Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Bilder från Japanresan som aldrig lades upp – del 1

Av Posted on Inga taggar 0

Konichiwa bloggen-san!

I mars hade jag min Japandebut i samband med en resa till ön Kyushu – de varma källornas och ramens ö. Jag har tidigare skrivit om en del av upplevelsen i artiklarna ”24 timmar i Nagasaki” och ”8 saker som överraskade mig när jag reste till Japan” men här tänkte jag dela med mig av några fler minnen och möten i form av bilder som liksom inte fick plats någon annanstans.

Det hela började med några grisar

img_9961

På ett rast-stopp på väg till städerna Arita och Ureshino, där vi skulle besöka en keramikfabrik och bada i ett onsen. Det här blev resans första bild. Jag fotade grisarna för att de påminde mig om den Oscarsbelönade japanska animerade filmen Spirited Away (2001) av Hayao Miyazaki.

Och det kändes faktiskt lite som att åka omkring i en Miyazaki-film. Vi åkte förbi böljande kullar och vackra berg täckta med täta skogar av bolmande runda träd som nästan såg ut som mossgröna moln. Sådana där som finns i Totoro-filmen.(Också en Miyazaki-film) Här och där åkte vi förbi knippen med beiga hus som hade branta svarta tak med sirliga takåsar och i luften cirkulerade glidflygande glador – rätt ballt.

Och fortsatte med en glass

img_9972

Japanerna verkar inte ha några som helst begränsningar för vilka typer av produkter som kan eller borde smaksättas med grönt te. Det finns verkligen i alla former och varianter man kan sig. Just den här glassen var dock inte min, utan fick endast figurera som ett foto-motiv. Jag valde istället en glass med mispel-smak (loquat på engelska), en supergod frukt som tillsammans med kumquat, sötpotatis och jordgubbar är några av de vanligaste grödorna som odlas på ön.

En tur i keramikfabriken

skarmavbild-2016-12-12-kl-18-56-36

Den lilla staden Arita i prefekturen Saga är egentligen bara känd för en sak – superdyrt handmålat och anrikt porslin. Det kan ta åratal för hantverkarna att lära sig och utveckla tekniken till fullo. Mycket mer spännande än så var Arita inte men eftersom det låg på väg mot vår destination för kvällen gjorde vi ett kort stopp här.

Nakenchock i Ureshino

Första kvällen sov vi i den lilla staden Ureshino, som är känd för sina te-odlingar och välgörande varma källor. Vår guide hade ordnat så att vi skulle få fota ett av de privata rummen på det ryokan som vi bodde på. Men det som hon inte hade berättat var att hotellet även ordnat så att en av de anställda skulle agera modell. Och när man badar i onsens badar man nästan alltid naken, även om man badar i stora allmänna onsens. Jag blev så generad att jag knappt ville sikta med kameran.

img_0075

Finmiddag i pyjamas

En av de bästa sakerna med att bo på ett ryokan är att man får gå omkring i kimonos. De som hotellet erbjöd till sina kunder var härligt pösiga och mjuka så det kändes nästan som om man trippade omkring i just en typ av pyjamas. Fast en pyjamas med extremt strikta klädkoder. Bland annat lärde vi oss vikten av att svepa kimonon med öppningen åt rätt håll – vänster över höger – eftersom det motsatta brukar göras vid liksvepningar. img_0141

Eftersom det är tabu med tatueringar på de flesta onsens (eftersom det är nära förknippat med den japanska maffian), och eftersom jag det, valde jag att inte bada förrän sent på kvällen. Så medan mitt sällskap spanade in källorna tog jag en rundtur i byn. Bland annat hittade jag till ett av templen.

img_0192

Och råkade snubbla förbi ett av stadens publika fotbad.

img_0205

Till middagen serverades flerrätters och som vegetarian i Japan innebär det oftast tofu. Även den här gången. Förutom supergods tofu/sojabönsrullar – yuba – och saltad körsbärs-gele (den rosa fyrkanten) fick jag även smaka på konnyaku, (det där gröna) som är en typ av en sladdrig historia som jag aldrig riktig förstod vad det var och som i princip inte smakade något alls. img_0113

img_0144

Några saker jag lärde mig under middagen:

  • Att sticka ner pinnarna i risskålen är ett stort ”no no” och anses super-oartigt.
  • Den mesta fugun (blåsfisk) som äts i Japan är odlad och därför inte giftig.
  • Vild fugu används fortfarande på restauranger men är en säsongsbaserad produkt (fugu-säsongen sträcker sig mellan oktober och mars)
  • Ett av de bästa platserna för fugu utanför Tokyo är Kyushu och staden Fukuoka (mer om den staden i del 3).
  • Det anses också oartigt att dricka eller att äta samtidigt som man går, till och med vatten.
  • Sugoi är ett bra ord. Oftast kan det översättas till det engelska ordet ”awesome”

Det var allt från Ureshino och Aritaskarmavbild-2016-12-12-kl-20-25-15

Det här söta avskedet fick vi när vi åkte ifrån hotellet.