Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Alla inlägg avIngrid Tollgerdt-Andersson

Dags att säga "adios" till Chile

Hade aldrig drömt om att jag skulle omfamnas och bli så förtjust i Chile och då framförallt i Santiago där vi tillbringat den mesta av tiden. Klart jag trodde att jag skulle tycka om det, men att jag skulle bli så förälskad i denna stad hade jag nog inte trott!

Underbar stad och så rara människor. Varmt välkomnande, nyfikna och intresserade av oss, av Europa och av Sverige. Så mycket att se och uppleva. Kulturupplevelser utöver det vanliga – och vilken mat och vilka viner. Skaldjuren på Mercado Central! Vårt hotell le Rêve blev som ett hem för oss.

Vardagsliv i Santiago de Chile

Ju längre man är på en plats desto mer ser, lär och förstår man – på samma gång som man klart är en främling. Vi blir mer och mer förtjusta i Santiago – och än en gång stämmer det så väl med att första intrycket ofta stannar kvar. Har forskat mycket kring personkemi och kroppsspråk (bl a i min senaste bok – Kärlekens Koder) och det är samma sak med platser. Magkänslan – man känner ofta direkt om man giller en plats eller inte och kärleken till Santiago var ögonblicklig och växer för varje dag. Även om vi bor på hotell så har vi möjlighet att äta på vår terrass.

Vill du veta din framtid – res till Santiago de Chile

Tillbaka till Santiagos spännande centrum – gillar det verkligen och i dag är jag så glad – skickat ett stort jobb om ledarskap till en uppdragsgivare som var mycket nöjd med jobbet! Älskar tekniken som gör att man kan jobba överallt!

Därför svävar jag nu på lätta fötter i centrum. Dricker en utsökt god Café Cortado på – Starbucks – ja det finns även här och man kan förvånas över att de fixar en cortado så bra – eller kanske inte? Så lätt att få kontakt med trevliga människor. Plötsligt sitter vi tillsammans med några chilenska ungdomar som berättar om livet i Chile och vi om livet i Sverige –

Bergsbyar vid Andernas fot – en helt annan värld!

Så var det dags igen att bege sig i väg från Santiago ett par dagar. Även denna gång tillsammans med Pablo som lotsar oss till nya upptäckter. De snötäckta Anderna ger en association av Alperna och för en sekund kändes det som jag stod i Stubaital utanför Innsbruck. Trots likheten så annorlunda. I den gröna vegetationen växer inte alpblommor utan kaktusar och de små byar vi besöker är väldigt olika de välmående byarna i Tirol.

Underbara naturscener möter överallt. Inte alltid enkelt att stanna bilen. Vägarna är smala och allt mer slingriga ju högre upp vi kommer. Så når vi förtjusande lilla San José i Maiopodalen.

Mat och dryck förflyttar en till himmelska höjder!

Sällan har jag ätit så gott och smakat så ljuvliga drycker. Vart man än kommer så är maten bra – i alla fall på de ställen vi har provat. Då har vi ändå inte alls varit på några stjärnkrogar utan på små lokala restauranger. Ofta i Providencia eftersom det har blivit lite av ”vårt hem” här i Santiago, men också på andra ställen i centrum och i Bellavista.

Empanadas måste man klart prova – Chiles ”nationalrätt” (en bland många). Bästa – Le Fournil i Patio Bellavisa. Inte bara den ljuva smaken utan också stämingen och den supertrevliga betjäningen.

Häftigt nöjesliv avslutas med Madonnans vakande blick!

I dag är det dags att ge sig ut på Constitucion. En nöjesgata fylld av barer och aldrig har jag sett så stora ölflaskor tömmas. Massor av ungdomar och ett sjudande folkliv. Härlig stämning – glada röster och ingen är berusad. Dröjer oss kvar. Pratar med ett par ungdomar som berättar om studentlivet i Santiago. Här gäller det att plugga hårt – inga studiemedel som i Sverige – men stor glädje över att få möjlighet att studera. Nyfikna på oss och på Sverige och än en gång – Ibra och fotboll öppnar ”alla” dörrar!

Så ändrar gatan karaktär till en stilla villagata och plötsligt når vi det lilla tåget som ska ta oss upp till toppen av berget San Cristobal där hon står,

Vart man än kommer – kultur och historia!

Tillbaka i Santiago efter vinturen och har tillbringat nästan en hel dag (efter en sen sovmorgon med underbar frukost) i Bellavista – en bohemisk och spännande del av Santiago. Blev helt fascinerande. Först besök på ett av Santiagos många universitet – spännande och annorlunda mot hemma – och sedan till Bellavista. Hur ska man beskriva detta? Kulturell dröm där ljuset från Pablo Neruda fortfarande kastar ett öga över det som sker? Här samsas alla – unga konstnärer tillsammans med spännande mattempel. En highlight – några studenter hade som uppgift att hitta personer som inte var chilenare. Med tanke på att européerna är ytterst få så var de så lyckliga när de hörde ett språk de aldrig hört förut.

Vinprovning i Chile – det mest välorganiserade jag sett!

Efter några omtumlande och helt underbara dagar är det dags för en liten tur till vingårdar dels invid Andernas fot och dels vid kusten. Kommer tillbaka Santiago om ett par dagar – finns hur mycket som helst kvar att se i denna berörande stad!

Har lärt känna Pablo – en mycket trevlig Chilenare med italienskt ursprung. Tillsammans med sin bror har han startat ett litet reseföretag – Chilenan Wings ( www.chileanwingstravel.com) och nu åker vi tillsammans med honom för att smaka viner. Först ut är den välkända Concha y Torres – vid Andernas fot. Har varit på vingårdar i många länder,

Mercado Central – mattempel som förflyttar en till himmelska höjder!

Att träda in i Saluhallen – Mercado Central i Santiago är en upplevelse utöver det vanliga. Saluhallen är som en stor Amfiteater – och ingångarna på utsidan bjuder på det mesta. Ost, kött, grönsaker, matstånd – ja allt! Så träder man in i själva teatern – Saluhallen – ett tempel för fisk- och skaldjursälskare! En njutning för öga och gom! Vilken lunch! Vilka skaldjur! Hänförda!

Under vår långa resa har vi inte en enda gång hört någon tala svenska – förutom vi själv. Gissa om vi blir förvånade när någon stannar oss och börjar prata svenska! En man från Santiago som bott 20 år i Svergie,

Gatu- och kulturliv i Santiago de Chile!

Finns hur mycket som helst att se och utforska enbart i centrum! Tilllbaka och besöker spännande kulturpalats – museer – där alla i olika åldrar möts. Söta små dagisbarn från en Montessoriskola samsas med pensionärer. Pratar med lärarna och får veta att barnen är mellan två och tre år och att de ofta är på olika museer. En äldre man berättar att kulturen är hans livlina sedan hustrun gick bort. Utan den och de människor han möter skulle han inte överleva! Alla – ja nästan i alla fall – verkar vara intresserade av kultur. Det vore kul att jämföra hur många som besöker museer,