Månadsarkiv juni 2015

Franska, tyska och danska upplagorna av New Delhi–Borås. Den tyska har blivit en succé och ligger tvåa på Der Spiegels bestsellerlista.

En berättelse om en pojke med en pappa som klassas som dalit/oberörbar och en mamma som kommer från ett stamfolk. En berättelse om ett litet samhälle som ses som en avkrok i en delstat som resten av Indien ser som primitiv och exotisk. En berättelse om att mot alla odds, trots massmobbning och fattigdom, lyckas ta sig till Indiens huvudstad och så småningom hamna på lunch på tu man hand med premiärminister Indira Gandhi och till slut möte kärleken i form av en flicka från Borås som kommit i sin folkabuss via Iran och Afghanistan.

Engelska gentlemen i linnekostymer och förnäma engelskor i blommiga klänningar som sörplar te, utropar ”jolly good” och blickar ut över böljande teplantage från sina verandor.

Du har väl inte missat att BBC Channel 4:s nya teveserie Indian Summers dragit igång i SVT. Jag njuter av miljöerna. Indien 1932. Det är sommar och brtterna har i sedvanlig ordning flyttat huvudstadens administration från heta dammiga New Delhi till Shimla som ligger i svalkan och grönskan på Himalayas sluttningar.

Kongresspartiet med mahatma Gandhi och Jawaharlal Nerhu i spetsen kämpar för självständighet och drar igång kampanjen ”Quit India”.

En våldtäkt i december 2012 fick tiotusentals kvinnor och män att gå ut på gatorna och kräva hårdare straff för sexualbrott och tryggare gator för kvinnor.

Det finns ett svart skynke som får många att tveka innan de klickar på bokaknappen till en Indienresa: situationen för Indiens kvinnor.

Efter gruppvåldtäkten och mordet på en ung kvinna i New Delhi för några år sedan har medierna rapporterat flitigt om sexualbrott i Indien. Rapporteringen har fått många västerlänningar att tro att det finns en särskild sorts ”våldstäktskultur” i Indien, där folk i allmänhet accepterar våldtäkter som en del av det sociala livet.

Snart står det också Sverige på den här skylten.

Vad är det som får oss att vilja resa till en specifik geografik plats? Destinationens rykte och image förstås. Och hur hur får vi reda på om en plats är vacker, spännande, trygg och rättssäker (mer om det i bloggen i morgon), har god mat och spännande kultur? Genom tidningar (som Resemagasinet Vagabond), tv, radio och resesajter (som vagabond.se) förstås, men också från från våra vänner och vänners vänner och grannar och släktingar och kollegor.

Personliga rekommendationer slår tidningsartiklar som i sin tur slår reklam. Inte så konstigt: vem i hela världen ska man inte lita mest på om inte sina vänner?

Amber Fort utanför Jaipur.

Länge har vi undrat varför inte svenskar men så många andra nationaliteter slipper ansöka om turistvisum och istället får det automatiskt vid ankomst till Indien.

Undrat och förundrats.

Nu är det förhoppningsvis slut på grubblandet.

Igår lovade indiska presidenten Pranab Mukherjee, som är på Sverigebesök, att det är dags också för svenskarna.

Det var på seminariet med titeln ”India and Sweden: co-creating a brighter future” i Uppsala i måndagskväll som Mukherjee sa (enligt The Hindu):

– I am pleased to inform you all that Sweden will feature in the list of countries to be soon granted the e-tourist visa facility which would greatly facilitate travel for Swedish nationals who can come and explore ’Incredible India’