Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

När Freud sa att tågresan var sexuellt upphetsande

Av Posted on Inga taggar 0

Många manliga tågresenärer får sädesuttömning i sömnen natten efter en längre tågresa.

Vi kan skratta åt det idag, men en gång i tiden ansåg en del att en tågresa inte bara bjöd på platonsk reslust, utan också kunde vara sexuellt upphetsande. Bakom den slutsatsen stod bland andra ingen mindre än psykoanalysens fader Sigmund Freud.

Det här är ett utdrag ur mina anteckningar från arbetet med ”Ta tåget – på spåret genom historien, samtiden och framtiden” (Ordfront förlag 2019). En del kom med i den tryckta boken, annat ströks för att passa in i den större berättelsen om tågets historia:

Ibland kan resandet uppfattas extra lustfyllt. Det är som om de jämna skakningarna och framåtrörelsen skapar en förhöjd känsla av närvaro och välbefinnande. Det är frestande att tolka den känslan psykoanalytiskt, i alla fall sedan man läst vad både Sigmund Freud och Karl Abraham skrev om järnvägen. De påpekade nämligen sambandet mellan mekanisk skakning och sexuell upphetsning.

Freud skrev: ”Skakningarna … har utövat en så fascinerande effekt på äldre barn att åtminstone alla pojkar någon gång i sitt liv velat bli konduktör … Allt som har med järnvägen att göra ägnar de märkligt stort intresse och under fantasiåldern (kort före puberteten) blir den kärnan i en utsökt sexuell symbolik. Tvånget att på detta sätt förknippa tågresandet med sexualiteten utgår uppenbarligen från lustkaraktären hos förnimmelserna av rörelse.”

Han menade att om man förtränger denna lustkänsla kommer denna ungdomliga reslust att slå över i sin motsats, det vill säga att de som vuxna resenärer känner olust och obehag vid skakningar och vaggningar ombord på tåg. ”Under en tågresa blir de fruktansvärt uttröttade eller har benägenhet för ångestanfall under resan”, konstaterade Freud och fortsatte: ”Genom järnvägsångesten skyddar de sig från upprepning av den pinsamma upplevelsen”.

Psykoanalyskollegan Karl Abraham höll med och berättar om en av sina patienter som såg till att göra långa tågresor och hålla sig vaken under färden ”för att inte gå miste om något av resandets lust”. Abraham menade att många manliga tågresenärer också får sädesuttömning i sömnen natten efter en längre tågresa. Abraham var inne på att neurotiker som känner ångest inför snabba rörelser eller rörelser som man själv inte kan kontrollera, som passagerare ombord på ett tåg – eller för den delen, tänker jag, ombord på dagens flygplan – var ett uttryck för rädsla för ”en sexualitet som undflyr den egna kontrollen”. ”Deras ångest”, skrev Abraham, ”gäller faran att råka i en fortgående rörelse som inte längre lyder deras vilja. Samma patienter brukar också få ångest för att resa med alla slags fordon som de inte kan stoppa när de vill”.

Det som psykoanalytiskt kan förklaras som den egna sexualitetens självständighet, frikopplad från förnuftet, upplevs av resenären som en rädsla för att tåget ska spåra ur. Rädslan för urspårning är en vanmakt över att vara instängd i en apparat som snabbt rör sig framåt utan att man på nåt vis kan påverka den. Resenären blir hjälplöst passiv. Kupén kan alltså bli lika mycket en traumatisk plats där resenären känner sig instängd och maktlös som den kan uppleves som en plats för lustfyllda skakningar. Känslan av instängdhet förstärktes av att resenärer i förstaklasskupéer ända fram till artonhundrasextiotalet bara kunde ta sig ut genom sidodörrar ut mot perrongen. Det saknades en sammanbindande korridor i tågets färdriktning. I kupén rådde inte bara en generande tystnad utan också ett potentiellt hot. Någon av medpassagerarna kunde ju vara mördare som därmed ostört skulle kunna beså sitt brott. I fantasin blev tåget en dramatisk och fascinerande plats för brott som sker ohörda och osedda av resenärerna i de angränsande kupéerna.

Tidningen The Globe skrev: ”De högsta rop drunknar i bullret från de snabbt rullande hjulen, och mord eller värre brott än så kan pågå till ackompanjemang av ett tåg som flyger iväg med sextio miles i timmen. När det stannar i vederbörlig ordning, och inte förrän då, kan den anländande konduktören finna en andraklasskupé förvandlad till ett slakthus. Vi överdriver inte.”

Ta tåget kan du beställa här till marknadens lägsta pris.