Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Räls i P1: Lyssna på fyra berättelser i radio om tåget då och nu (och sedan)

Foto: Getty Images

Jag har inte skrivit jättemycket på Tågbloggen under våren. Det finns en förklaring. Jag har haft fullt upp med att åka tåg i tre världsdelar och skriva klart min kommande essä-, guide- och reportagebok, Ta tåget heter den och kommer i oktober.

Och så har har jag haft fullt upp med en serie radioprogram som också handlar om tåget. Räls heter programserie och den handlar om om järnvägens betydelse i samhället och kulturen då och nu. Och er ciceron genom tåghistorien är … jag. Första avsnittet sänds måndag 3 juni kl 10.04. Sedan kommer ett nytt halvtimmesprogram i veckan:

Program 1: Måndag 3 juni

Rälsen som formade det moderna Sverige

Välkommen till Räls! Idag ska vi titta närmare på hur järnvägen formade det moderna Sverige. Vi berättar om en sjuklig finansminister som la grunden, om nedrustningen och om bristande underhåll som fått rälsen att knaka i fogarna. Lyssna!

Första programmet handlar om hur allt började i Sverige. Foto: Getty Images

Program 2: Måndag 10 juni

Järnvägen som byggde imperier

Idag berättar vi om de långa järnvägsförbindelserna som gjorde det möjligt att resa jorden runt på 80 dagar. Och så tar vi en titt på järnvägens betydelse för kolonialiseringen av Afrika och Asien och på Kinas satsning på en sidenväg som går på räls.

Program 3: Måndag 17 juni

Nattåg och snabbtåg

Idag handlar det om drömmen om att kunna ta nattåget till kontinenten. Om japanska och franska höghastighetståg och svenska planer på något liknande. Och om en man som drog i nödbromsen för att han tyckte att det gick för snabbt.

Program 4: Måndag 24 juni

Hypen för tågsemester

I dag berättar vi om Selma Lagerlöfs resa till Italien – och om såväl mord som kärlek i tågkupéer och på perronger. Och om varför det som tidigare var så enkelt, att resa på räls genom hela Europa, har blivit så krångligt.

Restaurangen i Alp Grüm i Schweiz som man endast når med tåg – Bernina Express för att vara precis. Hit går ingen bilväg. Foto: Per J Andersson

Lyssna när som helst!

Programmen sänds alltså måndagar 10.04, men går i repris tisdagar kl 02.30 (för nattugglor) och söndagar kl 13.30. Och givetvis kan man lyssna på programmen på Sveriges Radios webb och i appen SR Play närsomhelst och för (nästan) all evinnerlig framtid.

Senaste året har jag åkt med Indian Railways, Amtrak, Grand Canyon Railways, Rhätische Bahn, ÖBB, Deutsche Bahn … men också SJ. Foto: Johan Marklund

Varför Räls i P1?

Utgångspunkten för programmen är det faktum att järnvägen och tåget har genomgått så många förvandlingar. Från bullrande och rykande fridstörare till modernitetens spjutspets, för att landa i dagens image som framtidshoppet som ska göra det möjligt att fortsätta resa utan att förstöra klimatet.

Järnvägen medförde inte bara buller, rök och miljöförstöring. I dess spår följde också den sociala alienation som hängde samman med att landsbygdens folk bröt upp från torp, stugor och gårdar för att flytta in till bostadslängor i tegel bredvid fabrikerna i de växande städerna. Det var järnvägen som tog dem bort från den trygga hembygden till den anonyma staden.

Borgerligheten i 1800-talets Europa kände sig anonymiserad och bullerstörd. Det skrevs många artiklar av läkare, filosofer och andra tänkare i vetenskapliga skrifter. De oroade sig för farten, skakningarna och mötena mellan olika samhällsklasser i kupéerna.

Men järnvägen hade kommit för att stanna. Tidigare hade den globala långresenären som inte ville utsätta sig för omänskliga strapatser eller hade råd med kostsamma expeditioner varit hänvisad till haven. Med järnvägen hade långväga landtransporter för första gången i världshistorien blivit folkliga. Tåget innebar en kommunikationsrevolution för de stora massorna.

Rälsen användes också för européernas exploatering av sina kolonier i Nordamerika och Indien. Samtidigt sammanfogade den olika delar av samhället, både fysiskt och mentalt. Den sociala integrationen stärktes och därmed känslan av gemenskap.

Tågresandet ansågs bidra till att utplåna privilegier genom att transportera rik som fattig med samma hastighet. Biljetten gav tillträde till en jämlikare värld.

Sedan kom krisen. När bilismen bredde ut sig efter andra världskriget började tåget att betraktas som något ålderdomligt, en kvarleva från 1800-talet. Samtiden – och framtiden – tillhörde bensinmotorn och asfaltsvägen. Och flyget.

Men så började nyheterna om klimatuppvärmningen komma tätare. Tåget genomgick en metamorfos och började åter definieras som något modernt – och nu också som en garanti för en hållbar utveckling. Som en botemedlet på den svåra kombinationen av resfeber och klimatoro.

Många såg tågtrafiken som räddningen undan miljömässig katastrof, lösningen på storstädernas trafikstockningar och den globala uppvärmningen.

I Räls i P1 undersöker vi olika aspekter av tågresandet. Järnvägens roll för industrialismen, nationalismen och kolonialismen. Men också tågets betydelse när det gäller urbaniseringen, semesterresandet, tidsuppfattningen och språket.

Och vi tittar på hur tågen kommer att se ut i framtiden. En dag kanske de rusar fram i rör i samma hastighet som de snabba jetflygplanen? Fast måste de verkligen hela tiden köra snabbare? Kanske ska vi istället lära oss att resa – och leva – lite långsammare?

I Räls skildras allt detta med berättelser, intervjuer och reportage.

Tid för avgång. Var god stäng dörrarna!