Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Alla inlägg avIngrid Tollgerdt-Andersson

Fortsätter med julen – nu bär det av till Santiago de Chile!

Högsommar och varmt i Chiles huvudstad -fjärran från snö och slädturer. Kanske bad i havet lockar mer än julfirande – men trots sommarvärme märks julen överallt i Santiago de Chile. Massor av människor, julshopping och juldekorationer både hemma och i varuhusen. Härlig och glad stämning.

Julafton är mycket viktig och den firas, där som här, tillsammans med nära och kära i lugn och stillhet. Vad man äter? Maten kan variera – kalkon, kyckling eller något gott kött tillsammans med en massa tillbehör. Det viktiga är att det ska vara något extra. Kännas speciellt och att man är tillsammans med familj och släkt.

London – världens julskyltning nummer ett?

Svårt att lämna temat julskyltning – kan inte gärna gå förbi den stad som kanske – i mitt tycke – har den bästa julskyltningen av de alla. Måste medge att New York är en tuff konkurrent men nu till London. Som så många andra metropoler rymmer London allt – ofattbar lyx – som Harrods, Harvey Nichols, Selfridges för att inte tala om lyxboutiquerna på Bond Street eller Jermyn Street, Afternoon tea på Fortnum and Masons eller Ritz. Är det någonstans man känner sig pank så är det där.

Vill man se och uppleva ett helt annat och mer prisvärt London finns det massor av ställen –

Julskyltning – Stockholm vs Köpenhamn

Ett snabbt hopp – från Latinamerika till Norden. Det är ju snart jul.Glittrigt i överkant och mindre stilfull julskylting stöter man på ibland, men jag tycker att både Stockholm och Köpenhamn står sig väl om man gör en internationell utblick. Nordiska huvudstäder – lika men ändå olika.

Vacker, stilfull och mysig julskyltning gör mig glad och väcker barnasinnet till liv. Fast i dag byts den varma chokladen ut mot glögg. Tillbehören desamma – pepparkakor. Redan här är de olika – Stockholm och Köpenhamn. Den svenska glöggen är sötare och serveras i ganska små koppar eller glas. I Köpenhamn sitter man gärna ute under värmelamporna på mysiga Café Sommersko och dricker varm glögg i gigantiska saftglas med pepparnötter i stället för pepparkakor.

Besöker sjukhus och skolor i Venezuela

Genom mitt jobb som forskare har jag haft förmånen att besöka sjukhus och skolor i många länder (jag har studerat ledarskap och organisation) – är otroligt givande och lärorikt. Har inte varit någonstans utan att ha fått med mig ny kunskap. De sjukhus jag besökte hade mycket enkel utrustning – men vilken värme man såg mellan människorna. Alltid en tröstande hand – en kram – och tillgängligheten var hög.

Var också på en skola i Choroni vid kusten – samma sak där. Mycket enkelt, men vilken glädje över att få gå i skolan. Ibland känns det som vi mitt i vår välfärd har tappat något –

Som så ofta – fördomar kommer på skam!

Så många gånger det visat sig att den bild och de förväntningar man har inte alls stämmer i verkligheten – det är bland annat det som fascinerar och utvecklar med resandet.

Som när vi kom till Lima. Även om en tredjedel bor i slumområden är medelklassen så stor att affärsutbudet överraskade -inte minst mataffärer med ett utbud som fick vår affär härhemma att kännas väldigt ”mager”.

För att inte tala universitetsutbildningen. Var där med ett jobbprojekt inom hälso- och sjukvård – imponerades. Peruanska läkarutbildingen står mycket högt i kurs – höga krav och betydligt längre grundutbildning än i Sverige (p g a lönen söker sig dessvärre många färdiga läkare till USA –

Svårt att slita sig från Pisco!

Dröjer oss kvar längre än vi tänkt i södra Peru. Maten – människorna och fascinerande naturupplevelser är svåra att lämna. Strosar på marknaden tillsammans med vår vän Silvio – ögat njuter av alla sorters potatisar, gigantiska avokado, kryddor i alla dess färger – och underbara smycken som jag inte kan motstå. Fint peruanskt hantverk – så det blir några halsband och armband. Många menar att det Peruanska köket tillhör världens bästa – och jag är benägen att hålla med! Avslutar marknadsturen med en ceviche – gjord på fisk så färsk att den nästan simmar. Till choclo – en sorts majs och en iskall öl.

Los Paracas – hisnande natur och mäktiga lämningar från tiden före Inkariket!

Dags för en heldag i Nationalparken Los Paracas i södra Peru. Jag ville absolut se den och den var värd den tidiga morgonen som följde på en mycket sen kväll (med många Pisco Sour) i sällskap med Silvio och några av hans vänner. Känns verkligen som en extra dimension när man lär känna lokalbefolkningen.

Efter en gungig båttur nådde vi målet – vilken fascinerande och karg natur med ett extremt rikt fågelliv och som kronan på verket – en koloni med hundratals sjölejon – har aldrig sett så många sjölejon samtidigt. Så på ena sidan på ett av bergen –

Tambo Colorado i Peru får mig nästan att tappa andan!

När man besöker det gamla Inkapalatset Tambo Colorado i Peru är det som att befinna sig ute i någon sorts evighet i rymden eller var som helst. Det känns overkligt. Vi är de enda turisterna denna dag. Silvio, en otroligt intressant man som vi träffat i Pisco berättar och tar oss till platser vi aldrig drömt om.

Tambo Colorado – fortfarande finns rester av rött, blått och guld på denna gamla byggnad som ligger på en utförslöpa till Inkaleden. Silvio demonstrerar och berättar och sedan går vi tillsammans i andäktig tystnad ut på Inkaleden. Efter några kilometer sätter vi oss ner,

Fascineras och berörs av munkarnas liv i Luang Prabang!

Det är otroligt fascinerande att se alla dessa munkar fladdra förbi. Hundratals munkar med rakade huvuden – alltifrån unga noviser till äldre – startar varje morgon med den tusenåriga ritualen – att samla in små korgar med ris och andra allmosor.

Vilket annat liv än i vårt västerländska samhälle där människorna springer allt fortare. Konsumera mer – träna mer- styla ditt hem – styla dig själv! Inte bara munkarnas liv som är annorlunda. Vi åker längs Mekongfloden – ser glatt vinkande barn och vuxna bada i floden. Enkelt – fattigt. Lyckliga? Omöjligt för mig att veta, men de ser genuint glada ut.

Små bergsbyar djupt inne i Laos kastar om alla perspektiv!

Forskning visar att den personlighet vi har som 18-åringar håller genom livet. Däremot förändras och utvecklas vi. Ju mera öppen man är för nyheter desto mera vidgas perspektiven.

En upplevelse som berörde och påverkade mig starkt var den tur vi gjorde till olika små bergsbyar i Laos. Eftersom vår chaufför inte kunde ett enda ord engelska fick vi känna av stämningen och kommunicera genom kroppsspråket! Byarna var så oexploaterade att man inte ens sålde något hantverk. Stämningen. Stillhet och tystnad. Var som att förflyttas långt bak i tiden. Inga bilar. Vägen dit – en gropig stig – det var ett under att den lilla jeepen kunde ta sig fram.