Alla inlägg avIngrid Tollgerdt-Andersson

Flyger mycket och har sedan många år guldkort på SAS. Läste någonstans att det mest förmånliga sättet att använda sina poäng på är att flyga till Svalbard. Började kolla – tveksam att ge sig så långt ut norrut. Trist, mörkt och grått eller? Hur som helst så bokade vi en resa, flög via Oslo (köpte en flaska champagne och lite vin på Kastrup – övertygade om att alkohol skulle vara ännu dyrare på Svalbard än på fastlandet). Svalbard är en del av Norge, men ändå inte. I Oslo fick vi visa pass, gå igenom säkerhetskontrollen, men inte handla taxfree.

Så landade vi strax efter midnatt på flygplatsen i Longyearbyen.

Studenterna och utländska forskare bidrar till att skapa en härlig internationellt stämning långt upp i Nordnorge. Olikt allt jag förväntade mig. Som så många gånger förr: fördomarna kommer alltid på skam vare sig man befinner sig på en Söderhavsö eller i polartrakter. Det är just detta som gör det så otroligt fascinerande och lärorikt att resa. Resandet över världen bidrar och ger upplevelser på ett sätt som inte någon film eller något TV program kan ge. Ingen kan inte förstå och veta förrän man varit där. Har man aldrig smakat blåmusslorna norr om Ishavet har man ingen aning om hur musslor kan smaka lika lite som man inte vet hur en ananas,

Tromsö, kallad Nordens Paris, men också utgångshamn för otaliga polarfärder norrut. Nordpolen naturligtvis, men även Svalbard och andra öar i det kalla Ishavet. Nog klingar de välbekanta, André, Amundsen, Nansen, Polstjärnan, Fram – ja hela raden av äventyrliga män och deras farkoster, som utforskat, inte bara okända land och hav, utan också gjort upptäcktsresor förenade med stor fara. Många gånger med livsfara. Otaliga är de som fått släppa till livet under spännande, men ack så farofyllda, färder norröver.
Fortfarande lockar de arktiska farvattnen och landområdena och när man kommer till Tromsö blir detta så påtagligt. Trodde inte att jag själv skulle fascineras som jag gjorde,

På väg hem efter några fantastiska veckor ute i Europa. Vi försöker alltid hitta nya ställen för övernattning samtidigt som vi har våra absoluta favoriter. Var ska vi stanna i år? Bestämde oss för Magdeburg som förr låg i gamla öst. Gillar att utforska städer i den delen – under många år var de mer eller mindre otillgängliga. I dag är de spännande och lite annorlunda. Magdeburg var verkligen en helt vit fläck på kartan och varför valde vi Magdeburg? Jo, för att vi hittade ett extremt läckert hotell där – Art Hotell. Det speciella? Att hotellet ligger i Hundertwassers Grünen Zitadelle.

Efter att ha vandrat några dagar i strålande solsken är vi lite sugna på att göra något annat. Vad kan man då göra i Stubaital på sommaren? Ja, egentligen hur mycket som helst. I dag ska vi testa sommarrodel. Solen strålar och det får absolut inte regna för då är rodelbanan inte öppen. Blir svårt att bromsa och riskerna är för stora, men vädergudarna är oss fortsatt nådiga. Kör ut bilden från garaget, tänk att vi inte rört den på flera dagar! Fantastiskt, men nu kör vi några kilometer till Mieders. Upp med liften till 1600 meters höjd och så i de små rodlarna – wow vilken fart,

Vi bilar ut i Europa varje år och tar då nästan alltid ett stopp over i Stubaital – ett av Jordens absoluta paradis. Har varit där så många gånger – både vinter och sommar och det är en av de platser jag ständigt känner längtan till. Kör långsamt fram genom dalen. Så vackert så att det nästan gör ont. Svänger in i byn. På något sätt är det som om tiden stått stilla även om det klart har skett förändringar. Det vilar ett charmigt gammeldags skimmer över byn.
Vårt favorithotell är ståtliga Hotel Stubaierhof. Hon ligger där som en pistagegrön stor tårta,

Nice är en återkommande favorit särskilt under våren, men nu är jag där några dagar mitt i juli månad. Det är varmt, soligt och massor av folk på stränderna. Själv är jag inte där främst för strandliv, men vad gör man i juli månad om man inte är i Nice för att sola och bada?

Det finns hur mycket som helst att njuta av under sommaren. Vädret är varmt och att strax före skymningen sätta sig på mysiga Ruhl Plage, läppja på ett glas rosévin och blicka ut över ett azurblått Medelhav – det är livsnjutning av bästa klass.

På många sätt är Grasse en typisk sydprovencalsk stad – platanerna, alla trevliga barer och kaféer, marknaderna, det glada och öppna folklivet – ja hela atmosfären andas Provence, MEN – parfymens hemstad gör den speciell.

Parfymindustrin startade redan på 1700- talet och här ligger parfymhusen tätt. De erbjuder gratis rundturer – smart affärsidé för alla ( i alla fall nästan) handlar otroligt mycket i butikerna efter turen som verkligen är intressant – kan varmt rekommenderas – oavsett om man vill köpa några ljuvliga väldoftande produkter eller ej! I år firas jasminens år – och så klart köper vi tvålar och lite annat efter rundturen på Fragonard.

Det är något magiskt över Provence och det är inte alls förvånande att regionen drar till sig människor – här har varit bebott sedan förhistoriskt tid.

Njuter just nu på förtjusande Mas de Mougins – en liten typisk provencalsk ”gård” som erbjuder fem underbara rum, en pool och en ljuvlig sydfransk frukost med olika läckerheter som hembakad quiche, kakor, pannkakor förutom ostar, frukter, bröd och mycket annat! Här dröjer man sig kvar länge.

Har varit så många gånger i Provence och likväl var Mougins okänt för mig. Picasso levde sina sista år i Mougins och fortfarande är byn influerad av konstnärer och gallerier.

Så är dags igen – att packa bilen och köra ut i Europa – älskar den friheten och vi gör det någon gång varje år – oftast på sommaren men ibland också under andra årstider. Bron över Sundet till Köpenhamn sedan ut på den utmärkta motorvägen till Puttgarden. Ibland gör vi ett snabbt stopp längs vägen, men i dag hägrar lunchen på färjan mellan Rödby- Puttgarden. Passerar ett vackert danskt landskap – blickar ut över ett soldränkt hav när vi kör över Faröbroarna. Kör ombord och snabbt upp i restaurangen som bjuder på buffé ( är ingen bufféälskare men denna är fräsch med mycket grönsaker.