Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Tågens punktlighet och resenärernas uppfattning

I arbetet med Ta tåget har jag pratat med tyskar, britter och fransmän – och praktiskt taget alla har samma grundmurade uppfattning: här i vårt land fungerar inget som det borde, tågen är ju alltid försenade. Foto: Getty Images

Det är som med epidemierna, läs- och skrivkunnigheten och fattigdomen i tredje världen. Folk tror att det skett färre framsteg än vad det verkligen gjort de senaste trettio åren och att det är mycket värre än vad det faktiskt är.

Utdrag ur reportageboken Ta tåget (Ordfront förlag 2019):

De flesta svenskar är övertygade om att bara hälften av alla tåg kommer fram i tid. Det vet man med säkerhet, för det har statliga SJ, det största svenska tågbolaget, tagit reda på med hjälp av en opinionsundersökning. Samtidigt säger Trafikanalys – den svenska myndighet som sammanställer punktlighetsstatistik från alla offentliga transportmedel – att mellan 80 (ett dåligt år) och 90 (ett bra år) procent av tågen är mindre än fem minuter försenade.

Under 2019 skedde dessutom en rejäl uppryckning av tågens punktlighet. I snitt 91,3 procent av alla svenska tåg nådde sin slutstation högst fem minuter efter tidtabell. Det är en markant förbättring jämfört med året före, då 88 procent av tågen kom i tid, enligt statistik från Trafikanalys.

Resenärerna har alltså uppfattningen att det fungerar mycket sämre än vad det egentligen gör. Det är som med epidemierna, läs- och skrivkunnigheten och fattigdomen i tredje världen. Folk tror att det skett färre framsteg än vad det verkligen gjort de senaste trettio åren och att det är mycket värre än vad det faktiskt är.

Uppfattningen att man inte kan lita på tågen är inget typiskt svenskt fenomen. I arbetet med boken Ta tåget har jag pratat med tyskar, britter och fransmän – och praktiskt taget alla har samma grundmurade uppfattning: här i vårt land fungerar inget som det borde, tågen är ju alltid försenade. Sanningen är att de är ungefär lika punktliga i alla dessa länder, även om man räknar lite olika.

I Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna håller mellan 88 och 94 procent av tågen tiden. Det verkar vara ungefär den punktlighet man kan förvänta sig, oavsett land och oavsett transportslag. För även de flesta av världens största flygbolag har liknande resultat.

I Sverige körs ungefär 1 200 tåg om dagen. Nästan 1 100 av dem kommer fram i tid, enligt Trafikanalys. Att drygt hundra tåg om dagen är mer försenade än fem minuter är ju inte bra. Men så var det väl inte för trettio år sedan? Visst kom tågen fram i tid då? Nej, så var det faktiskt inte, däremot tror många det. Gårdagens resande har en tendens att förskönas i ett nostalgiskt sken som säger mer om hur vi vill minnas snarare än hur det verkligen låg till.

Faktum är att under de årtionden som brukar beskrivas som välfärdslandet Sveriges guldålder, 1960–1980-talen, var de svenska tågen inte lika många, hade färre passagerare och var oftare försenade. På sjuttiotalet kom bara 70 procent av tågen fram i tid. Bottennoteringen kom 1980, då nästan hälften av alla tåg var försenade.

På nittiotalet började tågen bli punktligare för att i slutet av decenniet nå dagens nivå när ungefär 90 procent av alla svenska tåg är max fem minuter försenade. Det låter ju inte så illa. Men tittar man närmare på siffrorna från Trafikanalys upptäcker man att ju längre resa ett tåg gör, desto mer försenat är det.

Bryter man isär punktlighetsstatistiken upptäcker man att 95 procent av kortdistanstågen, som domineras av storstädernas pendeltåg, håller tiden, medan bara 87 procent av medeldistanstågen fixar det. De svenska långdistanstågen är mest försenade, drygt 77 procent av dem kommer fram i tid, enligt Trafikanalys statistik för första halvåret 2019.

Men det är inte så konstigt att det är långskotten i tågvärlden som oftast missar. Ju längre sträcka, desto mer som kan gå fel. Det är därför som de svenska tågen är mest försenade i Norrbotten, den del av Sverige där avstånden är som störst. Och minst i de sydligare regionerna Östergötland, Mälardalen och Uppland.

Samma sak med tågen i Tyskland, Italien, Storbritannien och övriga Europa. Regional- och pendeltåg är bra på att hålla tiden, medan långdistanstågen klarar sig något sämre. Förhållandet ”ju längre sträcka, desto större risk för förseningar” är förmodligen också skälet till att Europas mest punktliga tåg generellt sett finns i relativt små länder som Schweiz, Österrike, Nederländerna och Danmark.

Det här var ett utdrag ur reportageboken Ta tåget (Ordfront förlag 2019). Köp gärna boken och/eller kom och lyssna när jag pratar om tågresandets historia, samtid och framtid – här är kalendariet för våren 2020.

Lyssna på Vagabonds podcast

Ta tåget till Rivieran:

Resa i Europa med hund:

Öluffa i Karibien: