socialt. Men framför allt billigt.

Men i början av nittiotalet hände något. Vore jag konspirationsteoretiker skulle jag förklara för dig hur herrar från Europas tågbolag – med fickorna bågnande av mutpengar från flygbranschen – träffades, skrattade elakt och skrockade: ”Nu ska vi göra livet surt för tågresenärerna. Vi lägger ner de internationella tåglinjerna och höjer priserna med hundra procent.” Jag skulle också berätta om politikerna som på ett annat möte utbrast: ”Ha, ha, nu passar vi på att avreglera flyget och pumpar in mer skattepengar i byggandet av flygplatser.” Och oljeshejker och flygfabriksdirektörer som skanderade: ”Hurra, då blir vi ännu rikare och fetare.”

Men nu tror jag ju inte på konspirationer. Snarare på människans oförmåga att förstå konsekvenserna av sitt handlande. Runt 1990 ansågs tåget vara något omodernt. Framtiden var bilens och flygets. Och våra folkvalda i sin moderniseringsiver och med sin avreglering ville vara moderna och fattade inte att vi 20 år senare skulle börja debattera flygets växthusgasutsläpp och börja sakna de internationella långtågen, lika lite som ryssarna med sin invasion och iranierna med sin revolution tänkte på att de därmed högg av landvägen till Asien. Men likväl blev det resultatet. Och därefter flyger alla normalt funtade människor när de ska utomlands.

Tänk dig att Europas politiker på ett möte i nästa vecka enas om att införa ytterligare en miljöskatt som höjer flygbiljettens pris med 50 procent. En chockhöjning, förvisso. Men om du begrundar att en flygbiljett till Rom som idag kostar 1 200 kronor därmed skulle gå på 1 800 inser du att världen inte går under för det, utan att det är en rimlig höjning för miljöns skull.
Tänk dig att samma politiker är överens om att ta flygskattpengarna och investera dem i ny rak räls och för att omskola de konkursade flygbolagens flygvärdinnor och piloter till tågvärdar och lokförare.
Vad händer då? Jo, därefter kan du åka snabbtåg till några av kontinentens storstäder på samma tid som det tar att flyga inklusive flygbuss till avlägsna ­lågprisflygplatser och köande till paranoida säkerhetskontroller.

Därefter tar alla normalt funtade människor tåget när de ska till Europa.

Foto Adobe Stock

Välkommen på tågprat i Stockholm på måndagkväll

Dags för tågsemester – i samarbete med Vagabond. Boka biljett!